Grundaren av det nyandligt inriktade Wake Up-nätverket i Sverige, Michael Oddane, meddelar tillsammans med sin fru Joanna att de båda drar sig tillbaka från sina engagemang.
Man betonar att det framförallt är praktiska och ekonomiska skäl som gör att det inte är hållbart för dem att driva den ideella rörelsen vidare.
Mot bakgrund av att beskedet kommer den första april är man noggranna med att upprepa att detta inte handlar om något aprilskämt utan om ekonomiska och praktiska verkligheter som ligger bakom beslutet.
– Det har varit en fantastisk resa och långt över all förväntan, men nu är vi trötta och slitna, säger Michael Oddane.
Annons:
Man uttrycker förhoppningar om att Wake Up Friends ska fortsätta växa och att någon kan ta över rodret som ansvarig samordnare och kontaktman.
– Vi hoppas att någon steppar upp för det finns både ekonomi, potential och utvecklingsmöjligheter i plattformen om man orkar lägga ner tid och energi på den, säger Joanna Oddane.
https://www.youtube.com/watch?v=Qf0FXWDCEFI
Varnar för infiltration
Michael Oddane uppger även i videon att han samtidigt vill lyfta ett varningens finger för de som fortsatt är verksamma inom Wake Up och att det handlar om verkliga risker för infiltration och subversion i rörelsen. Michael hänvisar till det faktum att en specifik person reser runt i landet och uppger sig att vara någon som har i uppgift att samla ihop grupper och aktivera människor i olika saker.
Paret Oddane har själv ett flertal gånger träffat denne och menar att historien som personen talar om inte håller samman som den ska och att de själva anser att detta inte är den väg Wake Up-rörelsen bör ta.
– Ni som är engagerade i detta: tänk noga igenom vad det är ni ger er in i, uppmanar Michael Oddane. En långsam medvetandeutveckling är vägen fram, menar han.
Paret avslutar med att tacka alla för det otroliga stöd de fått genom årens gång och att de vill fortsätta engagera sig på något sätt även i framtiden men i nya former.
– Vi kommer absolut att verka för en bättre framtid i något format när vi hittat vår nya väg, så det är inte hejdå, säger Michael Oddane.
Wake Up Friends grundades 2018 av Michael Oddane och har idag omkring hundra grupper runt om i Sverige med mellan 12 000 – 15000 medlemmar och är ursprungligen framvuxen ur Oddanes Youtube-kanal "Wake Up Globe". Paret Oddane har även anordnat Wake Up Conference 2021 och en föreläsningsresa genom landet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Liberalerna når 4,3 procent i en färsk mätning från Novus. Ökningen är statistiskt säkerställd, men partiet står ännu inte säkert över riksdagsspärren.
I sin senaste väljarbarometer från den 7 september redovisar Novus en uppgång för L på 1,0 procentenhet sedan mätningen den 2 september.
Enligt Novus kommer ökningen främst med hjälp av stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna.
Novus uppger därmed en uppåtgående trend för partiet, med över fyra procent för första gången sedan valet 2022.
Annons:
Siffran innebär dock inte att Liberalerna med självklarhet kommer klara fyraprocentsspärren till riksdagen. Marginalen är fortfarande liten.
Trots Liberalernas uppgång ligger Tidöpartierna fortfarande 2,4 procentenheter efter oppositionen i mätningen, med 47,9 mot 50,3 procent. Skillnaden mellan blocken ligger inom felmarginalen.
Novus genomförde undersökningen den 1–5 september bland 2 888 röstberättigade svenskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På drygt ett decennium har Sverigedemokraterna lämnat flera av de principer som byggde partiets ursprungliga systemkritiska profil. Kravet på svenskt EU-utträde är borta. Den militära alliansfriheten har ersatts av Nato-medlemskap, DCA-avtal och amerikansk militär närvaro.
Samtidigt har partiet gått från utfryst opposition till organiserat regeringsunderlag – och kräver nu en stor del av ministerposterna efter valet.
Förflyttningen handlar inte om en enstaka kompromiss utan löper genom partiets nuvarande syn på exempelvis EU, säkerhetspolitik, övervakning och inte minst relationen till regeringsmakten.
Frågan är därför inte längre om Sverigedemokraterna har förändrats, utan vilka gamla principer som fortfarande gäller när vägen till makten kräver något annat.
Nya Dagbladet har gått tillbaka till partiets valmanifest från 2010, 2014 och 2018 och jämfört dem med riksdagsbeslut, aktuella partipositioner och 2026 års politiska uppgörelser.
Mönstret är tydligt: flera linjer som en gång presenterades som avgörande har blivit förhandlingsbara.
Foto: News Øresund/Johan Wessman
Swexit försvann
Motståndet mot EU var länge något av en paradgren för SD.
I 2010 års valmanifest krävde man en omförhandling av medlemskapet och fortsatt nej till EMU. Inför valet 2018 gick partiet längre: medlemskapet skulle nu inte enbart omförhandlas utan även underställas en folkomröstning där väljarna kunde välja att lämna unionen.
Ett år senare, inför EU-valet 2019, släppte man oväntat utträdeskravet. Fem år senare var partiets reviderade syn på EU-medlemskapet än mer tydlig. I partiets EU-manifest 2024 låg tonvikten i stället på att bromsa överstatligheten och förändra unionen inifrån.
Manifestet må fortfarande ha inslag av EU-kritisk politik, men den avgörande gränsen har flyttats: Sverige ska inte längre förberedas för att lämna EU.
För 2026 beräknade riksdagen den svenska EU-avgiften till drygt 54 miljarder kronor. SD kräver fortfarande en lägre avgift och motsätter sig nya EU-skatter, men när utträdeslinjen försvann accepterade partiet i praktiken att miljardbetalningarna fortsätter.
Samma förskjutning syns i eurofrågan. SD säger fortfarande nej till valutan, men har tillsammans med Liberalerna öppnat för en ny folkomröstning senast 2030.
Liberalernas Sverigelöfte visar hur en fråga som länge beskrevs som avgjord åter blivit en del av förhandlingen om regeringsmakten.
Från alliansfrihet till Nato och DCA-avtal
I 2018 års valmanifest beskrev Sverigedemokraterna Sverige som militärt alliansfritt.
Partiet ville bygga ett försvarsförbund med Finland, respektera balansen mellan stormakterna och motsatte sig ett militariserat EU. Nato-samarbete accepterades, men medlemskap var inte partiets linje.
Efter Rysslands intåg i Ukraina i februari 2022 bytte SD dock raskt fot.
Partiet stödjer nu medlemskapet fullt ut och anser enligt sin aktuella Nato-linje att Sverige inte ska ha några egna restriktioner i samarbetet med alliansens medlemmar. En säkerhetspolitisk grundprincip som partiet försvarade i valrörelsen 2018 övergavs därmed inom samma mandatperiod.
Omläggningen stannade inte vid Nato-medlemskapet.
I juni 2024 röstade samtliga 63 närvarande SD-ledamöter i riksdagen ja till DCA-avtalet med USA – ett avtal som ger amerikanska styrkor tillgång till svenska anläggningar och områden.
Avtalets bilaga räknar upp 17 svenska militära anläggningar och områden. Där kan amerikanska styrkor bland annat öva, inkvarteras, utplacera förband och förhandslagra materiel.
Det offentliga avtalet visar hur långt steget är från 2018 års alliansfrihet till dagens praktiska militära integration.
SD har samtidigt ställt sig bakom ett omfattande och långvarigt militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Partiets aktuella Ukrainalinje beskriver Rysslands agerande som ett hot mot europeisk säkerhet.
Kontrasten mot 2018 är skarp: då betonade partiet fortfarande alliansfrihet, stormaktsbalans och att Sverige inte urskillningslöst skulle peka ut andra stater som fiender.
Sveriges Nato-inträde markerade ett brott med den militära alliansfrihet som SD fortfarande försvarade i valmanifestet 2018. Foto: Maj. Arturo Rodriguez/U.S. Army
Israel först – Sverige på vänt
Sverigedemokraternas profil byggde under lång tid på att svenska intressen ska sättas främst.
Samtidigt har partiet gjort stödet till Israel till en allt tydligare utrikespolitisk profilfråga. I dag vill SD att Sverige återkallar erkännandet av Palestina, flyttar ambassaden till Jerusalem och omprövar bistånd som kan gynna palestinska organisationer.
Israelvänligheten är äldre än Tidösamarbetet – redan i valmanifestet 2018 ville partiet avveckla statligt stöd till den palestinska myndigheten.
Den nuvarande partilinjen visar en påtaglig spänning mellan retoriken om nationellt självbestämmande och ett starkt engagemang för en annan stats territoriella och diplomatiska intressen.
Sverigedemokraternas väg mot regeringsmakt har också inneburit stöd för en kraftig utbyggnad av statens övervaknings- och tvångsmedel.
Under Tidöperioden har partiet stått bakom preventiva hemliga tvångsmedel, säkerhetszoner, utbyggd kamerabevakning och större möjligheter för polisen att använda ny teknik.
Man har tillsammans med regeringen bland annat drivit igenom att polisen ska få använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid vid allvarlig brottslighet. I en riksdagsdebatt kring frågan beskrev SD:s Adam Marttinen reformen som ett resultat av partiets och regeringens arbete.
Partiet motsätter sig dessutom ett generellt stopp för svenska myndigheters köp av system från det amerikanska dataanalysföretaget Palantir. SD säger sig ha förtroende för att användningen håller sig inom lag och säkerhetskrav, vilket Nya Dagbladet tidigare granskat.
Resultatet är en maktpolitik där personlig integritet väger lättare än polisens och myndigheternas tillgång till nya kontrollverktyg.
Jimmie Åkesson i samband med en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september.
Lönekravet som blev förhandlingsbart
Den 1 juni 2026 höjdes lönekravet för arbetstillstånd som huvudregel till 90 procent av medianlönen. Samtidigt undantogs 27 bristyrken, där gränsen sattes till 75 procent.
Partiet hade tidigare krävt att arbetskraftsinvandrare skulle ha en lön motsvarande minst medianlönen. Genom uppgörelsen accepterade partiet alltså både yrkesundantag och lönenivåer under det egna kravet.
Kompromissen följer samma mönster som i flera andra frågor: en tidigare kategorisk position blev förhandlingsbar när arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft och regeringssamarbetets krav vägdes in.
Sverigedemokraterna byggde länge sin identitet på att stå utanför vad som tidigare beskrivits som "sjuklövern", angripa blockpolitiken och beskriva sig som det enda verkliga oppositionspartiet.
Tidöavtalet gjorde i stället partiet till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L.
SD erhöll inga ministerposter efter valet 2022, men har ett samordningskansli i Regeringskansliet och förhandlar om frågor som rör exempelvis budget, lagstiftning och centrala utnämningar.
I sin egen redovisning beskriver partiet avtalet som ett historiskt genombrott och räknar upp det politiska genomslag som följt, något som med goda grunder kan beskrivas som en institutionell förvandling.
Partiet som gjorde utanförskapet till ett bevis på sin trovärdighet har blivit en del av den struktur som fördelar statens pengar, utformar lagarna och styr Regeringskansliets arbete.
Tidöavtalet 2022 gjorde SD till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. På bilden Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Johan Pehrson och Ebba Busch inför presentationen. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0
Valet 2026: Ministerposter ett krav
Inför årets val nöjer sig Sverigedemokraterna inte längre med rollen som enbart stödparti. Jimmie Åkesson har krävt att partiet ska ingå i en ny regering och få inflytande i proportion till sin storlek.
Med dagens opinionsläge innebär det nära hälften av ministerposterna. Åkesson har pekat ut tre av de fyra tyngsta posterna samt migrationsministerposten som ett rimligt anspråk om SD blir störst i regeringsunderlaget.
Förvandlingen från utfryst oppositionsparti till aspirerande regeringsparti är därmed fullbordad.
Partiet vill till synes inte längre enbart påverka makten utifrån. Målet tycks nu vara att bemanna departementen och kontrollera en stor del av regeringsarbetet.
Sverigedemokraterna använder emellanåt fortfarande en hård retorik om EU, migration, eliter och nationell suveränitet.
När regeringsduglighet och inflytande stått på spel har dock gamla skiljelinjer blivit möjliga att flytta. Swexit släpptes. Alliansfriheten övergavs. DCA accepterades. Eurofrågan öppnades på nytt. Undantag i arbetskraftsinvandringen förhandlades fram.
Det finns därför goda grunder för att tala om mer än en traditionell partipolitisk utveckling.
Det handlar om en återkommande rörelse från principiellt motstånd till praktiskt accepterande av samma institutioner och maktordningar som tidigare användes för att mobilisera väljarna.
Inför valet 2026 är trovärdighetsfrågan konkret: vilka principer återstår när politiskt inflytande lockar? Vilka står näst på tur att överges när vägen till ministerposterna kräver det?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I dag den 7 september klockan 15.00 larmar mobiltelefoner i Stockholms och Gotlands län när SE-Alert testas offentligt för första gången, samtidigt som Hesa Fredrik. Det är bara ett test – den som får meddelandet behöver inte göra något.
Signalen ljuder i tio sekunder med maxvolym även om mobilen är inställd på ljudlös, uppger Myndigheten för civilt försvar. Telefonen vibrerar också och visar ett meddelande. Efter en stund kommer meddelandet Faran över.
För att ta emot larmet måste mobiltelefonen ha stöd för SE-Alert och vara påslagen, uppdaterad och ansluten till mobilnätet. Ingen app eller registrering behövs.
Även telefoner i angränsande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län kan nås. Varningen skickas via mobilmaster med tekniken cell broadcast: masternas räckvidd, inte länsgränserna, avgör var den tas emot.
Den 7 december klockan 15.00 planeras ett nationellt test.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jimmie Åkesson säger att svenskar inte ska bli minoritet – men tömmer samtidigt ordet på dess etniska och historiska innebörd. Därmed lämnar SD det svenska folkets kontinuitet utanför sin nationalism, skriver Markus Andersson.
Jimmie Åkesson utvecklar sin syn på svensk identitet och har gett frågan om etniska svenskars framtida majoritetsställning i Sverige en önskvärd klarhet – vi är utbytbara.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen?
Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner.
Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".
Kulturen frikopplas från folket
I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder.
Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska.
Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna.
SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.
En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.
En nationalism utan rätt till kontinuitet
Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet.
Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i.
Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland.
Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.
”Folkutbyte” utan folket
Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt.
Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera.
Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.
AfS formulerar motsatsen
Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram.
Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland.
Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?
SD har gjort sin egen nationalism ofarlig
Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna.
Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära.
Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden.
SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt.
För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen.
På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar:
Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem!
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
