En tredjedel av de offentligt anställda skulle följa lagen om anmälningsplikt mot papperslösa, visar en undersökning, från Novus. Samtidigt uppger nästan lika många att man skulle bryta mot lagen om den trädde i kraft.
Det var förra året som regeringen lade fram ett förslag som innebär att offentligt anställda ska ha anmälningsplikt gentemot illegala invandrare. En statlig utredning har påbörjats kring förslaget och förväntas vara klar i höst, blir det lagstadgat innebär det att anställda inom den offentliga sektorn enligt lag måste anmäla illegala migranter till Migrationsverket och Polismyndigheten.
En ny undersökning från Novus visar att 28 procent av offentligt anställda inte skulle följa lagen om den träder i kraft. Vidare uppger 33 procent att man kommer följa den, och att 40 procent inte vet hur de kommer agera.
En betydande del av de som inte kommer följa lagen, 86 procent, säger att man hellre skulle ta böter än att ange en illegal invandrare, 67 procent uppger att man hellre skulle byta arbete och en fjärdedel säger sig vara beredda att ta fängelsestraff.
Annons:
Även om förslaget har välkomnats av många har det också fått hård kritik tidigare där exempelvis Uppsala kommun uppmanat regeringen att skrota sina planer med hänvisning till att det bland annat skulle kunna hindra människor från att söka hjälp, men också försvåra arbetet inom den offentliga sektorn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett nedbrunnet stadshus från 1883, plundrade butiker och företagare som stod ensamma mot plundrarna. Veckans landsomfattande demonstrationer i Frankrike urartade under lördagen i migrantkravaller, mordbrand och plundring i många franska städer, långt in på natten. Nya Dagbladet visar bilder från kravallerna i Frankrike.
Montage och illustration: NyD. Faksimil: @MarioNawfal och @Osint613/X
Kravaller och plundring rapporterades från många franska städer under lördagen. Omkring 1 800 personer hade gripits enligt inrikesministerns preliminära söndagsbesked.
Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav på söndagen att omkring 1 800 personer har gripits och att över 500 poliser, gendarmer och brandmän har skadats. Siffrorna är provisoriska, rapporterar BFMTV. Nuñez talar själv om "betydande materiella skador".
Enligt inrikesministeriet deltog 550 000 människor i hela landet, varav 110 000 i Paris. Arrangörerna uppger 800 000. Nuñez räknade till 110 demonstrationståg.
Protesterna har pågått sedan mitten av september, först om resurser till skolan och sedan mot levnadskostnader, budgeten och nedskärningar i offentlig service. Gymnasieelever, studenter, fackförbund och gula västar har gått i tågen. På lördagen tog kravallmakarna över gatorna.
Kravaller, bränder och plundring har rapporterats från bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon, Lille, Bordeaux, Nice, Nantes, Rennes, Caen, Grenoble, Rouen och Montpellier.
Annons:
USA:s vicepresident JD Vance lägger skulden på invandringen. I ett inlägg på X, skrivet som kommentar till en film från stadshusbranden i Limoges, hävdar han att västliga progressiva har importerat tredje världen till Frankrike och andra länder i mångfaldens och medkänslans namn, enligt BFMTV.
Bilderna har spridits över hela kontinenten. "Vilken perfekt illustration av vad makteliterna gjort med Europa. Från Stockholm i norr till Rom i söder. Civilisation i bakgrunden, barbari i förgrunden", skrev Fredric Morenius på X i en kommentar till ett klipp från domkyrkan i Milano i Italien.
Morenius inlägg och klippet från Milano finns här nedan.
Värst drabbades Limoges i centrala Frankrike. Mot slutet av demonstrationen brändes en kommunal polisbil, fönster krossades och maskerade personer tog sig in i stadshuset och tände eld på det. Byggnaden invigdes 1883. Klocktornet rasade.
Klippet nedan visar hur tornet ger vika i lågorna.
Taket föll in över de undre våningarna utom i den västra flygeln, och två tredjedelar av fasaden var borta, enligt Maurice Barate, prefekt och statens representant i departementet Haute-Vienne. Han beskriver byggnaden som till stor del förlorad och talar om en kulturarvskatastrof.
— Det var med full avsikt som elden anlades, sade Barate till tv-kanalen LCI, där han beskrev gärningsmännen som en vild hord.
Enligt nyhetsbyrån AFP grät en kommunanställd i famnen på en lokalpolitiker när byggnaden brann. Branden var inringad först på söndagsmorgonen.
Sjutton personer, varav sju minderåriga, sitter i förvar i Limoges. Åklagaren har inlett en utredning om förstörelse med farligt medel i organiserad grupp och uppger att även privatpersoner angreps, ibland våldsamt.
Stadens borgmästare Guillaume Mérin är rasande över att polisen inte kunde stoppa förstörelsen.
— Runt 15.30 kunde våra kommunalpoliser, trots att de var många, inte längre stå emot våldet från vandalerna eftersom de inte hade någon ammunition kvar, sade Mérin till BFMTV.
Han kallar det ett kolossalt misslyckande för staten.
Butiksägarna stod ensamma
I Paris skedde plundringen ofta långt från de godkända marschvägarna. Kring Place de la République såg AFP:s reportrar ungdomar krossa skyltfönster och tömma butiker utan att bry sig om kamerorna, skriver BFMTV.
Ett Monoprix och en McDonald's drabbades. Ur en SFR-butik kastade angriparna mobiltelefoner till kamraterna utanför. En Yves Rocher-butik slogs sönder och tömdes, och en Kawasaki-handlare sattes i brand.
Vid 17-tiden sattes CRS 8, kravallpolisens specialenhet mot upplopp i städerna, in i Les Halles. Samtidigt rapporterades plundring kring Madeleine.
I Lyon slog en gatsten sönder skyltfönstret hos floristen Clémence. Samma ruta hade redan krossats under de gula västarnas protester.
— De kom in från alla håll, och hur mycket vi än sa att vi bara var blomsterhandlare brydde de sig inte. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi var jätterädda, sade Clémence till BFMTV.
I Nice syns en man i svart försöka hålla stånd vid ingången till en Micromania-butik, omringad av ungdomar. Till slut viker han undan och föremål kastas.
Omkring 40 personer greps i Nice och ett tiotal butiker plundrades, enligt lokalmediet Nice Mag.
Ett annat klipp, där platsen inte är fastställd, visar en kvinna i brun kappa vid en sönderslagen butik. Bland glassplitter och varor tar hon tag i folk i armen, medan någon griper tag i hennes.
I Bordeaux plundrades lyxbutiker och Apple-butiken.
— Det här är ett våld som går ut på att roffa åt sig och som krossar moralen hos handlarna, sade prefekten i Gironde, Sophie Brocas, på en presskonferens.
Handelskamrarnas nätverk CCI France varnar för att kravallerna drabbat företag "som redan försvagats av år av återkommande kriser, av stigande kostnader och av färre besökare i stadskärnorna".
Stadshus stormades och prefektens residens skadades
Limoges var inte ensamt. I Marseille tog sig vandaler in i stadshusets entréhall och vandaliserade en byst av Marianne, republikens symbol. I Lille invaderades och slogs stadshuset sönder, och i Nantes vandaliserades stadshusets fasad.
I Bordeaux skadades prefektens residens. I Lyon plundrades turistbyråns kontor på Place Bellecour och sattes i brand. I Grenoble började det brinna i en butik för festartiklar i ett bostadshus, och de boende evakuerades.
I Paris har hela gator metodiskt förhärjats, enligt borgmästaren Emmanuel Grégoire.
— Det var en våldsnivå som vi, tror jag, aldrig har sett, sade hans första vice borgmästare Lamia El Aaraje till franceinfo.
Nattliga bilder från Paris visar polisfordon som rör sig genom rök och projektiler.
Borgmästarna i Paris, Lyon och Marseille kräver nu att få träffa premiärminister Sébastien Lecornu och ifrågasätter polisens resurser. Marseilles borgmästare Benoît Payan säger att landets näst största stad hade ett enda CRS-kompani, omkring 80 man, när dagen började.
— Jag vill veta vilka order som gavs, sade Payan.
Regeringen lägger skulden för kravallerna på extremvänstern och opportunistiska plundrare. Inrikesministeriet pekade redan på lördagen ut svartklädda grupper, så kallade black blocs, på flera hundra personer "samlade kring ultravänstern". Lecornu anklagar sedan länge vänsterpartiet LFI för att elda på vreden.
Åklagaren i Paris uppger att 720 personer gripits i huvudstaden och att 517 hålls i förvar, varav 171 minderåriga. Gripandena gäller främst häleri, gruppering i syfte att begå våld och skadegörelse.
En av medarrangörerna, Benjamin Ball, vägrar ta avstånd. "Den här vreden fördömer jag inte: jag hyllar den", skriver han.
Macron dansade kvällen före
Kvällen före lördagens kravaller filmades president Emmanuel Macron och hustrun Brigitte när de dansade i en privat loge på en Céline Dion-konsert, enligt brittiska Daily Mail. Landet hade då redan skakats av en månad av protester.
På lördagen fördömde Macron våldet och lovade att ingripa och straffa de skyldiga.
Vance: tredje världen importerades
Vance går längre än så. De västliga progressiva har enligt honom försummat de grundläggande frågorna om assimilation och förenlighet, trots att de varnades för att det skulle sluta så här. Han ber för att Frankrike ska sätta stopp för galenskapen innan fler monument brinner.
Vance kopplar samtidigt händelserna till det amerikanska kongressvalet den 3 november och anklagar demokraterna för att vilja samma framtid för USA.
Lecornu ska på söndagskvällen klockan 19 leda en krisgrupp för att hantera följderna för ekonomin, handeln, försäkringarna och rättsprocesserna. I Marseille kräver Payan att de drabbade handlarna får ersättning.
— Staten kommer att behöva ta sitt ansvar, sade Payan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Samlingspartiets riksdagsgrupp vill att asylsökande ska vänta på besked i förläggningar utanför EU, och att invandrares arbetslöshetsersättning knyts till arbete utfört i Finland.
Riktlinjerna, som Yle rapporterar om, har tagits fram under riksdagsledamot Atte Kalevas ledning sedan januari 2026. Gruppen vill att Finland går över till valbar migration och alltid självständigt avgör vem som får komma och på vilka villkor man får stanna.
— Vi vill ha människor till Finland som arbetar, driver företag och bygger sin framtid här, säger Kaleva.
Asylsökande ska enligt förslaget flyttas till flyktingförläggningar i länder utanför EU. Beslutsprocessen ska ändå skötas av europeiska myndigheter, och enligt Kaleva möjliggörs upplägget av EU:s migrationspakt.
Annons:
— Asylrätten har missbrukats. Det var aldrig tänkt att den skulle möjliggöra massmigration, säger Kaleva.
Enligt gruppen ryms samtliga förslag inom grundlagen och internationell rätt och kan därför genomföras omgående.
Förmåner följer arbetet
Rätten till arbetslöshetsunderstöd ska enligt riktlinjerna bygga på arbete som utförts i Finland, och ersättningen ska bero på hur länge personen har arbetat i landet. Kraven för garantipension och folkpension ska också skärpas.
Vid familjeåterförening ska den som kallar anhöriga kunna försörja familjen med eget arbete eller företagande. Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ska kräva att personen kan visa att hen integrerats, bland annat genom kunskaper i de inhemska språken och egen försörjning.
Samtidigt vill gruppen snabba på tillståndsprocesserna för arbetskraftsinvandring. Kvotflyktingar ska väljas med större hänsyn till förutsättningarna att anpassa sig till det finländska samhället.
Jukka Kopra, gruppens ordförande, fick frågan om alla ledamöter står bakom riktlinjerna.
— Det behövdes ingen omröstning, svarar Kopra.
Att riksdagsgruppen har nya riktlinjer innebär ändå inte automatiskt att Samlingspartiet som parti anammar dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.
Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.
Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.
Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.
Annons:
När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.
Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.
Historik av våldsbrott
Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.
Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.
Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.
Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.
An unbelievable court decision in Denmark!
One year in prison for the murder of Swedish father of two little girls Christian Zedig by a Congolese migrant is not enough and is rightfully sparking outrage in Denmark.
The victim’s family will live with the consequences forever.
We will not forget what happened to Christian and what is happening in Europe every single day.
We demand the stop of imported violence.
Remigration now! ✈️
Den afrikaner, der slog den svenske familiefar ihjel har INTET at gøre i Danmark. Derfor fremsætter Borgernes Parti forslag om at fratage ham det tildelte statsborgerskab.
Så får vi at se om de andre partier mener det, de turnerer rundt med på de sociale medier.
For det mangler ikke på tilkendegivelser på de sociale medier fra forskellige partier. Alle er fortørnet.
Men disse partier har jo selv siddet med magten i årevis. Fx partier som S og V.
De har kunne bestemme strafferammen. Men de har ikke hævet den.
Det var også et enigt folketings, som begik den fatale fejl at give manden statsborgerskab.
Ja, også DF stemte for. Mette Frederiksen og Inger Støjberg stemte personligt for.
Nu giver vi dem alle muligheden for at rette op på fortidens fejl.
Manden er dømt for grov vold, voldtægt, drabsforsøg, trusler etc.
Han har på alle måder misbrugt det statsborgerskab han har fået, og aldrig skulle have haft.
Det gør vi nu op med. Vi siger klart. Den mand skal ikke ud i det danske samfund igen, hvor han kan overfalde flere danske kvinder og mænd.
Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".
— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.
Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.
Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.
I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.
— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.
Nicolai Wammen kalder straffen for »uacceptabel lav«.
Men det er Socialdemokratiet, der har siddet på magten i de seneste syv år. De har ansvaret for de love, som dommerne dømmer ud fra. Desuden stemte partiet ja, da Nkumba Ludovic Tshiembe fik dansk statsborgerskab. #dkpol https://t.co/LCsnCfLEiQ
Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.
— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.
DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".
Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".
Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.
Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.
— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.
Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.
Annons:
Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.
Ceuta blev exemplet
Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.
Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.
Stöd från Berlin och Wien
Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.
— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.
— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.
— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.
Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.
Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
