MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 16 maj 2025

fredag 16 maj 2025


Kommentar: En stilla bön för den fysiska filmen

Man kunde önska att Discshop haft andra ägare än Bonnier, men dess nedläggning är ändå en förlust för den fysiska filmen. Trenden till att vi allt mer gått över till streamingtjänster kan tyckas vara en teknikalitet, men faktum är att det finns mer än så bakom de fysiska formaten som i detta går förlorat.

publicerad 23 oktober 2021
– av Jan Sundstedt
Foto: Brett Jordan/Unsplash
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår kom nyheten att den anrika näthandelssidan Discshop lägger ner sin verksamhet. Rättare sagt den del av verksamheten som rör film och spel i (framför allt) fysisk form. Den sorgliga trenden med att allt fler bolag – såväl inom fysisk detaljhandel som nätbaserad försäljning – lägger ner helt eller säljer delar av verksamheten (som i fallet med Discshop) är enligt mig djupt beklagligt.

Discshop grundades 1999 och har sedan starten varit i förgrunden och gått i bräschen för den del av internetbaserad näthandel som innefattar främst film men som under åren fått en viss bredd utöver enbart film. Fokus har dock hela tiden legat på just film. Bra film, dålig film, inhemska releaser, import, boxar, begränsade upplagor av allt mellan himmel och jord samt en palett av film inom varje tänkbar genre en kan föreställa sig. Kunnigt och filmintresserad personal. En utomordentlig service. Hanterbara priser. Et cetera. Allt detta är det nu tack och godnatt med.

Först så var de 10, sedan blev de nio…och åtta…sju…och så vidare. Likt ramsan om ni-vet-vilka, fallerar och krackelerar samt upphör den verksamhet som i årtionden förgyllt min vardag. Möjligheten att gå in i en fysisk affär och botanisera. Botanisera bland film, film och återigen film. Ibland film kombinerat med musik i form av vinyl- och cd-skivor. Ibland endast nämnda skivformat. Bara känslan av att vara bland likasinnade kufar; doften av pressad plast och lukten av papper; den kaskad av färger och estetik som far emot en i form av till exempel filmaffischer och vhs-, dvd-, samt blu-rayomslag, kunde förgylla en grå vardag till ett någorlunda uthärdligt dygn. Allt detta och mer därtill är snart – om inget görs här och nu – ett minne blott.

Listan är lång på affärsverksamheter som idag känns som något ur en svunnen tid och en fantasivärld. Exemplen nedan är endast ett selektivt urval:

  • Skivfönstret
  • Mega Skivakademin
  • Åhléns Skivor & Film, Stockholm
  • Hemmakväll (några butiker finns dock fortfarande kvar)
  • Direkten (fysisk media)
  • Discshop Sverige AB (uppköpta av CDON)

Vart tog de vägen, dessa kulturinstanser? Vad gör de nu? Det kan jag berätta för er, kära läsare: Dessa hjältar och hjältinnor dog den tragiska men ack så ärevördiga hjältedöden. Dräpta av två elaka likformighetsdrakar. Nämligen Konformitetsdöden samt Streamingspöket. Dessa två ondskefulla entiteter är de två främsta anledningarna till att populärkulturen blir mer och mer urvattnad. Allt det ”gamla” och spännande ska schas, väck och bort. Bort för att ge plats åt en grå massa av likhet och upprepningar. Med något undantag så ser många filmer ut på nästan identiska sätt vad gäller manus, uppbyggnad, bildspråk och karaktärer. Se på Disneys smaklösa behandling av Star Wars (Rogue One är ett undantag) och den sedan länge mellanmjölkade MCU-världen (MCU = Marvel Cinematic Universe). Ett annat exempel är de brutala övergreppen på Ghostbusters och Halloween-serien.

Den tragiska ”utvecklingen” med att ta död på det fysiska, är måhända bara ytterligare ett steg på vägen mot total likgiltighet och konformism. Genom att sätta valboskapen framför skärmar av olika slag – närsomhelst och varsomhelst – blir två synnerligen tråkiga men logiska konsekvenser dessa:

  • Valfriheten begränsas. Vi som tittare får förvisso ett utbud att välja mellan men det är ett utbud som är begränsad till vad tillhandahållaren av streamingtjänsten bestämmer – inte tittaren själv. Den dagen till exempel Netflix väljer att plocka bort ett alster, är alstret borta. Jag som personligen äger mina filmer har inte det problemet. Jag väljer själv vad jag vill se.
  •  De spontana mötena människor emellan minskar eller upphör helt. Förvisso är detta säkert helt i linje med vad många politiker och makthavare kanske önskar? Ty den som stannar hemma och går all in soffpotatis, utgör såklart inget hot visavi Staten eller Statens intressen.

Jag ber en stilla bön att den smaklösa trenden med att ta kål på fysisk media – och därmed som sagt dels minskad möjlighet till dels fysiska möten och dels någorlunda valfrihet – får en annan utgång eller åtminstone bromsas upp. En liten strimma av hopp finner jag i det faktum att vinylförsäljningen – som många olyckskorpar skadeglatt dödförklarat i x antal omgångar – aldrig dog ut och faktiskt fått ett uppsving och en liten renässans de 10 senaste åren. Glädjande att se att det även bland den så kallade nyare generationen, tycks på mig ha uppstått ett intresse för detta schangtila medieformat.

Man kunde önska att Discshop haft andra ägare än Bonnier, men detta till trots får jag ändå tacka för alla fynd jag gjort och kärleken till film som ursprungligen gav upphov till företagsidén. Ett mindre tack för alla fakturor, men vad tusan; man kanske inte kan få allt gratis, här i livet? Det var kul så länge det varade.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tom Cruise avslutar ”Mission: Impossible”

publicerad Idag 9:09
– av Jan Sundstedt
Tom Cruise Mission-Impossible: The Final Reckoning - 2025
Ethan Hunt (Tom Cruise) utför ännu ett våghalsigt stunt i "Mission: Impossible - The Final Reckoning".

Specialagent Ethan Hunt är tillbaka för sista gången. Den åttonde och avslutande delen i Mission: Impossible-serien, ”The Final Reckoning”, har världspremiär på filmfestivalen i Cannes den 21 maj, samma dag som filmen även går upp på svenska biografer.

Efter nästan tre decennier av globala konspirationer, halsbrytande action och miljarder inspelade dollar är det dags att ta farväl av Ethan Hunt – agenten som klättrat på klippor, hängt från flygplan och sprungit genom explosionsartade storstäder, alltid med Tom Cruise själv i centrum.

Tom Cruise, en erkänd adrenalin-fantom, gör i filmen i sedvanlig nästan samtliga våghalsiga stunts på egen hand, något som blivit hans signum och publikens stora dragplåster.

Finalen, med den dramatiska titeln Mission: Impossible – The Final Reckoning, sätter nu punkt för en av Hollywoods mest uthålliga actionserier.

Samtidigt är det en hyllning till ursprunget: precis som tidigare filmer bygger den på 1960-talets TV-serie Mission: Impossible, som i sin tur hämtade inspiration från Sean Connerys era av James Bond – där sofistikerad agentaction, tekniska prylar och skurkar med världsherravälde på agendan var självklara ingredienser.

Stående ovationer

Tom Cruise tog själv farväl av Ethan Hunt med besked under filmfestivalen i Cannes, där Mission: Impossible – The Final Reckoning möttes av fem minuters stående ovationer.

Publiken hyllade inte minst Cruises kompromisslösa insats för att föra halsbrytande, praktiska stunts till bioduken. Hans närvaro kan också sägas ha befäst Cruises roll som en av de sista riktigt stora filmstjärnorna.

Att vara här i Cannes och få uppleva de här ögonblicken – jag menar, när jag var liten och vi växte upp kunde jag inte ens drömma om att något sådant här skulle hända. Jag är bara väldigt tacksam för att jag under 30 år har kunnat underhålla er med den här serien, säger Cruise själv.

Cannes-festivalen har tidigare visat sin uppskattning för Cruises kompromisslösa arbetsmoral och passion för filmkonsten. När han senast besökte festivalen, 2022, möttes han av stående ovationer för Top Gun: Maverick och tilldelades en hederspalm för sitt livsverk.

Nu väntar alltså ännu en adrenalinfylld final, med flygscener, konspirationer och spektakulära uppgörelser. Mission: Impossible må ha nått sitt slut – men för Tom Cruise fortsätter jakten på nästa filmiska kraftprov.

Mission: Impossible – filmserien i kronologisk ordning

  • 1996 – Mission: Impossible
    Brian De Palma regisserade seriens första film där Ethan Hunt introduceras – en spionthriller med högt tempo och ikonisk kabelscen.
  • 2000 – Mission: Impossible 2
    Regisserad av John Woo, med mer action och stiliserade slow-motion-sekvenser – en tonal svängning från originalet.
  • 2006 – Mission: Impossible III
    J.J. Abrams regidebut på bio, med mer fokus på Hunt som person. Philip Seymour Hoffman hyllades som skurk.
  • 2011 – Mission: Impossible – Ghost Protocol
    Brad Bird tog över rodret. Filmen återupplivade serien kommersiellt, inte minst tack vare Burj Khalifa-sekvensen. Bortgångne Michael Nyqvist i en ledande roll.
  • 2015 – Mission: Impossible – Rogue Nation
    Christopher McQuarrie klev in som regissör – ett samarbete som skulle bli långvarigt. Serien hittade en ny, stabil ton.
  • 2018 – Mission: Impossible – Fallout
    Tom Cruise och Henry Cavill möttes i en adrenalinfylld uppföljare med rekordhögt betyg bland kritiker.
  • 2023 – Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
    Den första delen av seriens avslutande kapitel. Spelades in under pandemin med omfattande produktionsförseningar.
  • 2025 – Mission: Impossible – The Final Reckoning
    Den åttonde och sista filmen i serien (som det ser ut). Premiär i Sverige den 21 maj 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Journalisten ställde kritiska frågor om Israel – portas från Eurovision

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Igår 15:44
– av Jan Sundstedt
Szymon Stellmaszyk - Eurovision 2025 - Basel.
Den från Eurovison 2025 portade journalisten Szymon Stellmaszyk.

Den polske journalisten Szymon Stellmaszyk nekas ackreditering till årets Eurovision i Basel. Själv menar han att det beror på en kritisk fråga han ställde till Israels artist Eden Golan förra året – något EBU förnekar.

Szymon Stellmaszyk har bevakat Eurovision Song Contest i 20 år och driver både Facebook-sidan ”Let’s talk about ESC” och branschsajten ”Radio Newsletter”. I år nekas han för första gången ackreditering för att bevaka tävlingen på plats i Basel.

Bakgrunden, menar Stellmaszyk själv, är en kritisk fråga han ställde till Israels tävlande, Eden Golan, under Eurovision i Malmö i fjol. Då frågade han om Golan, med tanke på det politiska läget och kriget i Gaza, ansåg att hennes närvaro kunde innebära en säkerhetsrisk för övriga deltagare och publik.

Frågan väckte uppmärksamhet och kritiserades av vissa, men Stellmaszyk betonar att den inte var avsedd att vara stötande eller ”antisemitisk”. I ett mejl till Stellmaszyk, som statskanalen SVT tagit del av, motiverar EBU beslutet med att de plattformar Stellmaszyk använder inte har tillräcklig räckvidd.

”Inskränkning”

Szymon Stellmaszyk är själv övertygad om att EBU hittar på ett svepskäl och att det de facto handlar om frågan han ställde förra året.

– Det handlar om någon form av hämnd och i praktiken en inskränkning av yttrandefriheten, säger han.

Noteras kan även att årets så kallade mediehandbok från EBU dessutom innehåller en ny regel om att publicerat innehåll måste vara ”respektfullt” mot Eurovision och EBU. Eurovisionchefen Martin Green menar att formuleringen är olycklig och lovar att den ska omarbetas till nästa år.

Samtidigt vill han inte kommentera enskilda fall, men framhåller att det finns ett begränsat antal platser för journalister.

Eurovision Song Contest 2025 avgörs i Basel, Schweiz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

James Bond blir ultraglobalist

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad Igår 7:02
– av Jan Sundstedt
James Bond och hans chef M har nu blivit en del av Amazons imperium.

Bondproducenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli, ägare och förvaltare av produktionsbolaget EoN productions, gick i förra veckan ut med nyheten att man släpper den kreativa kontrollen av James Bond-filmerna till globalisten Jeff Bezos företagsjätte Amazon.

Oro uttrycks från filmentusiaster över att agent 007 nu sannolikt blir än mer ”politiskt korrekt”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 februari 2025.


Efter decennier av 25 mer eller mindre ikoniska (officiella) filmer under Eon Productions, Michael G. Wilsons och Barbara Broccolis ledning, tog sagan om James Bond i förra veckan en för många fans högst oväntad vändning när globalistföretaget Amazon, som redan 2022 förvärvade MGM (Bond-distributören) för 8,45 miljarder dollar, nu formellt också har erhållit kreativ kontroll över agent 007-franchisen.

Amazon köpte MGM främst för att stärka sin streamingtjänst Prime Video, men enligt de senaste uppgifterna innefattar avtalet även direkt inflytande över Bond-universumets kreativa riktning. Nyheten, som även bekräftas av Eon Productions, har nästintill orsakat chockvågor bland hängivna fans.

Inom Bond-gemenskapen uttrycks bland annat oro över är att franchisen, utöver nya filmer, kan komma att expandera med TV-spinoffs om olika sidokaraktärer, digitalt innehåll och inslag präglade av vänsterradikala kulturpolitiska strömningar – känt under beteckningar som woke, DEI och tredjevågsfeminism.

No Time To Die James Bond
James Bond (Daniel Craig) har till dags dato besegrat många storskurkar, men tycks nu ha mött sin överman i globalistföretaget Amazon. Foto från filmen ”No Time To Die”.

Eon Productions, som kontrollerat Bond-produktionerna sedan 1962, ska enligt rapporter fortsätta att ha en central roll i filmproduktionerna. Något som kritiker dock tvivlar på, då en av producenterna, Michael G. Wilson, 83, nu formellt deklarerat att han dragit sig tillbaka.

Med min 007-karriär som sträcker sig över nästan 60 otroliga år, tar jag ett steg tillbaka från att producera James Bond-filmerna för att fokusera på konst och välgörenhetsprojekt. Därför är Barbara och jag överens om att det är dags för vår betrodda partner, Amazon MGM Studios, att leda James Bond in i framtiden, kommenterar Wilson.

Oro uttrycks vidare för att Amazon kan urvattna konceptet genom att planera fler serier och spinoffs på Prime Video, något som tidigare diskuterats till exempel i form av en serie om CIA-agenten Felix Leiter. Man förebådar även att Bond-filmerna kan släppas direkt på Prime, trots att Eon styvnackat krävt att huvudfilmerna premierar på biografer.

“Bond är död”

På sociala medier har reaktionerna över det, för de allra flesta supportrarna chockartade beslutet, varit passionerade. ”Amazon kommer att förstöra allt som gör Bond unik – han blir en algoritmisk actionhjälte”, skriver ett fan på X. Vissa är dock mer hoppfulla. ”Fler berättelser i Bond-världen kan funka, om de respekterar kärnan”, kommenterar en annan användare.

I Reddit-trådar spekuleras det i att Bond nu med stor sannolikhet kan bli än mer ”woke”, och/eller följer liknande trender som Marvels utökade universum.

Bond in i streaming-eran

Mike Hopkins, chef för Prime Video och Amazon MGM Studios, är dock, föga förvånande, optimistisk.

Sedan hans debut på bio för över 60 år sedan har James Bond varit en av de mest ikoniska karaktärerna inom filmnöje. Vi är tacksamma mot framlidne Albert R. Broccoli och Harry Saltzman för att de tog James Bond till biografer världen över.

Enligt rapporter från branschkällor betalade teknikjätten en hisnande summa på ytterligare 1 miljard dollar till Eon Productions för att förvärva de exklusiva rättigheterna. MGM-köpet inkluderade förvisso distributionsrätten av James Bond-filmerna, men den nya överenskommelsen ger Amazon tydligare mandat att utveckla innehåll utanför filmerna.

Bedömare menar att Amazons agerande speglar en trend där streamingföretag köper ikoniska franchise för att locka prenumeranter. Riskerna är dock stora – Bond är en kulturinstitution med krävande fans. Medan Amazon ser möjligheter i att expandera Bond-universumet, kvarstår frågor om hur agent 007:s själva essens kommer att tillåtas bevaras – inklusive en smula politisk inkorrekthet?

Frågan som nu ekar genom filmvärlden är: Hur kommer Bezos globalistimperium att forma framtiden för världens mest kände hemlige agent? Kommer 007:s martini fortfarande vara skakad, inte rörd, i Amazons händer?

Eon Productions

  • Fullständigt namn: Eon Productions Limited
  • Grundat: 1961
  • Grundare: Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman
  • Nuvarande ägare: Barbara Broccoli och Michael G. Wilson
  • Huvudkontor: Eon House, 138 Piccadilly, London, England

Verksamhet.

  • Primärt fokus på produktion av James Bond-filmserien. Totalt 25 officiella filmer producerade mellan 1962 och 2021. Första film: "Dr. No" (1962). Senaste film: "No Time to Die" (2021).
  • Andra noterbara produktioner: "Chitty Chitty Bang Bang" (1968), "Call Me Bwana" (1963), West End-musikalen "Once" (2013)

Samarbeten.

  • Långvarigt partnerskap med United Artists och senare MGM
  • Joint venture med Amazon MGM Studios för James Bond-franchisen sedan februari 2025

Kulturellt arv.

  • Ansvariga för att etablera James Bond som en av de mest framgångsrika och långlivade filmfranchiserna i historien
  • Har format den moderna actiongenren och spionfilmen

Övrigt.

  • James Bond-franchisen har genererat över 7 miljarder dollar i biljettintäkter globalt
  • Omfattande merchandising och licensiering av Bond-varumärket
  • Utmärkelser: Ett flertal Oscar-nomineringar inklusive vinster. Främst tekniska meriter som specialeffekter och ljudmix
  • BAFTA-utmärkelser, bland annat 2013 års "Skyfall", för Enastående brittiska film

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här är lustiga flygcykeln som byggdes under 50-talet

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Tv: Amerikanska armén testflyger. Tv: Uppvisning av utvecklaren Lewis C. McCarthy.

Det är ett flygplan, det är en cykel!

1955 kliver en man upp på en minst sagt udda konstruktion som har rotorblad likt en helikopter med handtag som på en motorcykel. Stående på mackapären drar mannen i ett startsnöre och rotorbladen börjar snurra under honom. Sedan lyfter han från marken.


Artikeln publicerades ursprungligen 12 mars 2023


Mannen som flyger inför kamerorna heter Lewis C. McCarty och är den som utvecklat och designat mackapären som nu flyger runt med honom i det öppna landskapet. Fötterna är fästa i plattformen under likt på nutidens motionscyklar och runt midjan sitter ett bälte som hindrar honom från att ramla av plattformen. Han flyger lågt ovanför marken med stolthet i blicken när han vinkar till kamerorna. Sedan släpper han handtagen och sträcker ut händerna i luften. Scenen avslutas med att han landar likt en helikopter i ett vattendrag.

Detta är den första prototypen av ”flygcykel” och kallades DH-4 Heli-Vector. Systemet är utvecklat så att piloten ska kunna styra med hjälp av att skifta sin vikt,  som man också använder sig av vid exempelvis cykling eller surfning. Den beskrevs som en ”personlig helikopter”, men lanserades dock aldrig på den allmänna marknaden.

Senare utvecklade företaget de Lackner Helicopters en egen prototyp av flygcykeln som kallades DH-5 Aerocycle där tanken spann vidare på att den skulle användas inom den amerikanska armén.

Det byggdes tolv stycken HZ-1 Aerocycle till den amerikanska armén under 1956, där man snabbt insåg att otränade soldater kunde lära sig att använda flygcykeln på under 20 minuter, vilket man ansåg var otroligt tidsbesparande. Samtidigt visade det sig att HZ-1 var snabbare än andra plattformsflygmaskiner som armén hade vid tidpunkten. Den kunde köra i 121 km/h och vara operativ i cirka 45 minuter och kunde flyga upp till 1 500 meters höjd.

Däremot fick man snabbt inse att flygcykeln inte var så lätt att flyga som man tidigare trott. Under testflygningar kraschade två av de tolv fordonen, varpå man senare beslöt att avsluta projektet. Det är oklart om någon soldat kom till skada under krascherna.

Av dessa tolv som armén beställde av De Lackner Helicopters överlevde enbart en, som idag står på U.S. Army Transportation Museum i Fort Eustis, Newport News, Virginia. Hur läget är med den första prototypen, DH-4 Heli-Vector, är oklart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.