Varannan sökte inte vård under coronakrisen

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 28 september 2022
- av Sofie Persson

Hälften av befolkningen avstod från att söka vård vid något tillfälle under coronakrisen, visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Samtidigt har 27 procent fått sin vård senarelagd, avbokad eller nekad.

De som drabbats hårdast är personer med allvarliga och långvariga hälsoproblem, varav många uppger att de fortfarande har ett vårdbehov.

Under våren 2021 publicerade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporten I skuggan av covid-19, vilken gav en bild av förändringarna i vården under 2020 i kölvattnet av coronakrisen. Där kunde man konstatera att planerad vård blev senarelagd samt att flera i befolkningen undvek att söka vård trots att de hade behov av sådan.

Nu har man släppt den uppföljande rapporten Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer om de fortsatta förändringarna i vården. Rapporten är baserad på en webbenkät som besvarades av drygt 54 000 slumpmässigt valda personer och en beskrivning av förändringar i vårdtillfällen under 2021 utifrån väntetidsdatabasen för första besök och operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården.

I rapporten står att läsa att 51 procent av befolkningen vid något tillfälle valt att inte söka vård under coronakrisen. Samtidigt har också 27 procent vid något tillfälle fått ett beställt vårdbesök avbokat, senarelagt eller nekat. Av dessa personer, som antingen inte sökt vård eller fått sin vård inställd, uppger cirka 50 procent att man fortfarande har besvär och kvarstående vårdbehov.

Rapporten visar också att det är de med långvariga hälsoproblem som i högre utsträckning än andra fått sin vård inställd eller inte sökt vård under coronakrisen. Även personer med allvarligare hälsoproblem har i hög utsträckning undvikit att söka vård och många av dem uppger att de fortfarande har ett vårdbehov idag.

Vårdutbudet ökade samtidigt under 2021. Exempelvis genomfördes 15 procent fler första besök och 23 procent fler operationer än under 2020. Trots det var detta inte tillräckligt för att möta befolkningens behov eftersom vårdköerna ändå växte. Bland annat ökade väntelistorna för ett första besök med 40 procent och 10 procent för operation eller annan åtgärd under 2021.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.