Vad är egentligen Belt and Road-initiativet – och vilken betydelse kan det få för Sverige? I det första avsnittet av BRIX-podden intervjuar programledaren Gustaf Lansner BRIX Swedens ordförande Stephen Brawer, som beskriver BRI som mer än ett kinesiskt infrastrukturprogram: enligt honom handlar det om ett globalt utvecklingsperspektiv som Sverige knappt har börjat diskutera.
Brawer menar att den svenska debatten om Kina och BRI domineras av misstänksamhet, samtidigt som stora delar av världen redan valt att samarbeta med initiativet. För Sverige, hävdar han, borde frågan vara om landet vill fortsätta följa en västlig konfrontationslinje – eller söka en mer självständig roll i en framväxande multipolär världsordning.
Intervjun, som publicerats av Belt and Road Institute in Sweden (BRIX) är det första avsnittet i en ny poddserie om BRIX, Belt and Road-initiativet och Sveriges roll i den globala utvecklingen. Programledaren Gustaf Lansner sitter i BRIX Swedens styrelse, medan Stephen Brawer är organisationens ordförande. Institutet grundades 2018, fem år efter att Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative, ofta kallat BRI eller den nya sidenvägen.
BRI beskrivs vanligen som ett omfattande kinesiskt initiativ för infrastruktur, handel och investeringar, med järnvägar, hamnar, energisystem, ekonomiska korridorer och digital infrastruktur som centrala delar. Initiativet lanserades 2013 och har enligt flera sammanställningar lockat långt över hundra länder till olika former av samarbete. Kritiker i väst har samtidigt beskrivit projektet som ett sätt för Kina att vinna politiskt inflytande och skapa skuldfällor. Brawer menar att denna konfliktfyllda bild gör att själva grundfrågan sällan ställs i Sverige.
”Ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling”
Brawer inleder med att beskriva sin egen bakgrund som ursprungligen amerikansk, men sedan länge verksam i Sverige. Hans politiska och idéhistoriska utgångspunkt, säger han, har varit frågan om hur fattigdom kan utrotas och hur en högre levnadsstandard kan göras möjlig för hela mänskligheten.
Enligt Brawer måste Belt and Road-initiativet förstås mot den bakgrunden.
— Kina har en historisk orientering med Belt and Road-initiativet som ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling. Genom ekonomisk utveckling kan man skapa fred, säger han i intervjun.
Han framhåller att Xi Jinping från början talade om ett ”community for a shared future for mankind” – ett gemensamt framtidsperspektiv för mänskligheten. För Brawer är kopplingen mellan utveckling och fred central: infrastruktur, handel och produktivitet är inte bara ekonomiska frågor, utan även strategiska medel för att minska konflikter.
— Hur kan man utrota fattigdom? Genom att skapa fred och ekonomisk utveckling. Det konceptet har utvecklats på många sätt, och det är väldigt viktigt för den strategiska situation som världen befinner sig i, säger Brawer.
Sverige har ”nästan ingen debatt”
Lansner konstaterar i intervjun att de flesta svenskar sannolikt bara hört talas om BRI i förbifarten, medan Kina oftare behandlas i negativa termer. Han tar upp vanliga invändningar: att Kina beskrivs som en kommunistisk diktatur, att BRI påstås vara ett sätt att köpa inflytande och att länder riskerar att fastna i skuldberoende.
Brawer svarar att det är nödvändigt att skilja mellan ideologisk Kinafientlighet och en konkret bedömning av vad BRI faktiskt innebär.
— Det finns mer än 150 länder i världen som frivilligt har bestämt sig för att arbeta med Kina i den utsträckning de själva vill, som suveräna nationer, säger han.
Han lyfter också Kinas egen utveckling som ett argument för att landet har erfarenheter som andra kan studera. Kina har under de senaste årtiondena lyft mycket stora befolkningsgrupper ur fattigdom – en utveckling som Brawer beskriver som historiskt unik.
— Kina har lyft mer än 800 miljoner människor ur fattigdom. Det är en händelse som är helt unik i historien, säger han.
Samtidigt menar han att Sverige saknar en seriös diskussion om Kina som civilisation, ekonomisk stormakt och möjlig samarbetspartner. Svenska storföretag har enligt Brawer länge haft omfattande bilaterala relationer med Kina, men den politiska debatten stannar ofta vid hotbilder.
— Det diskuteras inte i svenska massmedier. Det diskuteras inte i den politiska debatten. En huvudsak som jag tror är väsentlig för Sveriges bästa är att skapa en optimism som saknas, säger han.
BRI som alternativ till konfrontation
I intervjun återkommer Brawer till att Sveriges nuvarande strategiska läge påverkas av krigen i Ukraina och Mellanöstern, relationen till Nato och USA samt den bredare konflikten mellan en unipolär och en multipolär världsordning. Han menar att Sverige i stället för att låsa sig vid militär upprustning borde diskutera hur landets industriella och tekniska kompetens kan användas i utvecklingsprojekt i Afrika, Sydvästasien och andra regioner.
— Sverige har kapacitet att delta i utvecklingen i Afrika och Sydvästasien. Ett frivilligt svenskt beslut att arbeta med detta skulle förändra den strategiska bilden och belöna Sveriges framtid, säger Brawer.
Enligt honom är motståndet mot BRI i väst inte bara en fråga om oro för skulder eller mänskliga rättigheter, utan också om geopolitisk makt. Länder som söker samarbete österut möts, hävdar han, ofta av tryck och destabilisering.
— Det har funnits ett maktmotstånd från västvärlden mot den typ av utvecklingspolitik som Kina vill föra fram med Belt and Road, säger han.
Brawer kopplar därför frågan om BRI till svensk demokrati och offentlighet. Om Sverige vill beskriva sig som ett öppet demokratiskt land, menar han, måste svenska medborgare också få tillgång till fler perspektiv på Kina, Asien och den globala utvecklingen.
— Det kommer bara om det finns en öppen debatt och diskussion. Det är en ironi att Sverige vill påstå hur demokratiskt det är, och sedan utesluter kunskap om världens största ekonomiska utveckling, säger han.
”En ljusare framtid för Sverige”
Mot slutet beskriver Brawer Belt and Road-initiativet som en modern fortsättning på den historiska sidenvägen – ett nätverk av handel, kulturutbyte och infrastruktur mellan Europa och Asien. Skillnaden är att dagens projekt omfattar hela kontinenter och knyter samman transport, energi, industri och utvecklingskorridorer.
Lansner sammanfattar det som en praktisk och teknologisk fråga: ur ett planetärt perspektiv är det rimligt att vilja ha en mer sammankopplad värld där infrastruktur fungerar och människor och varor kan röra sig effektivt.
Brawer instämmer och återkommer till behovet av ett nytt svenskt samtal inför kommande politiska vägval.
— Vi behöver en strategisk bild av hur världen är och hur Sverige kan hantera den på ett sätt som är lönsamt för Sverige. Inte genom att fortsätta med militärsatsningar och eskalering av krig, utan genom att lösa problemen på ett fredligt sätt, säger han.
Han avslutar med att bjuda in till fortsatt debatt och säger att BRIX Sweden vill lyfta frågan om BRI som ett strategiskt alternativ för Sverige.
— Jag hoppas att vi under den kommande valkampanjen kan lyfta en förnuftig diskussion om ett sådant strategiskt alternativ för det svenska samhället, säger Stephen Brawer.
