Här är nya jättestaden som byggs utanför Beijing

Det moderna Kina

  • 2017 offentliggjorde Kinas president Xi Jinping planerna på att bygga en helt ny stad som ska husera så många som 5,6 miljoner människor för att avlasta huvudstaden Beijing.
  • Nya Dagbladet har som ett av de första utländska medierna varit på plats i futuristiska Xiong’an – staden som beskrivs som en blick in i framtidens Kina.
Uppdaterad juni 28, 2024, Publicerad december 16, 2023 – av Markus Andersson
slide 1
Xiong'an montage
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Xiong'an montage
Xiong'an betalkontroll
Xiong'an poliskontroll
Xiong'an modell
Xiong'an modell
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
Xiong'an modell 2
previous arrow
next arrow
 

Cirka 100 kilometer utanför Beijing ligger Xiong’an, ett område som fram till för tio år sedan mestadels bestod av våtmark. Efter direkt beslut av landets president Xi Jinping har här en stad byggts upp från grunden under direkt överseende av det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté och även med vissa personliga inspel från presidenten.

Arbetet främjas under personlig planering av generalsekreterare Xi Jinping, som har ägnat en hel del ansträngningar åt det, säger Zhang Gaoli, medlem av politbyrån i partiets centralkommitté och chef för utvecklingsgruppen för huvudstadsregionen.

Officiella entréskylten till Xiong'an. Foto: Nya Dagbladet.

Projektet jämförs med den ekonomiska zonen i Shenzhen, ämnad som ett alternativ till frihandelszonen i Hong Kong - och även Pudong-området i Shanghai som ofta utanför Kina betraktats som något av ett nationellt landmärke. Shenzhen, idag med en befolkning på över 17 miljoner, beskrivs som banbrytande för 1980-talet, Pudong för 90-talet medan Xiong’an beskrivs vara en del av Kinas så kallade ”millenniumstrategi” och vägvisande för 2000-talet.

Del av "millenniumstrategi"

Motorvägarna ut till staden har sakteligen börjat trafikeras, där ungefär 50 procent av byggnationen står klar och merparten av staden ska stå klar före 2030. Det första vi möts av på vägen är en betalkontroll till motorvägen. Något senare möts vi av en poliskontroll som kräver identifikation av alla som söker inträde till staden, även kinesiska medborgare. Den generella förklaringen till denna typ av kontroller hänvisas till att de ska skydda mot terrordåd.

Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson besöker det stora våtmarksområdet utanför staden som genomgått en omfattande miljösanering. Foto: Nya Dagbladet.

Drygt 120 000 personer har i nuläget flyttat in i takt med att funktioner som bedömts inte vara nödvändiga för huvudstaden gradvis omplacerats till Xiong’an, som sammanbinds till Beijing med höghastighetståg med 50 minuters transportväg. Bland funktionerna som inledningsvis ska flyttas ut finns bland annat fakulteter från fyra av Beijings största universitet och huvudkontoren för ett flertal stora offentliga företag, däribland från telekomindustrin och kemisk produktion.

Vid sidan av att avlasta huvudstaden beskrivs Xiong’an även som en utvecklingshub för ”en ekonomisk triangel” tillsammans med Beijing och Tianjin, en närliggande stad i norra Kina med 11 miljoner invånare.

"Smart stad"

Xiong’an beskrivs som en ”smart stad” där en grundtanke i planeringen är den så kallade 15-minutersstaden, där boende ska kunna tillfredsställa grundläggande behov inom en radie av maximalt 15 minuters gångväg. I staden testkörs självgående bussar, dock än så länge med en övervakande chaufför. När vi åker på testrutten genom staden uppstår en situation där en manuellt styrd bil dyker upp framför bussen, som hastigt bromsar in och undviker faran. Inbromsningen är dock varken mjuk eller smidig och man betonar att tekniken fortfarande är under utveckling för att kalibreras mer finstämt.

Modell av Xiong'an och dess olika zoner för affärskontor, finans, bostäder, forskning och utbildning. Foto: Nya Dagbladet

Ett särskilt komplex i staden är reserverat för koordination av trafiken genom ett avancerat övervakningssystem och bussarna interagerar direkt med omgivningen. Vid sidan av kollektivtrafik synes tanken också att anpassa staden för att invånarna ska kunna ha personliga fordon. Inga parkeringsplatser kommer att finnas ovan jord utan har genomgående byggts under marken överallt i stadens olika byggnadskomplex.

Kinas utrikesminister Wang Yi beskriver Xiongan som ett pilotprojekt för att ”lösa storstädernas sjukdom”, med strävan efter att ”komma fram till en ny väg som kan replikeras”.

Det nya området Xiongan representerar Kinas framtid, leder världens trend och ger en föraning om mänsklighetens framtida utvecklingsriktning, menar Yi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

World Humanoid Robot Games: Över 2 000 humanoidrobotar gör upp i Peking

Det moderna Kina

Publicerad augusti 25, 2026 – av Jan Sundstedt
Humanoidrobotar paraderar under World Humanoid Robot Games i Peking.
Humanoidrobotar paraderar under öppningsceremonin för World Humanoid Robot Games i Peking den 22 augusti 2026.

Världens största sammandrabbning för människoliknande robotar har öppnat i Peking. Under fem dagar ska 2 056 humanoidrobotar från 666 lag prövas i allt från sprint, fotboll och kampsport till brandbekämpning, hotellservice och industriarbete.

Den andra upplagan av World Humanoid Robot Games invigdes på lördagskvällen i Pekings nationella skridskooval, känd som "Isbandet".

De 16 deltagande länderna gör upp i 51 grenar och sammanlagt 1 301 tävlingar fram till den 26 augusti, uppger nyhetskanalen Xinhua.

Årets startfält är mer än dubbelt så stort som fjolårets 280 lag, medan antalet robotar har fyrdubblats från drygt 500.

Kinesiska aktörer dominerar tydligt: 641 av lagen och 1 975 av robotarna kommer från 157 företag samt 200 universitet och forskningsinstitut i Kina.

Omkring 1 000 robotar deltog i öppningsceremonin. Där visades bland annat sjumannafotboll samt försöksheat på 100 och 400 meter – en upptakt som gjorde arenan till både idrottstävling och skyltfönster för Kinas snabbt växande robotindustri.

Från sprint till bönplockning

Programmet består av 30 idrotts- och uppvisningsgrenar samt 21 scenariobaserade prov.

Förutom löpning och fotboll finns bland annat fristående kamp, gymnastik, dans, bordtennis, tyngdlyftning och dragkamp. Pekings stadsregering redovisar att antalet grenar nästan har fördubblats från 26 i premiärupplagan.

De mer vardagsnära proven är samtidigt minst lika viktiga för utvecklarna. Robotarna ska exempelvis sortera biblioteksböcker, arbeta på hotell, montera komponenter, hantera varor och rycka ut vid simulerade bränder.

I tävlingarna för finmotoriska händer ingår moment som att plocka upp bönor och dra åt skruvar.

Med undantag för häckloppen på 100 och 400 meter ska robotarna klara friidrotten och övriga tävlingsgrenar helt självständigt. Tidsgränsen på 100 meter har samtidigt sänkts från tre minuter till en minut och på 1 500 meter från 40 till 15 minuter.

Humanoidrobotar spelar fotboll under World Humanoid Robot Games i Peking.
Humanoidrobotar spelar fotboll under öppningsceremonin i Peking. Foto: Xinhua/Sun Fei

Ska gå från medaljer till beställningar

Arrangörerna beskriver tävlingarna som ett sätt att göra tekniska svagheter synliga under press. Balans, motorstyrning och snabba beslut kan prövas på idrottsplanen, medan finmotorik och anpassningsförmåga utsätts för mer realistiska arbetsmiljöer i fabriker, hotell och bostäder.

Jiang Guangzhi, chef för Pekings kommunala byrå för ekonomi och informationsteknik, framhåller att reglerna på sikt kan utvecklas till praktiska tekniska standarder.

När robotarna behärskar dessa färdigheter på den "sista metern" kan medaljer förvandlas till beställningar och robotarna gå direkt från tävlingsarenan till verkliga arbetsplatser, säger Jiang Guangzhi.

Även lag från USA, Tyskland och Japan finns på plats, medan Brasilien har sänt ett landslag bestående av fem RoboCup-lag. Den stora kinesiska övervikten visar att spelen också är en nationell kraftsamling.

Enligt China Daily spänner de kinesiska lagen över nästan hela den tänkta marknaden – från hushållstjänster och logistik till industriell montering och räddningsarbete.

Spelen arrangeras gemensamt av Pekings stadsregering, China Media Group, World Robot Cooperation Organization och Asia-Pacific Robot World Cup International Council.

För Kina är målet större än själva medaljfördelningen: tävlingsarenan ska ge utvecklarna data, utbilda ingenjörer och korta vägen från prototyp till produkt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesisk humanoidrobot sprang snabbare än Usain Bolt

Det moderna Kina

Publicerad augusti 23, 2026 – av Jan Sundstedt
Den röda humanoidroboten Tiangong Ultra tävlar mot två andra robotar på en blå löparbana.
Tiangong Ultra tävlar i 100-metersloppet under World Humanoid Robot Games i Peking.

Den kinesiska humanoidroboten Tiangong Ultra sprang 100 meter på 9,39 sekunder vid världsspelen för humanoidrobotar i Peking. I senare försökslopp sprang flera robotar på 9,32 sekunder.

I världsspelen för humanoidrobotar tävlar tvåbenta robotar i både idrottsgrenar och praktiska arbetsuppgifter.

Årets upplaga samlar 2 056 robotar från 666 lag i 16 länder. Programmet omfattar 51 grenar, från löpning och fotboll till räddningsinsatser, hotellservice och industriarbete.

Beijing Humanoid Robot Innovation Center har utvecklat humanoidroboten Tiangong Ultra. Roboten vann det första uppmärksammade försöksloppet lördagen den 22 augusti.

Reuters uppger att Tiangong Ultra hamnade efter i starten men passerade Honor-roboten Lightning strax före mållinjen. Lightning gick i mål på 9,47 sekunder.

Båda robotarna underskred därmed de 9,58 sekunder som Usain Bolt noterade när han satte människans gällande världsrekord vid friidrotts-VM i Berlin 2009.

Tiangong Ultras tid på 9,39 sekunder räckte till seger i det tidiga försöksloppet, men senare robotar sprang snabbare än så.

Folkets dagblad rapporterar att Tiangong-Jingfeng senare sprang på 9,34 sekunder och att både Tianxiao och Tiangong nådde 9,32. China Review News skriver att Tiangong sprang på 9,31 sekunder, följd av Tianxiao på 9,32 och Tiangong-Jingfeng på 9,33.

Tävlingsledningen hade på söndagsförmiddagen ännu inte publicerat en fullständig resultatlista, så det återstår att se om den bästa tiden var 9,31 eller 9,32.

100-metersgrenens nio försökslopp samlar sammanlagt 40 lag. Arrangörerna håller mellanloppen den 25 augusti och finalen den 26 augusti.

Robotarna får alltså fler chanser att slå rekord innan de gör upp om segern.

Robotarna springer självständigt

Tävlingsreglerna kräver att robotarna genomför det vanliga 100-metersloppet helt självständigt. Undantag gäller för 100 meter hinder och 400 meter hinder – inte de vanliga löpgrenarna.

Tiangong Ultra styrde sig själv, höll banan och korrigerade balansen utan mänsklig fjärrstyrning. Utvecklarna har byggt om robotens leder och lättat konstruktionen sedan fjolårets tävling.

Utvecklarna har också förbättrat styrningen och vägvalet så att roboten kan hålla hög fart utan att följa en målad linje. Tiangong Ultra vann motsvarande lopp 2025 på 21,50 sekunder. På ett år har robotarna alltså mer än halverat den bästa tiden.

Kina prioriterar samtidigt humanoida robotar som en strategisk framtidsindustri och satsar på användning inom tillverkning, logistik och tjänster. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om planerna på massproduktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina skärper exportkontroller för drönarprodukter till USA

Det moderna Kina

Publicerad augusti 5, 2026 – av Redaktionen
En mörk quadkopterdrönare i luften mot svart bakgrund.
En drönare i luften. Arkivbild.

PEKING (Xinhua) -- Kina har beslutat att skärpa kontrollen av exporten till USA av drönarrelaterade produkter med dubbla användningsområden, uppgav handelsministeriet på onsdagen.

Åtgärden har enligt ministeriet vidtagits för att skydda nationell säkerhet och nationella intressen samt för att uppfylla internationella åtaganden, däribland om icke-spridning.

Export av drönare, deras nyckelkomponenter och relaterad teknik som omfattas av landets lista över produkter med dubbla användningsområden ska genomgå en strikt prövning från fall till fall när destinationen är USA. Sådan export ska inte omfattas av förenklade licensåtgärder.

Beskedet träder i kraft den 5 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiska MiniMax öppnar unik videomodell för hemmadatorn

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 3, 2026 – av Markus Andersson
En ryttare möter en vit drake i ett snötäckt bergslandskap i en demonstration av MiniMax H3.
En ryttare möter en drake i ett snötäckt bergslandskap i en demonstrationsfilm för MiniMax H3.

Det kinesiska AI-labbet MiniMax har släppt vikterna till videomodellen H3, som kan förena text, bilder, filmer och ljud i samma skapandeprocess. Genom en samtidig integration i ComfyUI ska den avancerade modellen kunna köras på en vanlig men kraftfull hemdator – ett nytt exempel på hur kinesiska utvecklare flyttar fram positionerna med öppna AI-modeller.

MiniMax lade ut modellfilerna den 2 augusti och redan följande morgon fanns inbyggt stöd i det fria bild- och videogränssnittet ComfyUI. I stället för att vara hänvisad till en avgiftsbelagd molntjänst kan en användare i princip ladda ned vikterna, bygga egna arbetsflöden och låta känsligt material stanna på den egna datorn.

Lanseringen följer ett mönster som blivit allt tydligare efter DeepSeeks genombrott. Kinesiska laboratorier som Alibaba Qwen, DeepSeek, Moonshot och MiniMax har gjort öppna vikter, låga priser och snabb spridning bland utvecklare till ett konkurrensmedel mot amerikanska bolag som främst erbjuder sina starkaste modeller genom låsta nättjänster. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur samma strategi pressat priserna för språkmodeller.

För H3 krävdes dock omfattande optimering innan hemmakörning blev realistisk. ComfyUI beskriver hur minnesbehovet för den minsta modellvarianten minskats från 123,6 till 42,5 gigabyte genom beskärning av parametrar, åttabitarskomprimering och dynamisk avlastning till datorns arbetsminne. Enligt utvecklarna gör det möjligt att köra modellen med ett Nvidia RTX 3060, även om hastigheten i praktiken också beror på mängden arbetsminne och en snabb lagringsenhet.

Fem uppgifter i samma modell

Det mest utmärkande är inte enbart bildkvaliteten, utan att H3 samlar fem tidigare åtskilda uppgifter. Modellen kan skapa video från en textbeskrivning, animera en stillbild, styra både första och sista bildrutan, överföra motiv, rörelser eller röster från referensmaterial samt redigera ett befintligt klipp utan att börja om från början.

Användaren kan exempelvis ange en bild för personen, en film för kamerarörelsen och ett ljudklipp för rösten, och därefter beskriva hur delarna ska kombineras. Den officiella dokumentationen anger stöd för upp till nio referensbilder, tre videoklipp och tre ljudklipp inom samma uppdrag. Resultatet kan vara mellan fyra och 15 sekunder långt, med 24 bilder per sekund och stereoljud.

MiniMax skriver att syftet är att gå från specialiserade verktyg till en generell modell som förstår relationen mellan flera medietyper. I oberoende användaromröstningar hos Artificial Analysis placerar sig H3 för närvarande högst bland testade modeller för videoredigering, medan den ligger bland de tre främsta för både text-till-video och bild-till-video.

Öppna vikter – men inte hela systemet

Öppna vikter betyder att de tränade parametrarna går att ladda ned och undersöka, men inte att hela utvecklingsprocessen är öppen. MiniMax har inte publicerat träningsdata eller fullständig träningskod. Två viktiga delar av den kompletta H3-kedjan hålls dessutom tills vidare på företagets servrar.

Den lokala basmodellen skapar video i 768p. Företagets system för att tolka komplicerade kombinationer av referensmaterial, H3-Context-IR, och steget som återskapar filmen i 2K, H3-Regenerate-2K, ingår inte i den öppna utgåvan. Den som vill återskapa hela den officiella 2K-processen måste därför fortfarande använda MiniMax programmeringsgränssnitt.

Även licensen innehåller en märklig begränsning. MiniMax H3 Community License undantar EU, Storbritannien, USA och Sydkorea från sitt normala tillämpningsområde och hänvisar användare i dessa regioner till att söka ett separat tillstånd. Tekniskt går modellfilerna ändå att ladda ned och köra lokalt även i Sverige, utan att någon central nättjänst avgör åtkomsten. För vanliga användare med en tillräckligt kraftfull dator innebär släppet därför en konkret möjlighet att själva prova avancerad AI-video. Licensens geografiska undantag lämnar samtidigt européer med sämre och mer osäkra formella villkor än användare i stora delar av övriga världen.

Kinas öppna ekosystem växer

Trots dessa begränsningar illustrerar H3 en större förskjutning. Reuters rapporterade tidigare i år att kombinationen av öppen tillgång, stark prestanda och låga kostnader blivit kännetecknande för kinesiska grundmodeller. En rapport från den amerikanska kongressens granskningskommission för relationerna med Kina konstaterade samtidigt att kinesiska modeller under 2025 gick om amerikanska i sammanlagda nedladdningar på Hugging Face, medan Qwen-familjen fått fler än 100 000 vidareutvecklingar.

H3 för över samma idé till avancerad videogenerering: inte bara billig åtkomst genom ett nätprogram, utan modellfiler som utvecklare kan bygga vidare på och vanliga kreatörer kan ladda ned och köra utan att lämna över sitt material till en central tjänst. Om MiniMax öppnar de återstående komponenterna och förbättrar licensvillkoren kan släppet därför få större betydelse än ännu en imponerande demonstrationsfilm.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.