Annons:

”Sverige har fått en importerad överklass”

Varför får invandrare förtur i bostadskön, skattesubventionerade arbeten på den öppna arbetsmarknaden med mera, medan resurserna till de egna medborgarna som kommer i andra hand ständigt begränsas?, undrar Josef Csiba i sin insändare.

Publicerad november 29, 2018
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Förtur i bostadskön, speciellt i storstäderna, flygresor betalda av Migrationsverket, förbetalda betalkort för resor inom hela EU utan giltiga resedokument, (betalkort utfärdade av UNHCR finansierade av den amerikanska miljarderen G. Soros) subventionerade arbeten på den öppna arbetsmarknaden, immunitet inför vissa lagar (läs min inlägg ”Lagen om hets mot folkgrupp”), frikostiga bidrag från stat och kommun till deras samfund och föreningar osv. Listan kan göras lång, men är helt onödig för vet vi alla  att det handlar om våra muslimska gäster och våra framtida medborgare i det nya Sverige.

Antalet muslimska invandrare från Mellanöstern och Nordafrika utan giltiga flyktingskäl ökar oavbrutet. Migrationsverket bara hitintills i år har beviljat 106.995 uppehållstillstånd. Cirka femton procent av alla uppehållstillstånd beviljades på grund av skyddsbehov. I övrigt nästan uteslutande handlar det om nya grupper invandrare eller om anhöriginvandring till personer som redan befinner sig i Sverige med eller utan uppehållstillstånd, till exempel de så kallade ”afghanska barn” och liknande ärenden.

Våra politiker med statsminister Stefan Löfven i spetsen försöker ideligen inbilla oss att den oändliga ström av invandrare som Sverige dagligen tar emot, är flyktingar, vilka flyr för sina liv från krigsområden i Mellanöstern och Nordafrika, samtidigt som Migrationsverkets egen rapport avfärdar helt den beskrivningen.

Stefan Löfven har även offentligt försvarat den okontrollerade massinvandringen som har drabbat Sverige under de senaste åren med motivering att det handlar om högutbildade människor, vilka Sverige är i stort behov av, exempelvis läkare, ingenjörer, sjuksköterskor osv (SVT 9 april 2017). Men nu med facit i hand verkar hela den historien föga trovärdig, för trots att det råder stor brist just på dessa yrken, går minst hälften av alla dessa invandrare (så kallade läkare och ingenjörer) utan arbete efter fem år i Sverige (enligt uppgift från SVT).

Annons:

En del av förklaringen i stället kan vara att utbildningsnivån för invandrare från dessa muslimska länder, är väldigt låg. Exempelvis är den genomsnittliga utbildningsnivån för invandrare från Afghanistan 3,6 utbildningsår och för en invandrare från Syrien 5,1 år (Ekonomifakta 2016). Statistiken blir inte mycket bättre av att vår statsminister benämner dessa personer för akademiker.

Varför försöker då våra politiker medvetet lura oss och förneka det redan märkbara islamiseringen av Sverige som  en naturlig följd av den okontrollerade invandringen från muslimska länder, och på samma gång försvara den omtvistade diskrimineringen av övriga medborgare, vilket vi upplever dagligen, till exempel då våra ungdomar måste avstå från sina platser i bostadskön till förmån till någon nyinkommen invandrare från Afghanistan? Eller våra pensionärer vilka får vänta några år extra för ett eget boende i något pensionärshem för att byggandet av bostäder för invandrare från till exempel Syrien prioriteras i stället för pensionärsbostäder?

Jag är rädd för att vi aldrig får ett tillfredsställande svar på dessa frågor, för våra politiker är idag helt upptagna med att tävla om, vem ska bli Sveriges nya statsminister som kan leda landet ännu mer åt vänster, med ännu större antal invandrare från exotiska länder, ännu fler moskéer, böneutrop och så småningom muslimska skolor även för våra egna barn.

Och när vi har kommit så långt, varför inte också sharialagar då majoriteten av invånarna ändå är redan muslimer?

 

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Körkortet flyttar till mobilen – och körförbud följer dig i hela EU

Publicerad Igår 20:38 – av Jan Sundstedt
Illustrativt montage med ett svenskt exempelkörkort märkt SPECIMEN framför en mobil med en abstrakt digital plånbok, mot en s
Den som vill ska även framöver kunna få ett fysiskt körkort när EU:s digitala körkort införs.

Körkortet ska kunna ligga i mobilen, och den som blir av med det för rattfylleri, kraftig fortkörning eller andra allvarliga trafikbrott ska få körförbud i hela EU.

Bakom förändringarna står två nya EU-direktiv, ett om körkort och ett om återkallade körkort. De publicerades i EU:s officiella tidning i november 2025 och gäller alla medlemsländer.

Reglerna slår ändå inte igenom på en gång. Enligt Transportstyrelsen, som skriver om de kommande reglerna, ska länderna föra in merparten i nationell lag inom tre år och tillämpa dem ett år senare. Huvuddelen börjar därmed gälla 26 november 2029.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå hur direktiven förs in i svensk lag och redovisa hela uppdraget sommaren 2027, skriver regeringen. Transportstyrelsen analyserar under tiden direktivet för att kunna se över föreskrifter, it-system och rutiner.

Mobilen ersätter inte plastkortet

Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska finnas som ett elektroniskt intyg i en digital plånbok. Den som vill ska fortfarande kunna få ett fysiskt kort. Europaparlamentet har enligt sitt pressmeddelande säkrat rätten att begära ut plastkortet, som bör utfärdas rimligen inom tre veckor.

Digitalt körkort ska enligt direktivet vara infört senast 2031. När Sverige inför det är oklart.

Körförbud över gränserna

Körförbudet omfattar inte alla återkallelser. Medlemsländerna ska informera varandra när ett körkort återkallas i minst tre månader för vissa allvarliga trafikbrott. Landet som utfärdat körkortet ska sedan se till att påföljden verkställs och gäller i hela EU.

Det handlar om fortkörning med mer än 50 km/h över gränsen, rattfylleri med alkohol eller droger samt andra trafiksäkerhetsbrott som orsakat allvarlig kroppsskada eller dödsfall. Reglerna om återkallelse ska tillämpas från 26 november 2029.

Yngre förare och tung trafik

Från 26 november 2028 blir det möjligt att ta B-körkort vid 17 års ålder. Fram till 18-årsdagen får föraren bara köra med en beledsagare i framsätet som är minst 24 år, har haft EU-körkort i fem år och inte fått det återkallat under tiden. Sverige kan välja att införa samma system för medeltunga och tunga lastbilar, men har inte sagt hur man gör.

Förare med buss- eller lastbilskörkort ska lämna läkarintyg vid varje förnyelse, oavsett ålder. I dag krävs intyg först när innehavaren fyllt 45.

Det nya B1-körkortet ger rätt att köra fordon med högst 2 500 kilo totalvikt och en högsta hastighet begränsad till 45 km/h. Åldersgränsen är 16 år, och ett land kan söka EU-kommissionens tillstånd att sänka den till 15. Enligt regeringen måste dagens A-traktorer uppfylla tekniska krav och genomgå registerbesiktning för att få köras i 45 km/h.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad Igår kl 15:24, Publicerad Igår 10:55 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanliga bronsfynd hittades i grav utanför Robertsfors

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Närbild av ett litet böjt metallföremål som ligger i en öppen handflata i solljus.
Pincettdelen och dräktnålen hittades i augusti 2026. Dubbelknappen hade påträffats i samma röse redan 2023.

Arkeologer har hittat tre bronsföremål i ett långröse i Junkboda söder om Robertsfors. Enligt Västerbottens museum är långröset det fyndrikaste röset som hittills undersökts i norra Sverige.

Fynden är en dubbelknapp, en omkring 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett, alla av brons. Långröset är ungefär 10 gånger 20 meter stort och undersöktes inför den planerade Norrbottniabanan, skriver museet.

Ett långröse är en avlång stengrav från bronsåldern. I Junkboda finns en stenkista där den döde har begravts. Undersökningar av långrösen är sällsynta i norra Sverige, och många gravar har plundrats. Bronsföremål har enligt museet bara hittats i rösen vid ett fåtal tidigare undersökningar i regionen.

Dubbelknappen kom fram i stenkistan redan vid förundersökningen 2023. Då undersöktes bara en mindre del av anläggningen, och stenkistan lämnades "i övrigt orörd".

I början av sommaren 2026 tog arkeologerna isär röset försiktigt, lager för lager. Den omgivande kantkedjan och stenkistan lämnades kvar. När kistan undersöktes i augusti kom dräktnålen och pincettdelen fram.

Tone Hellsten, avdelningschef och arkeolog vid museet, säger att man visste att graven var ovanlig men inte väntade sig att hitta ytterligare två bronsföremål. När dräktnålen och pincetten kom fram förstod arkeologerna att fyndet var "något alldeles extra".

Graven har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålen pekar bara på att den kan ha anlagts någon gång under bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Fortsatta analyser kan ge mer kunskap om graven och dess ålder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Diplomaten Sven Hirdman är död – hans uppmaning till fred lever vidare

Publicerad oktober 16, 2026 – av Markus Andersson, Emil Fjellstedt
Sven Hirdman med glasögon sitter i en fåtölj under intervjun med Dissidentklubben.
Sven Hirdman intervjuades i sitt hem den 23 maj 2025 om diplomati, svensk säkerhetspolitik och kriget i Ukraina.

Sven Hirdman, som i tio år var Sveriges ambassadör i Moskva, har avlidit. Han ägnade ett långt diplomatliv åt att förstå Ryssland och försvarade in i det sista en självständig svensk utrikespolitik byggd på dialog.

Dissidentklubben har meddelat hans bortgång.

Hirdman hörde till en generation diplomater som byggde sitt yrke på språkkunskap, tålamod och ingående kännedom om motparten. Han studerade slaviska språk och kom till Utrikesdepartementet 1963.

Vägen gick via fredsforskningsinstitutet Sipri, där han var biträdande direktör 1969–1972, och vidare till Peking som ambassadråd 1972–1976. Han var statssekreterare i Försvarsdepartementet 1979–1982, ambassadör i Tel Aviv och därefter chef för krigsmaterielinspektionen, med ansvar för tillsynen över svensk vapenexport.

Tio år i Moskva

År 1994 tog han över ambassaden i Moskva, där han stannade till 2004. Under de sista fyra åren var han doyen, alltså rangäldst i den diplomatiska kåren, och han var samtidigt ackrediterad i flera forna sovjetrepubliker.

Dissidentklubben beskriver honom som den gamla skolans diplomat och skriver att få svenskar var så kunniga om rysk kultur och politik. När han gästade Sveriges Radios Söndagsintervjun i mars 2022 presenterades han som diplomaten som känt Ryssland i mer än 60 år.

Enligt Dissidentklubben sörjde han djupt det han såg som en infantilisering och avveckling av svensk diplomati under det senaste decenniet. I maj 2025 intervjuade Mats Nilsson och Mattias Forsgren honom i hans hem i Bromma; han avslutade med en förhoppning om att tittare skulle börja tänka självständigt.

Varnade för krigsrisken

Hirdman höll fast vid sin linje även när han anklagades för att förringa hotet från Ryssland. I debattartikeln "Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning", som Nya Dagbladet publicerade i juli 2023, beskrev han ett krig mellan Ryssland och USA/Nato som det största säkerhetshotet mot Sverige. Slutsatsen var att vi "därför bör göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår".

Han beskrev medlemskapet som ett genomgripande och svåråterkalleligt brott med den alliansfria linjen, med fasta åtaganden som Natos kärnvapenpolitik, militär infrastruktur och skyldigheten att bistå andra länder. Ett så stort steg krävde enligt honom brett folkligt stöd och borde avgöras genom en folkomröstning.

Han varnade också för att Sverige skulle förlora sin självständiga säkerhetspolitiska identitet. Spänningen i Nordeuropa skulle stiga, och i ett krig mellan stormakterna skulle Sverige bli ett omedelbart krigsmål, bedömde han.

Hirdman vägde också fördelarna. Han medgav att ett medlemskap kunde ge avskräckning, ett starkare försvar och närmare nordiskt samarbete, men fann nackdelarna tyngre. Det var en diplomats argument, framfört med skäl och inte med slagord.

Sina erfarenheter samlade han i böckerna "Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst" från 2015 och "Sverige i stormaktspolitikens mitt" från 2017.

Sven Hirdman lämnar efter sig en gärning byggd på kunskap om motparten, respekt för samtalet och modet att tänka självständigt även när det kostade. Hans stora ärende var att Sverige skulle göra allt för att hindra ett krig mellan stormakterna. Det ärendet förtjänar att leva vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.