Påsklilja – den giftiga vårblomman

I den walesiska folktron symboliserar påskliljan förnyelse och vårens seger över vinterns mörker. Den ses som ett hoppfullt omen som lovar ljusare tider, välstånd och skydd mot motgångar.  I Sverige är vår mest älskade vårblomma, som dessutom har färgat påsken med sin gula färg.

Narcissus pseudonarcissus är en av landets mest ståtliga vårblommor som mestadels lyser upp med sin starka, gula färg. I Sverige är det en vanlig blomma som tros ha odlats flitigt sedan 1500-talet, som idag finns såväl i blomsterland som i krukor i de svenska hushållen.

Giftig medicinväxt

Sitt latinska namn har blomman fått från grekiskans narke som betyder bedövning eller förlamning, då man förr gjorde avkok på växten som ansågs rogivande. Problemet var dock att om man använde för stor dos kunde effekten istället bli förlamande. Växten användes också som kräkframkallande och man gjorde omslag av växten på brännskador och vrickningar.

Växten fick dock aldrig särskilt omfattande spridning som medicinväxt just på grund av att den är giftig. Om man äter påsklilja kan man få ont i magen, bli illamående, få kräkningar och diarré. Den är också giftig för djur, så har man exempelvis en katt som inneboende bör man tänka två gånger innan man planterar påskliljor.

Idag används dock vissa isolerade ämnen från bland annat påskliljan vid produktion av läkemedel. Ämnet galantamin finns i amaryllisväxter, däribland påsklilja, och används i läkemedel mot vissa demenssjukdomar, som Alzheimers. Det är dock viktigt att understryka att de läkemedel som används idag inte framställs genom att man använder själva påskliljan som ört eller huskur, utan att den verksamma substansen framställs industriellt under kontrollerade former. Att själv använda växten i medicinskt syfte avråds därför starkt.

Andlig väktare

Påskliljan räknas idag, tillsammans med purjolöken, som en av de nationella symbolerna för Wales där den förknippas med hopp, ny början och våren. Den 1 mars, då man firar St David’s Day (Dewi Sant), till minne av landets skyddshelgon, används påskliljan som en symbol som många bär. Traditionen anses ha rötter i äldre bruk där blomman bars som tecken på hopp och samhörighet.

Påskliljan dyker också upp väldigt flitigt i walesisk folktro. Blomman ses som en väktare mot andevärlden – dess gula färg symboliserar solen som besegrar mörkret – och användes i ritualer för att skydda boskap och hem mot troll och sjukdomar.

Det sägs bland annat att den som ser den första påskliljan på våren får se det som ett tecken på tur och välgång för den kommande säsongen. Överlag talar man mycket om tur och otur i samband med påskliljan - traditionen betonar att en ensam blomma ofta ses som ett varsel om otur eller sorg, medan flera blommor vänder det till lycka och skydd.

I vissa lokala varianter av folktron varnas man från att plocka den första blomman vid skymning, då den sägs locka feer som kan vända turen till olycka.

Gett påskens gula färg

Det var Carl von Linné som själv använde namnet "påsklilja" på Narcissus pseudonarcissus redan 1748 och det brukar räknas som det tidigaste kända belägget för ordet i Sverige. Linné hade för vana att ge tydliga och beskrivande svenska artnamn, och valde namnet eftersom blomningstiden ofta skedde kring påsk.

I Danmark talade man dock om ”paaskelilier” redan på 1500-talet. I andra delar av Europa har man också använt liknande ord för blomman, däremot under senare perioder.

Under slutet av 1800-talet började handelsträdgårdar att sälja påskliljor till påsk och under 1950-talet kunde man räkna in påskliljan till en typisk "påskprodukt" i Sverige.

Eftersom påskliljor ofta är gula är det också mest troligt att blomman bidragit till påskens gula färg.

Påskliljan används också som symbol för påskens kristna budskap om Jesu uppståndelse eftersom blomman symboliserar nytt liv. Ofta används den som dekoration i svenska kyrkan under påsken.

I trädgården eller hemmet

Idag finns det närmare 6 000 olika sorter av påsklilja och hela 13 000 hybrider. De finns också förutom i den klassiska gula färgen även i bland annat vitt, krämvitt, orange, aprikos, rosa och tvåfärgade kombinationer.

Den som har problem med att rådjur tuggar sönder i trädgården kan med fördel plantera påskliljor och få ha dem i fred – rådjur avskyr nämligen doften av påskliljor.

Vill man plantera påskliljor i trädgården bör man sätta lökarna på höstkanten, innan jorden fryser. Välj gärna soligt till halvskuggigt läge, gärna plats där vårjorden är fuktig men inte blöt och står under vatten. Plantera ungefär tre gånger lökens höjd och håll cirka 8–15 cm mellan lökarna i rabatten. Sätt löken med den spetsiga sidan uppåt och den plattare sidan (där rötterna kommer) nedåt.

När bladen kommit upp kan man gödsla lite om man vill. Efter blomning kan man med fördel låta blomman gulna tills den vissnat helt och först då kan man klippa bort bladen, och låta löken vara kvar i jorden tills nästa vår.

Påskliljor vill gärna ha väldränerad och ganska näringsrik jord.

Inomhus är påskliljan mer en "tillfällig gäst" än långlivad krukväxt. Ställ dem ljust, men inte i gassande sol - då blommar de väldigt fort. Ställ dem heller inte över ett element, då går också blomningen snabbare.