Prins Carl-Philip och prinsessan Sofias nyfödde son kommer att få namnet Gabriel och bli hertig över Dalarna, meddelade kung Carl XVI Gustaf vid en konselj på slottet.
På torsdagsförmiddagen nedkom prinsessan Sofia med kungahusets senaste medlem. Under måndagen meddelade kung Carl XVI Gustaf vid en konselj på slottet att den nya prinsen får namnet Gabriel Carl Walther, hertig av Dalarna.
Med vid konseljen medverkade också kronprinsessan Victoria och flera ministrar, däribland statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist och finansmarknadsminister Per Bolund.
Prins Gabriel är prins Carl-Philip och prinsessans Sofia andra barn. Den 19 april 2016 föddes prins Alexander.
Annons:
Samtidigt som kungen höll konseljen på slottet för att offentliggöra namnet på prins Gabriel meddelade det brittiska kungahuset att prins William och hertiginnan Kate väntar sitt tredje barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Take-Two-koncernen, som äger GTA-studion Rockstar Games, samlar in ditt spelar-ID, din IP-adress och dina spelresultat även om du aldrig registrerar dig. Under den tolvmånadersperiod som koncernens policy från februari 2026 avser har bolaget dessutom sålt och/eller delat bland annat IP-adresser och profilslutsatser med annonsörer.
Uppgifterna står i Take-Twos koncernövergripande integritetspolicy, som gäller koncernens tjänster och varumärken. Den uppdaterades senast i februari 2026, alltså långt innan Rockstar den 19 november släppte Grand Theft Auto VI till Playstation 5 och Xbox Series X/S.
Speluppgifterna kommer in automatiskt när du spelar: plattforms- eller speltjänst-ID, spelprestationer, spelresultat, IP-adress, MAC-adress och andra enhets-ID:n. Bolaget kan sedan sammanföra dem med annan information det har om dig.
Policyn listar också "profilslutsatser" som en egen kategori. Slutsatser dras från dina uppgifter och webbaktiviteter för att bygga en personlig profil, så att bolaget kan hitta varor och tjänster som kan intressera dig och rikta reklam därefter.
Annons:
Sålt och delat med annonsörer
Take-Two har sålt och/eller delat unika identifierare, IP-adresser, internet- och elektronisk aktivitet samt profilslutsatser med tredjepartsannonsörer, för att kunna visa dig och liknande användare personlig reklam. Policyn anger däremot inte vad just GTA VI samlar in.
Ett anonymt konto på X, som utger sig för att ha arbetat på Rockstar, går betydligt längre. Kontot hävdar att spelet bygger psykologiska profiler av spelarna och att modeller byggda på dem säljs vidare till bland andra försäkringsbolag och kreditbedömare. Varken kontots identitet eller anklagelsen är oberoende bekräftade.
Policyn räknar upp en rätt att välja bort försäljning eller delning, men rättigheterna gäller bara i den utsträckning de är tillämpliga för dig och kan alltså se olika ut beroende på var du bor. Take-Two hänvisar till länken "Sälj eller dela inte mina personuppgifter" i webbplatsens sidfot och uppger att bolaget respekterar webbläsarsignalen Global Privacy Control.
Policyn beskriver även hur du kan begära åtkomst till, rättelse av eller radering av dina uppgifter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För första gången ges P.D. Ouspenskys korta klassiker The Psychology of Man’s Possible Evolution ut på svenska. Psykologin för människans möjliga utveckling presenterar en annorlunda syn på människan: inte som en färdig varelse, utan som någon med potential att utvecklas genom medvetet inre arbete.
Som sin första utgåva ger Veidos förlag ut en svensk översättning av P.D. Ouspenskys klassiker. Den svenska utgåvan bygger på 1950 års engelska bokversion av föreläsningar där Ouspensky sammanfattade den psykologi han förknippade med G.I. Gurdjieffs undervisning.
Boken är liten till formatet – 78 sidor i mjukband – men innehållet är djuplodande. Den vänder sig till läsare som intresserar sig för medvetande, självkunskap och den tradition som ofta kallas Fjärde vägen, där människans utveckling inte främst förstås som en akademisk teori utan som en praktisk fråga om uppmärksamhet, disciplin och själviakttagelse.
Fem föreläsningar om människans potential
Ouspenskys utgångspunkt är att den vanliga människan inte är så enhetlig, vaken och fri som hon gärna föreställer sig. I stället menar han att människan består av många skiftande impulser, vanor och reaktionsmönster. Den centrala frågan blir därför inte bara vad människan är, utan vad hon skulle kunna bli.
Annons:
Enligt förlagets presentation skiljer sig den psykologi som behandlas i boken väsentligt från den akademiska psykologin. I stället för att enbart studera beteenden, diagnoser eller mentala funktioner fokuserar Ouspensky på frågan om medvetandets utveckling och människans möjlighet att nå ett mer samlat inre tillstånd.
Boken fungerar därmed som en introduktion för den som vill närma sig Gurdjieff-traditionen utan att börja med de mer omfattande verken. I fem föreläsningar presenteras systemets grunddrag: självobservation, människans mekaniska reaktionsmönster, förhållandet mellan kunskap och varande samt tanken att verklig utveckling kräver medvetet arbete.
Gurdjieffs idéer i Ouspenskys tappning
P.D. Ouspensky (1878–1947) var en rysk filosof, författare och esoteriker. Han blev tidigt uppmärksammad för böcker som Tertium Organum och blev senare en av de mest kända förmedlarna av Gurdjieffs idéer i väst. Mötet med Gurdjieff i Moskva 1915 präglade Ouspenskys fortsatta gärning.
Efter brytningen med Gurdjieff fortsatte Ouspensky att undervisa självständigt i England och USA. Hans mest kända bok, In Search of the Miraculous, blev en inflytelserik skildring av Gurdjieffs system. Psykologin för människans möjliga utveckling är mer koncentrerad och fungerar som en ingång till samma tankevärld.
Colet House i Hammersmith, London, där P.D. Ouspensky ska ha bott och undervisat mellan 1938–1947. Foto: Spudgun67 (CC BY-SA 4.0)
Gurdjieff International Review beskriver bokens föreläsningar som material som ursprungligen togs fram för Ouspenskys grupper och aldrig var avsett för en bredare allmänhet. Detta präglar texten: den är kort, men formulerad för att peka vidare mot praktiskt arbete och fortsatt studium.
Första svenska utgåvan från Veidos
I och med den svenska utgåvan blir boken tillgänglig för läsare som tidigare varit hänvisade till engelska versioner. Veidos förlag beskriver utgåvan som den första svenska översättningen av originalet från 1950.
Innehållet har mer än bara ett historiskt intresse. Frågor om uppmärksamhet, splittring, självdisciplin och människans inre riktning är högst aktuella i en tid präglad av distraktion, snabba informationsflöden och yttre stimulans. Ouspenskys språk och begrepp skiljer sig från dagens självhjälpslitteratur, men just därför kan boken erbjuda ett annat slags motstånd och fördjupning.
Psykologin för människans möjliga utveckling rekommenderas för läsare som söker en kort men krävande introduktion till Ouspenskys och Gurdjieffs idévärld – och som vill pröva tanken att människans verkliga utveckling börjar med förmågan att se sig själv klarare.
Titel: Psykologin för människans möjliga utveckling Författare: P.D. Ouspensky Originaltitel: The Psychology of Man’s Possible Evolution Förlag: Veidos Förlag Utgivningsår: 2026 ISBN: 9789198644135 Bandtyp: Häftad/mjukband Antal sidor: 78
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Skulle vi må bättre av att vidga vår syn på döden? Kan vi leva ett rikare liv med högre närvaro genom att se döden på ett naturligare sätt – utan fruktan?
Publicerad 11 juni 2025 · Återpublicerad Idag 08:10 – avLena Fredriksson
Kan det vara så att vi faktiskt saknar grundläggande livskunskap? Födelse, levnad och död är ju livsprocesser alla genomgår. Men trots att de är gemensamma för alla kan våra inställningar till dessa förlopp skilja sig avsevärt åt. Människans syn på livet och döden påverkas av både prägling under uppväxten, kulturell omgivning, tillägnad livskunskap, egenart och utvecklingsnivå. Hennes inställning till döden blir särskilt synbar ställd i svåra situationer. När döden uppfattas av människan såsom existensens definitiva slut blir den självklart något att frukta. Ställd inför hotande fara och utan förståelse för dödens natur söker hon undvika den till varje pris. Men kan priset bli för högt? Detta är ämnen för individuell begrundan.
Den fysiska livsformens bevarande är det som värderas mest av de flesta människor, vilket visar att något ädelt är under utveckling. Det är i det fysiska livet vi lär oss älska och värna om varandra. Detta ädla behöver uppnås innan livstillit, urskillningsförmåga och verkligt sunt förnuft kan vakna, och vi med högre mentalmedvetenhet och med ökad kunskap om människans evolution kan betrakta livet ur ett högre perspektiv. Om hjärtats högre emotionella egenskaper inte utvecklades först skulle människan riskera att bli av en kall och omänsklig natur, lagd åt att hamna på avvägar i livet.
Goda kvaliteter såsom medkänsla och ödmjukhet gror lättare under svåra omständigheter, sådana som ofta ger upphov till begrundan av hållna värderingar. Genom att människan försätts i krissituationer och lär sig hantera dessa ”förbereds marken” inom henne och möjliggör medvetenhetsutveckling.
Gemensamma kriser i ett samhälle har potential att höja den kollektiva medvetenheten. De bearbetade livserfarenheterna erbjuder en bördigare jord för de frön av kunskap som såtts i människoriket av högre naturrikens individer. Medvetenhetens normalt långsamma utveckling påskyndas när vi tillvaratar de möjligheter som ges oss under livets gång och när vi reflekterar över och bearbetar våra erfarenheter. Ett öppet och undersökande sinnelag förhindrar att emotionella illusioner och mentala fiktioner kristalliseras i vår tankevärld. Ett viktigt steg tas när människan börjar att söka förstå livets högre mening. Detta möjliggör en begynnande förståelse för människans utvecklingsväg och ett förändrat förhållningssätt till både livet och döden.
Den västerländska illusionen om bara-ett-liv
Av jordens alla invånare lär en majoritet ha insikten att detta jordeliv endast är ett av ofantligt många. Det är i västvärldens mer sekulariserade samhällen som denna kunskap ignorerats till förmån för materiell utveckling, med undantag av de stora tänkare genom tiderna, vilka insett reinkarnationens faktum. Att födas och att dö är för individen liksom aktivitet och vila, båda lika nödvändiga ur det verkliga jagets synvinkel. Vi går in i och ut ur inkarnation, om och om igen, med högst varierande perioder av vila. Det är endast det lägsta av våra höljen, den fysiska organismen, vi lämnar bakom oss på jorden. Existensen fortsätter, och lika verkligt som vi uppfattar vårt vanliga liv uppfattas tillvaron efter den så kallade döden. Det verkliga offret eller ”döden” ur jagets synvinkel är att födas till den fysiska världen – med alla dess begränsningar. Ändå är det i fysiska världen vi har att göra de livserfarenheter som tar oss framåt på evolutionens väg.
Den fysiska döden kommer för oss alla förr eller senare. När organismen är alltför tärd och sjuklig kommer det ena eller det andra orsaka den inre människans tillbakadragande, vilket kan kallas den naturliga döden. Detta är något oundvikligt, och ur det verkliga jagets synvinkel något nödvändigt och gott. Ett fysiskt redskap som inte längre kan tjäna sin funktion måste människan lösa ur sitt grepp och jaget således frigöras för högre existens. Människans fruktan att mista nära och kära kan naturligtvis vara stor, emedan vi i vår okunnighet tror att vi verkligen förlorar dem, och i fysisk gestalt är detta förstås sant. Men sanningen är att vi har mött och älskat varandra i så många skepnader, att vi får vara tacksamma att minnena av våra avsked i det förflutna är utom räckhåll för oss. Trots detta kan den jordiska kärleken naturligtvis ge upphov till stor sorg och saknad när en älskad närstående dör, men med de insikter vi har möjlighet att nå genom högre livskunskap kan vi undvika att låta oss förtäras av sorgen. Vi möts igen, och banden stärks. Döden är ingenting att frukta utan är en befriande övergång och glädje när vi går vidare till finare existensvärldar.
Många har vittnat om de upplevelser som mött dem under så kallade nära-döden-upplevelser – NDU – vilka dock visar endast den första anhalten efter döden – den enda från vilken människan kan återvända. Mycket mer återstår för jaget att uppleva i dessa högre världar under det att hon successivt frigör sig från emotionalhöljet och sedermera mentalhöljet, vilka möjliggjort hennes känsloliv och tankeliv under inkarnationen.
Foto: Pixabay
Konsekvensen av förnekelse
I det moderna samhället har ny teknologi inom vården mångdubblat kapaciteten att rädda människoliv, på gott och ont. Målet att till varje pris förlänga och rädda liv kan vara lovvärt och riktigt, men detta är inte alltid fallet. När eventuella konsekvenser av påstådda förebyggande och livsuppehållande åtgärder inte beaktas, kan dessa ge desto allvarligare följder för individen. Ibland förlänger livsuppehållande åtgärder livet i en organism som inte längre tjänar sitt syfte och där det högre jaget bara väntar på lämpligt sätt att gå över. Kunde vi se detta ur ett högre perspektiv, skulle vi kanske le överseende åt människornas ihärdiga försök att ”rädda liv”. Många gånger skadar dessa försök mer än de gör gott.
Om vi vid svåra och dödshotande tillstånd, där möjlighet till tillfriskning är utesluten, i stället kunde acceptera vårt tillstånd som en förberedelse för övergång, med tillit till att inkarnationen går mot sitt slut, skulle vi i stället kunna välja att dö tryggt hemma i lugn och välkänd miljö. Med våra nära och kära samlade kan detta bli till en stilla och vacker övergång, ett fint farväl, samtidigt som möjlighet finns att ta hjälp av palliativa insatser vid behov.
Förutom fysiska organismens begränsning när det gäller livslängd har även skördelagen sin verkan, inte enbart individuellt utan även kollektivt. Att människor ”tas ur inkarnation” är ingen slump utan har alltid en orsak, även om den må vara avlägsen och omöjlig för oss att förstå. En älskad människas död har även en betydande inverkan på närståendes utveckling, vilket ur ett högre perspektiv och under vissa omständigheter skulle kunna ses som en offerhandling. Varje individ har dessutom alltid ett livets skuldkonto som lättas av vad som kan uppfattas som ”för tidig” död, såsom kan vara fallet vid olyckshändelser eller tragiska omständigheter. Oavsett för oss ofattbara orsaker får vi aldrig tveka att ge den omvårdnad våra medmänniskor behöver. Denna omsorg är förutom ren medmänsklighet även andras goda skörd, en gottgörelse för gamla skulder och god sådd genom en ny orsakshandling. Det långa tidsperspektivet är alltid en realitet även om det ytterst sällan beaktas. En begynnande förståelse för lagen om orsak och verkan leder ofrånkomligen till större ödmjukhet inför livet.
Foto: Pixabay
Från det högre perspektivet
De större perspektiven innefattar bland annat mänskligheten såsom kollektiv, civilisationers uppgång och fall, väsendenas medvetenhetsutveckling och planetens evolution, som alla står under högre lagar. Ur det högre perspektivet är inkarnationen en nödvändighet för att växa genom livserfarenheter, lärdomar och insikter, sådana vi endast kan få i den fysiska världen. När syftet med den enskilda inkarnationen uppnåtts (något vi ej har möjlighet att nå full insikt i), inga fler möjligheter till lärorika erfarenheter kan erbjudas eller den mänskliga organismen gjorts otjänlig, kallar Augoeides, människans skyddsängel, människan ur inkarnation för fortsatt tillvaro i finare materievärldar. Augoeides tillhandahåller människan ett kausalhölje under passagen genom människoriket. Allt detta är en helt naturlig process enligt kunskap som förmedlats till mänskligheten från högre rikens individer.
Alla dessa upprepade inkarnationer tjänar till att utveckla tolv essentiala egenskaper hos människan, vilkas uppnående är nödvändiga inför nästa etapp i evolutionen, hennes övergång till det femte naturriket. Dessa för människan väsentliga egenskaper är livstillit, självtillit, laglydnad, rättrådighet, opersonlighet, offervilja, trohet, förtegenhet, livsglädje, målmedvetenhet, vishet och enhet. Alla dessa rymmer många närliggande egenskaper. Detta följande naturrike – essentialvärlden eller enhetsvärlden – existerar i finare materia än den fysiska, och där måste allt som inte är enhet, kärlek och visdom vara övervunnet en gång för alla. Innan dess är gemensamma målet i människoriket att uppnå enhet och broderskap, återspeglat i ett samhällsbyggande av helt ny kvalitet. Då kan mänskligheten genom sitt utstrålande av ljus, kärlek och kraft fullgöra sin egentliga roll och vara till välsignelse för lägre naturriken.
I vår tid finns denna kunskap om verkligheten framställd genom mentalsystemet hylozoik, förmedlat på nytt av den svenske esoterikern Henry T. Laurency (1882-1971) och är särskilt anpassad för västerländska sinnen.
Lena Fredriksson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Silvermynt och ett silverfragment ur Mørstadskatten, som norska arkeologer har röstat fram till årets fynd. Ett urval av skattens mynt visas på Historisk museum i Oslo från och med i dag.
Mørstadskatten har röstats fram till årets fynd av norska arkeologer, och i dag, fredag, öppnar utställningen på Historisk museum i Oslo. För första gången kan allmänheten se mynt ur Norges största vikingatida myntskatt på plats i museet.
Omkring 180 deltagare på Det norske arkeologmøtet utsåg skatten i början av november. Porslinsvraket på 600 meters djup kom tvåa.
I museets myntkabinett visas ett urval av de drygt 5 500 mynten fram till 28 mars 2027. Tidigare har de första hundra mynten redan visats digitalt.
Bland höjdpunkterna finns mynt från England och det tysk-romerska riket samt ett sällsynt mynt präglat för Olav Haraldsson, senare Olav den helige. Mynt för hans halvbror Harald Hårdråde markerar början på en ny epok i norsk myntning.
Annons:
Skatten grävdes ned omkring 1046–1047, enligt museet. Detektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre hittade den 10 april nära Rena i Innlandet.
Fylkesarkeolog May-Tove Smiseth var den första som mötte detektoristerna ute på åkern, skriver forskning.no.
— Vi gick och vadade i silvermynt. Det är sex kilo silver, säger Smiseth.
Utgrävningen i somras hittade varken bosättning eller gravar. Arkeologen Kjetil Loftsgarden har tidigare sagt att något dramatiskt måste ha hänt efter nedgrävningen.
Utställningen är öppen i dag klockan 11–16. Entrén kostar 160 norska kronor för vuxna, medan barn under 18 år går in gratis.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.