Nu kan du lyssna på äldre inspelningar av dialekter från just dina trakter med Dialektkartan. Det är Institutet för språk och folkminnen (Isof), en statlig myndighet som samlar in, bevarar samt forskar kring dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen, som lanserat en dialektkarta där du kan lyssna på flera hundra år gamla inspelningar.
I dessa samlingar finns omkring 25 000 timmar inspelat tal på grammofonskivor, rullband och kassetter. Det här materialet kom till mellan 1935–1970 då forskare rest runt i Sverige och dokumenterat talspråk. Samtalen som hölls handlade ofta om sådant som intresserade folklivs- och folkminnesforskare på den tiden. Till exempel så kunde samtalen handla om högtider och lantbruksarbete. Detta har resulterat i att de inspelade berättelserna inte bara handlar om dialekter och språkbruk genom tiderna utan har också blivit en viktig del av Isofs kulturhistoriska inriktade verksamhet.
Under våren 2020 när Dialektkartan lanserades var en del av Isofs ambitioner att tillgängliggöra deras arkivsamlingar för allmänheten. Kartan fungerar som ett verktyg för att söka kring inspelade dialekter där man kan navigera sig runt i Sverige. Prickar markerar platser varifrån man kan lyssna på inspelade röster.
”Vi har fått stor hjälp av hembygdsföreningar och släktforskare med att identifiera personerna som förekommer i materialet närmre. Tack vare dem kan vi komplettera det inspelade materialet med fotografi och information om de som talar, allt eftersom arbetet fortskrider. Det gör Dialektkartan till en riktig skattkista för den som är nyfiken på röster från förr från en särskild trakt, eller kanske rent av från en gammal släkting”, berättar Lena Wenner, projektledare för Dialektkartan.
Dialektkartan kommer att fortsätta växa under året. I dagsläget finns hundratals inspelningar tillgängliga, men målet är att det ska bli tusentals.
"Vi tar gärna emot input och synpunkter kring vad som kan förbättras, vad som uppskattas och vad som önskas mer av. Vi tar också gärna emot önskemål om att publicera intervjuer från olika områden", säger Lena Wenner.
Institutet har också sedan tidigare en Sägenkarta där man kan gå in och läsa äldre historier om jättar, häxor, tomtar och till och med om djävulen själv.
