Annons:

Utrikesministern köpte aktier i försvarsbolag mitt under regeringens miljardaffär

Korruptionen i Sverige

Publicerad mars 7, 2025 – av Redaktionen
Maria Malmer Stenergard förnekar att hon hade tillgång till någon intern information eller att hennes köp var olämpligt.

Förra våren köpte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) aktier till ett värde av minst 10 000 kronor i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Köpet skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Det var i december förra året som Sveriges och Danmarks regeringar presenterade en rekordbeställning av stridsfordon 90 med en beräknad kostnad på 25 miljarder kronor. Mildefs it-utrustning ingick i denna beställning och när affären blev klar steg bolagets aktie kraftigt och har sedan dess tredubblats i värde.

Samtidigt som köpet förhandlades valde Malmer Stenergard att köpa aktier i bolaget för minst 10 000 kronor – men hävdar själv att hon inte gjort något fel eller brutit mot några regler.

Annons:

– Jag vill vara tydlig med att jag inte på något sätt deltog i beredningen. Jag har inte haft tillgång till någon annan information än den som har varit öppen för var och en, säger hon till statsradions Ekot.

– För mig är det viktigt att följa det regelverk som finns och som innebär att innehavet registreras, men också att jag följer de jävsregler som finns, påstår hon vidare.

"Definitivt problematiskt"

Att regeringen var på väg att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på stridsfordonen var känt när utrikesministern gjorde sitt aktieköp och experter är kritiska till hennes agerande.

– Det är definitivt problematiskt. Man får vara väldigt försiktig när man handlar, just när man har en sådan position och kan tänkas ha, dels information, dels inte bör bli ifrågasatt i sitt ämbete, anser Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Att det handlar om en relativt liten summa är av mindre betydelse i sammanhanget, enligt professorn

– Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal

Korruptionen i Sverige

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bromölla kommunhus med kommunens namn på fasaden.
Bromölla kommunhus. Bilden är illustrativ; SVT:s genomgång omfattar 80 kommunala skandaler i landet.

En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb.

Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, rapporterar SVT.

I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen.

Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.

Ville se en prövning i högre instans

Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans.

När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans, säger Natali Engstam Phalén till SVT.

Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.

OECD pekar ut brister i systemet

SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption.

OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt rapporten leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp.

Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Granskning: 43 nämndemän i svenska domstolar dömda för brott

Korruptionen i Sverige

Publicerad augusti 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Södertörns tingsrätt i Huddinge.
Södertörns tingsrätt i Huddinge. Arkivbild.

Under fem år dömdes 43 politiskt tillsatta nämndemän och fem domare för brott samtidigt som de själva dömde andra. En granskning av P1 Kaliber visar att brotten omfattar allt från rattfylleri till barnpornografibrott, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt.

Granskningen gäller åren 2021–2025 och riktar ljuset mot kontrollen av dem som dömer.

Några av personerna dömdes i samma domstolar där de själva tjänstgjorde. Nämndemän deltog också i mål om samma slags brott som de senare dömdes för.

Materialet omfattar två grupper: 43 politiskt valda lekmannadomare och fem domare. Alla nämndemän dömdes inte för grova vålds- eller sexualbrott; bland brotten finns även rattfylleri.

Nämndemän behöver ingen juridisk utbildning, men dömer tillsammans med juristdomare och har var sin röst när domstolen avgör skuld, påföljd och andra frågor.

Uppdraget ställer därför höga krav på omdöme och laglydnad.

Partierna nominerar – fullmäktige väljer

De politiska partierna nominerar nämndemän. Kommunfullmäktige väljer ledamöter till tingsrätterna, medan regionfullmäktige utser nämndemän till hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter.

Sveriges Domstolar uppger att partierna ska bedöma kandidaternas lämplighet före nomineringen. När fullmäktige har valt nämndemännen lämnar de partipolitiken bakom sig och tar plats i domstolen med samma rösträtt som juristdomaren.

Partierna och fullmäktige styr inte nämndemännen efter valet. Domstolen tar då över kontrollen och granskar de valdas behörighet och laglydnad genom belastningsregistret och kan även hämta uppgifter ur misstankeregistret.

Kraven stannar inte vid registerkontrollen. Nämndemannen ska också ha gott omdöme, vara självständig och i övrigt lämpad för ett uppdrag som direkt påverkar andra människors frihet, ekonomi och rättigheter.

Dörr till rättssal 27 med anonymiserad informationsdisplay
Utanför en rättssal vid Stockholms tingsrätt (arkivbild). Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

SD och C i topp

Rättegångsbalken kräver att domstolen kontrollerar nämndemannens behörighet, laglydnad och lämplighet. Domstolen ska entlediga den som begår brott eller på annat sätt visar sig olämplig för uppdraget.

Domstolen kan också stänga av en nämndeman under en förundersökning eller ett åtal, om en fällande dom kan leda till entledigande.

Även beteenden som skadar förtroendet för rättskipningen kan leda till avstängning. Ansvaret löper genom flera led: partierna nominerar, fullmäktige väljer och domstolarna kontrollerar.

Liberalerna är det enda riksdagsparti som enligt granskningen inte har haft någon nämndeman som dömts för brott under samma period som personen dömt andra i domstol.

Sverigedemokraterna toppar sammanställningen med tolv brottsdömda nämndemän. Centerpartiet följer med sex – dubbelt så många som Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vardera.

Kalibers uppgifter väcker frågan om hur kontrollen fungerat när personer kunnat begå brott samtidigt som de dömde andra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal

Korruptionen i Sverige

Publicerad augusti 3, 2026 – av Jan Sundstedt
Riksdagens kammare under votering
Riksdagens kammare under votering (arkivbild).

En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot.

Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon.

Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i 20 kap. 2 § brottsbalken. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år.

För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.

Kompletterar tjänstefelsbrottet

Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet.

Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas.

Riksdagen beskriver reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse.

Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet.

I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel.

Riksdagshuset Stockholm
Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Fyra partier reserverade sig

Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget.

SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades.

Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda.

TCO, Facket ST och Vision varnade före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar.

Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen.

Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SL-muthärvan i Stockholm utvidgas – tunnelbanan inblandad

Korruptionen i Sverige

Publicerad mars 22, 2026 – av Jan Sundstedt
SL-muthärvan: T-Centralens tunnelbanestation i Stockholm.
T-Centralens tunnelbanestation i Stockholm.

Region Stockholm stoppar alla utbetalningar till byggbolaget Heving & Hägglund, som visar sig ha fakturerat flera grenar av regionen – bland dem förvaltningen som ansvarar för Stockholms tunnelbaneutbyggnad.

SL-muthärvan kring ramavtalsleverantören Heving & Hägglund fortsätter att breda ut sig.

Ytterligare två förvaltningar och ett regionägt bolag har, utöver trafikförvaltningen, betalat fakturor till det utpekade byggbolaget under de senaste tio åren.

Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, Kulturförvaltningen och det regionägda fastighetsbolaget Locum ingår bland de inblandade.

Enligt regionen har en inventering av bolaget gjorts inom ramen för förundersökningen. I februari framkom att flera personer misstänks för mutbrott kopplat till trafikförvaltningen.

En företagare misstänks genom sitt bolag ha betalat ut pengar för att erhålla uppdrag som underleverantör till ett företag med SL-avtal.

En anställd på Heving & Hägglund misstänks ha agerat mellanhand i upplägget. Sammantaget misstänks de inblandade ha delat på miljontals kronor.

Peter Svensson, vd för Heving & Hägglund, skriver i ett mejl till skattefinansierade SVT: "Vi ser väldigt allvarligt på den här typen av anklagelser och vi har nolltolerans mot mutor och alla andra former av brottslighet. Vi samarbetar med polisen och åklagarna på alla sätt möjliga. Dessutom har vi tillsatt en egen utredning för att bättre förstå vad som har hänt och, om något fel har begåtts, vad vi kan göra för att minimera risken att det händer igen."

Region Stockholm pausar nu samtliga utbetalningar och nya avtal med bolaget.

Regionen genomför dessutom en övergripande inventering av alla eventuella avtalsrelationer vid samtliga förvaltningar och bolag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.