Varför får invandrare förtur i bostadskön, skattesubventionerade arbeten på den öppna arbetsmarknaden med mera, medan resurserna till de egna medborgarna som kommer i andra hand ständigt begränsas?, undrar Josef Csiba i sin insändare.
Förtur i bostadskön, speciellt i storstäderna, flygresor betalda av Migrationsverket, förbetalda betalkort för resor inom hela EU utan giltiga resedokument, (betalkort utfärdade av UNHCR finansierade av den amerikanska miljarderen G. Soros) subventionerade arbeten på den öppna arbetsmarknaden, immunitet inför vissa lagar (läs min inlägg ”Lagen om hets mot folkgrupp”), frikostiga bidrag från stat och kommun till deras samfund och föreningar osv. Listan kan göras lång, men är helt onödig för vet vi alla att det handlar om våra muslimska gäster och våra framtida medborgare i det nya Sverige.
Antalet muslimska invandrare från Mellanöstern och Nordafrika utan giltiga flyktingskäl ökar oavbrutet. Migrationsverket bara hitintills i år har beviljat 106.995 uppehållstillstånd. Cirka femton procent av alla uppehållstillstånd beviljades på grund av skyddsbehov. I övrigt nästan uteslutande handlar det om nya grupper invandrare eller om anhöriginvandring till personer som redan befinner sig i Sverige med eller utan uppehållstillstånd, till exempel de så kallade ”afghanska barn” och liknande ärenden.
Våra politiker med statsminister Stefan Löfven i spetsen försöker ideligen inbilla oss att den oändliga ström av invandrare som Sverige dagligen tar emot, är flyktingar, vilka flyr för sina liv från krigsområden i Mellanöstern och Nordafrika, samtidigt som Migrationsverkets egen rapport avfärdar helt den beskrivningen.
Stefan Löfven har även offentligt försvarat den okontrollerade massinvandringen som har drabbat Sverige under de senaste åren med motivering att det handlar om högutbildade människor, vilka Sverige är i stort behov av, exempelvis läkare, ingenjörer, sjuksköterskor osv (SVT 9 april 2017). Men nu med facit i hand verkar hela den historien föga trovärdig, för trots att det råder stor brist just på dessa yrken, går minst hälften av alla dessa invandrare (så kallade läkare och ingenjörer) utan arbete efter fem år i Sverige (enligt uppgift från SVT).
Annons:
En del av förklaringen i stället kan vara att utbildningsnivån för invandrare från dessa muslimska länder, är väldigt låg. Exempelvis är den genomsnittliga utbildningsnivån för invandrare från Afghanistan 3,6 utbildningsår och för en invandrare från Syrien 5,1 år (Ekonomifakta 2016). Statistiken blir inte mycket bättre av att vår statsminister benämner dessa personer för akademiker.
Varför försöker då våra politiker medvetet lura oss och förneka det redan märkbara islamiseringen av Sverige som en naturlig följd av den okontrollerade invandringen från muslimska länder, och på samma gång försvara den omtvistade diskrimineringen av övriga medborgare, vilket vi upplever dagligen, till exempel då våra ungdomar måste avstå från sina platser i bostadskön till förmån till någon nyinkommen invandrare från Afghanistan? Eller våra pensionärer vilka får vänta några år extra för ett eget boende i något pensionärshem för att byggandet av bostäder för invandrare från till exempel Syrien prioriteras i stället för pensionärsbostäder?
Jag är rädd för att vi aldrig får ett tillfredsställande svar på dessa frågor, för våra politiker är idag helt upptagna med att tävla om, vem ska bli Sveriges nya statsminister som kan leda landet ännu mer åt vänster, med ännu större antal invandrare från exotiska länder, ännu fler moskéer, böneutrop och så småningom muslimska skolor även för våra egna barn.
Och när vi har kommit så långt, varför inte också sharialagar då majoriteten av invånarna ändå är redan muslimer?
Josef Csiba
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.
Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.
30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.
11-åringar tillfrågades om jobb
I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.
Annons:
I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.
Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.
– Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.
Fler vuxna och färre gömställen
Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.
Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Liberalerna når 4,3 procent i en färsk mätning från Novus. Ökningen är statistiskt säkerställd, men partiet står ännu inte säkert över riksdagsspärren.
I sin senaste väljarbarometer från den 7 september redovisar Novus en uppgång för L på 1,0 procentenhet sedan mätningen den 2 september.
Enligt Novus kommer ökningen främst med hjälp av stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna.
Novus uppger därmed en uppåtgående trend för partiet, med över fyra procent för första gången sedan valet 2022.
Siffran innebär dock inte att Liberalerna med självklarhet kommer klara fyraprocentsspärren till riksdagen. Marginalen är fortfarande liten.
Trots Liberalernas uppgång ligger Tidöpartierna fortfarande 2,4 procentenheter efter oppositionen i mätningen, med 47,9 mot 50,3 procent. Skillnaden mellan blocken ligger inom felmarginalen.
Novus genomförde undersökningen den 1–5 september bland 2 888 röstberättigade svenskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På drygt ett decennium har Sverigedemokraterna lämnat flera av de principer som byggde partiets ursprungliga systemkritiska profil. Kravet på svenskt EU-utträde är borta. Den militära alliansfriheten har ersatts av Nato-medlemskap, DCA-avtal och amerikansk militär närvaro.
Samtidigt har partiet gått från utfryst opposition till organiserat regeringsunderlag – och kräver nu en stor del av ministerposterna efter valet.
Förflyttningen handlar inte om en enstaka kompromiss utan löper genom partiets nuvarande syn på exempelvis EU, säkerhetspolitik, övervakning och inte minst relationen till regeringsmakten.
Frågan är därför inte längre om Sverigedemokraterna har förändrats, utan vilka gamla principer som fortfarande gäller när vägen till makten kräver något annat.
Nya Dagbladet har gått tillbaka till partiets valmanifest från 2010, 2014 och 2018 och jämfört dem med riksdagsbeslut, aktuella partipositioner och 2026 års politiska uppgörelser.
Mönstret är tydligt: flera linjer som en gång presenterades som avgörande har blivit förhandlingsbara.
Foto: News Øresund/Johan Wessman
Swexit försvann
Motståndet mot EU var länge något av en paradgren för SD.
I 2010 års valmanifest krävde man en omförhandling av medlemskapet och fortsatt nej till EMU. Inför valet 2018 gick partiet längre: medlemskapet skulle nu inte enbart omförhandlas utan även underställas en folkomröstning där väljarna kunde välja att lämna unionen.
Ett år senare, inför EU-valet 2019, släppte man oväntat utträdeskravet. Fem år senare var partiets reviderade syn på EU-medlemskapet än mer tydlig. I partiets EU-manifest 2024 låg tonvikten i stället på att bromsa överstatligheten och förändra unionen inifrån.
Manifestet må fortfarande ha inslag av EU-kritisk politik, men den avgörande gränsen har flyttats: Sverige ska inte längre förberedas för att lämna EU.
För 2026 beräknade riksdagen den svenska EU-avgiften till drygt 54 miljarder kronor. SD kräver fortfarande en lägre avgift och motsätter sig nya EU-skatter, men när utträdeslinjen försvann accepterade partiet i praktiken att miljardbetalningarna fortsätter.
Samma förskjutning syns i eurofrågan. SD säger fortfarande nej till valutan, men har tillsammans med Liberalerna öppnat för en ny folkomröstning senast 2030.
Liberalernas Sverigelöfte visar hur en fråga som länge beskrevs som avgjord åter blivit en del av förhandlingen om regeringsmakten.
Från alliansfrihet till Nato och DCA-avtal
I 2018 års valmanifest beskrev Sverigedemokraterna Sverige som militärt alliansfritt.
Partiet ville bygga ett försvarsförbund med Finland, respektera balansen mellan stormakterna och motsatte sig ett militariserat EU. Nato-samarbete accepterades, men medlemskap var inte partiets linje.
Efter Rysslands intåg i Ukraina i februari 2022 bytte SD dock raskt fot.
Partiet stödjer nu medlemskapet fullt ut och anser enligt sin aktuella Nato-linje att Sverige inte ska ha några egna restriktioner i samarbetet med alliansens medlemmar. En säkerhetspolitisk grundprincip som partiet försvarade i valrörelsen 2018 övergavs därmed inom samma mandatperiod.
Omläggningen stannade inte vid Nato-medlemskapet.
I juni 2024 röstade samtliga 63 närvarande SD-ledamöter i riksdagen ja till DCA-avtalet med USA – ett avtal som ger amerikanska styrkor tillgång till svenska anläggningar och områden.
Avtalets bilaga räknar upp 17 svenska militära anläggningar och områden. Där kan amerikanska styrkor bland annat öva, inkvarteras, utplacera förband och förhandslagra materiel.
Det offentliga avtalet visar hur långt steget är från 2018 års alliansfrihet till dagens praktiska militära integration.
SD har samtidigt ställt sig bakom ett omfattande och långvarigt militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Partiets aktuella Ukrainalinje beskriver Rysslands agerande som ett hot mot europeisk säkerhet.
Kontrasten mot 2018 är skarp: då betonade partiet fortfarande alliansfrihet, stormaktsbalans och att Sverige inte urskillningslöst skulle peka ut andra stater som fiender.
Sveriges Nato-inträde markerade ett brott med den militära alliansfrihet som SD fortfarande försvarade i valmanifestet 2018. Foto: Maj. Arturo Rodriguez/U.S. Army
Israel först – Sverige på vänt
Sverigedemokraternas profil byggde under lång tid på att svenska intressen ska sättas främst.
Samtidigt har partiet gjort stödet till Israel till en allt tydligare utrikespolitisk profilfråga. I dag vill SD att Sverige återkallar erkännandet av Palestina, flyttar ambassaden till Jerusalem och omprövar bistånd som kan gynna palestinska organisationer.
Israelvänligheten är äldre än Tidösamarbetet – redan i valmanifestet 2018 ville partiet avveckla statligt stöd till den palestinska myndigheten.
Den nuvarande partilinjen visar en påtaglig spänning mellan retoriken om nationellt självbestämmande och ett starkt engagemang för en annan stats territoriella och diplomatiska intressen.
Sverigedemokraternas väg mot regeringsmakt har också inneburit stöd för en kraftig utbyggnad av statens övervaknings- och tvångsmedel.
Under Tidöperioden har partiet stått bakom preventiva hemliga tvångsmedel, säkerhetszoner, utbyggd kamerabevakning och större möjligheter för polisen att använda ny teknik.
Man har tillsammans med regeringen bland annat drivit igenom att polisen ska få använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid vid allvarlig brottslighet. I en riksdagsdebatt kring frågan beskrev SD:s Adam Marttinen reformen som ett resultat av partiets och regeringens arbete.
Partiet motsätter sig dessutom ett generellt stopp för svenska myndigheters köp av system från det amerikanska dataanalysföretaget Palantir. SD säger sig ha förtroende för att användningen håller sig inom lag och säkerhetskrav, vilket Nya Dagbladet tidigare granskat.
Resultatet är en maktpolitik där personlig integritet väger lättare än polisens och myndigheternas tillgång till nya kontrollverktyg.
Jimmie Åkesson i samband med en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september.
Lönekravet som blev förhandlingsbart
Den 1 juni 2026 höjdes lönekravet för arbetstillstånd som huvudregel till 90 procent av medianlönen. Samtidigt undantogs 27 bristyrken, där gränsen sattes till 75 procent.
Partiet hade tidigare krävt att arbetskraftsinvandrare skulle ha en lön motsvarande minst medianlönen. Genom uppgörelsen accepterade partiet alltså både yrkesundantag och lönenivåer under det egna kravet.
Kompromissen följer samma mönster som i flera andra frågor: en tidigare kategorisk position blev förhandlingsbar när arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft och regeringssamarbetets krav vägdes in.
Sverigedemokraterna byggde länge sin identitet på att stå utanför vad som tidigare beskrivits som "sjuklövern", angripa blockpolitiken och beskriva sig som det enda verkliga oppositionspartiet.
Tidöavtalet gjorde i stället partiet till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L.
SD erhöll inga ministerposter efter valet 2022, men har ett samordningskansli i Regeringskansliet och förhandlar om frågor som rör exempelvis budget, lagstiftning och centrala utnämningar.
I sin egen redovisning beskriver partiet avtalet som ett historiskt genombrott och räknar upp det politiska genomslag som följt, något som med goda grunder kan beskrivas som en institutionell förvandling.
Partiet som gjorde utanförskapet till ett bevis på sin trovärdighet har blivit en del av den struktur som fördelar statens pengar, utformar lagarna och styr Regeringskansliets arbete.
Tidöavtalet 2022 gjorde SD till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. På bilden Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Johan Pehrson och Ebba Busch inför presentationen. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0
Valet 2026: Ministerposter ett krav
Inför årets val nöjer sig Sverigedemokraterna inte längre med rollen som enbart stödparti. Jimmie Åkesson har krävt att partiet ska ingå i en ny regering och få inflytande i proportion till sin storlek.
Med dagens opinionsläge innebär det nära hälften av ministerposterna. Åkesson har pekat ut tre av de fyra tyngsta posterna samt migrationsministerposten som ett rimligt anspråk om SD blir störst i regeringsunderlaget.
Förvandlingen från utfryst oppositionsparti till aspirerande regeringsparti är därmed fullbordad.
Partiet vill till synes inte längre enbart påverka makten utifrån. Målet tycks nu vara att bemanna departementen och kontrollera en stor del av regeringsarbetet.
Sverigedemokraterna använder emellanåt fortfarande en hård retorik om EU, migration, eliter och nationell suveränitet.
När regeringsduglighet och inflytande stått på spel har dock gamla skiljelinjer blivit möjliga att flytta. Swexit släpptes. Alliansfriheten övergavs. DCA accepterades. Eurofrågan öppnades på nytt. Undantag i arbetskraftsinvandringen förhandlades fram.
Det finns därför goda grunder för att tala om mer än en traditionell partipolitisk utveckling.
Det handlar om en återkommande rörelse från principiellt motstånd till praktiskt accepterande av samma institutioner och maktordningar som tidigare användes för att mobilisera väljarna.
Inför valet 2026 är trovärdighetsfrågan konkret: vilka principer återstår när politiskt inflytande lockar? Vilka står näst på tur att överges när vägen till ministerposterna kräver det?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I dag den 7 september klockan 15.00 larmar mobiltelefoner i Stockholms och Gotlands län när SE-Alert testas offentligt för första gången, samtidigt som Hesa Fredrik. Det är bara ett test – den som får meddelandet behöver inte göra något.
Signalen ljuder i tio sekunder med maxvolym även om mobilen är inställd på ljudlös, uppger Myndigheten för civilt försvar. Telefonen vibrerar också och visar ett meddelande. Efter en stund kommer meddelandet Faran över.
För att ta emot larmet måste mobiltelefonen ha stöd för SE-Alert och vara påslagen, uppdaterad och ansluten till mobilnätet. Ingen app eller registrering behövs.
Även telefoner i angränsande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län kan nås. Varningen skickas via mobilmaster med tekniken cell broadcast: masternas räckvidd, inte länsgränserna, avgör var den tas emot.
Den 7 december klockan 15.00 planeras ett nationellt test.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
