– Utifrån vår analys har vi sett att det finns liten till ingen koppling mellan proportionen av invandrare i en kommun och rapporterade våldsbrott, uppger Amber Beckley, docent i kriminologi och lektor vid Örebro universitet.

Studien har genomförts av kriminologer vid fem svenska universitet och man säger sig ha jämfört de 20 kommuner i Sverige som haft störst ökning av våldsbrott under perioden 2000 till 2020 med de 20 kommuner som haft minst negativ utveckling och kontrollerat hur många invandrare som bor i dessa sammanlagt 40 kommuner.

– De mesta våldsbrotten i en kommun kan förklaras av andra faktorer, som hur många som arbetar och utbildning, hävdar Beckley vidare i en intervju med statsradion SR.

Det bör noteras att forskarna bara har tittat på personer som själva invandrat till Sverige och fått svenska uppehållstillstånd eller medborgarskap – inte asylsökande eller barn till invandrare. Just andra generationens invandrare har enligt tidigare studier pekats ut som en grupp med allra störst andel brottsmisstänkta.

Våldsbrotten ökade i alla kommuner

Huvudförfattare till rapporten som uppmärksammats flitigt i etablissemangsmedierna är den kände vänsteraktivistiske kriminologen Jerzy Sarnecki, och Amber Beckley som är delaktig, medger också för Samnytt att våldsbrotten ökat i nästan samtliga av de analyserade kommunerna.

– Nästan alla har ökat. Det var nästan ingen kommun under de här tjugo åren där våldsbrotten minskade.

– Det vi har visat var att andelen invandrare i de kommuner som hade störst ökning av våldsbrott inte var så annorlunda än andelen i de kommuner som hade minst ökning… Andelen invandrare förklarar inte våldsbrotten i en kommun, och den kan inte förklara ökningen i de tjugo kommunerna, slår hon fast.