Annons:

Svenska myndigheter varnar för kärnvapenapokalyps

Det nya kalla kriget

Publicerad april 25, 2025 – av Isac Boman
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilförsvar håller upp domedagsfoldern.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 4 825,00 SEK 6% Mål: 75 000,00 SEK

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar svenskarna att förbereda sig för terrorattacker, dödliga pandemier, flygbombningar – och till och med kärnvapenkrig.

Trots den apokalyptiska tonen, där det framstår som att fullt världskrig snart är verklighet, menar minister Carl-Oskar Bohlin att syftet med informationen i själva verket är att ”skapa lugn”.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har tagit fram en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu börjat skickas ut till alla svenska hushåll. Skriften präglas av en förestående undergångsstämning och en svart syn på den närmaste framtiden.


Artikeln publicerades första gången den 24 november 2024.

Annons:

Noterbart är att den nya skriften är betydligt tjockare än den förra som togs fram 2018 (31 sidor istället för 20) och MSB hävdar själva att detta beror på att ”läget i världen kraftigt har försämrats sedan den tidigare broschyren skickades ut”.

”Krig pågår i vår omvärld, extremväder blir allt vanligare. Terrorhot, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss. Sverige har även gått med i försvarsalliansen Nato”, heter det – och det betonas vidare att alla således måste ”hålla ihop och ta ansvar för vårt land”.

Myndigheten larmar också om att cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”kan inträffa när som helst, och mycket pågår här och nu” och förkunnar för svenska folket att dessa inte kan ta ”sin frihet för given” utan måste visa ”vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle – även om det innebär uppoffringar”.

Tonläget är mycket alarmistiskt i MSB:s nya broschyr. Foto: MSB

Alla måste "kraftsamla"

Man lyfter också fram det svenska Natomedlemskapet som en essentiell del av Sveriges motståndskraft mot påstådda yttre hot, och hävdar att ”syftet med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss”.

Svenskarna får veta att krig eller akut fara för krig är någonting som kan vara att vänta mycket snart och att hela samhället då måste ”kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigaste i samhället fungerar”.

”Totalförsvarsplikt gäller alla svenska medborgare, både de som bor i Sverige och i utlandet… Vid höjd beredskap är du skyldig att inställa dig på den plats du fått besked om i din krigsplaceringsorder”, betonas det.

MSB uppmanar vidare svenskarna att lära sig hur de olika varningssystemen och larmen fungerar och hur man skiljer ett skarpt flyglarm från ett beredskapslarm.

”Ta dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönster”, uppmanas det.

Kärnvapen och biologiska vapen

Myndigheten hävdar också att det finns risk att Sverige blir angripet av kärnvapen och att svenskarna ”vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen” bör ”ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp” – helst i ett skyddsrum.

”Efter ett par dagar har strålningen minskat kraftigt”, lovar man.

”Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel”, betonas det vidare.

Den som inte har tillgång till skyddsrum uppmanas istället att söka sig till källare, garage och tunnelbanestationer under mark – eller gömma sig i tunnlar eller bakom murar. Hinner man inte ta sig till en sådan plats ska man istället krypa ihop ”i en grop eller ett dike” och stanna där tills myndigheterna bedömt att faran är över.

I Ulf Kristerssons Sverige utmålas kärnvapenkrig som någonting nära förestående. Montage. Foto: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0, Vadimrysev/iStock

Dela bara "pålitliga källor"

Sverige riskerar inte bara ett krig med kärnvapen enligt MSB, som betonar att man ser propaganda och desinformation som ett akut hot.

”Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss. Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss”, heter det.

Den psykologiska krigföringen menas bland annat ske genom spridandet av berättelser som är ”falska eller delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang” eller förfalskade filmklipp, röstinspelningar och bilder. Fientliga aktörer uppges också bedriva krigföring mot Sverige genom att ”väcka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra”.

Denna typ av angrepp mot Sverige motverkas bäst genom att svenskarna är uppmärksamma, och delar information från vad man betecknar som ”pålitliga källor”. Vilka källor som MSB menar är pålitliga framgår inte uttalat i sammanhanget förutom att man uppmanar till att söka ”bekräftad information från myndigheter”.

"Extremväder" hotar Sverige

Cyberattacker och terrorattentat lyfts fram, där det förkunnas att ”terrorattentat och väpnat våld kan riktas mot människor eller viktig infrastruktur som elförsörjning och transporter” – och även här uppmanas medborgarna att vara redo att fly och söka skydd, om de bevittnar ett attentat.

Därtill ska också ”extremväder” hota det svenska folket, enligt MSB och man hävdar att ”extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare” samt att ”risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar”.

Påstått dödliga pandemier uppges också hota Sverige. Foto: PIKSEL/iStock

”Om en smittsam sjukdom börjar spridas kommer myndigheterna att gå ut med råd om hur du kan skydda dig själv och andra… Hjälp till att minska smittspridningen genom att följa råden från myndigheterna”, heter det.

Uppmärksammas internationellt

Broschyren innehåller också mer vardagliga tips kring hemberedskap och prepping, hur man stoppar blödningar och hur man bör förbereda sig för exempelvis ett längre strömavbrott – men det är just den domedagsmässiga tonen som fått många att reagera starkt.

Att svenska myndigheter uppmanar sin befolkning att förbereda sig för eventuella kärnvapenangrepp har också väckt internationell uppmärksamhet, där brittiska The Times skriver att Sverige tycks förbereda sig för en ”global apokalyps” medan franska Le Parisien nöjer sig med att konstatera att svenskarna uppmanas göra sig redo för krig.

Tyska Focus menar att hela skriften präglas av en ”undergångsstämning” och flera andra medier uttrycker förvåning kring broschyrens innehåll och formuleringar.

Rädda Barnen varnar i sin tur för att det alarmistiska tonläget riskerar att skapa rädsla hos barn, medan andra pekar på att det är svårt att fokusera på att styra upp vardagen när myndigheterna samtidigt uppmanar till att göra sig redo för kärnvapenattacker.

Carl-Oskar Bohlin och MSB:s Charlotte Petri Gornitzka presenterar broschyren. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

"Pågår här och nu"

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uppger å sin sida att syftet med broschyren är att ”informera” och ”skapa lugn” och menar att krigshotet mot Sverige inte är omedelbart förestående.

Å andra sidan, tillägger Bohlin samtidigt, kan påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”inträffa när som helst”, och mycket av det uppges redan ”pågå här och nu”.

Ministern menar vidare att svenskarna inte bör ”springa och gömma sig i skogen och inte ha något att göra med resten av samhället” utan att det istället handlar om att vara förberedd, ta ansvar och vara solidarisk med resten av samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 15:34 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauen tar ett steg mot att släppa in kärnvapen

Det nya kalla kriget

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Seimas, Litauens parlamentsbyggnad i Vilnius
Seimas i Vilnius. Grundlagsförbudet mot massförstörelsevapen och utländska baser gäller tills två ytterligare omröstningar är klara.

Litauens parlament har tagit det första av tre steg mot att ta bort landets grundlagsförbud mot kärnvapen och utländska militärbaser. Förbudet gäller fortfarande, och förslaget måste antas två gånger till.

Under tisdagen röstade 99 ledamöter för förslaget efter behandling, 13 röstade emot och fem avstod, enligt Seimas. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs minst 94 av parlamentets 141 ledamöter i varje antagandeomröstning.

Försvarsutskottets ordförande Juozas Olekas sade efter omröstningen att den första antagandeomröstningen är planerad till den 6 oktober och att den andra kan hållas den 12 januari. Han beskrev januaridatumet som en önskan, inte som ett låst beslut, enligt nyhetsbyrån ELTA.

Förbudet gäller både vapen och baser

Paragraf 137 i den litauiska grundlagen slår fast att det inte får finnas massförstörelsevapen eller utländska militärbaser på litauiskt territorium. Det är den bestämmelsen som förslaget vill stryka. Ändringen skulle inte i sig placera ut kärnvapen. Den skulle ta bort det konstitutionella hindret.

Presidenten vill öppna dörren, inte lagra vapen nu

President Gitanas Nausėda har stött linjen sedan i somras. I början av juli sade han till Reuters att det geopolitiska läget har försämrats och att grundlagen skrevs under andra omständigheter. Samtidigt sade han att Litauen inte har några omedelbara planer på att lagra kärnvapen och att landet står kvar i icke-spridningsavtalet.

Motståndarna i kammaren var få. Karolis Neimantas från Nemuno aušra sade att Natos kärnvapenparaply räcker och pekade på att de närmaste kärnvapnen redan finns i Tyskland.

Ryssland har varnat för följderna om förbudet faktiskt faller. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i september, enligt Meduza, att Litauen skulle hamna i sikte för ryska kärnvapen om landet stationerade en kärnvapenarsenal.

Natos kärnvapendelning innebär redan att amerikanska kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Litauen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad. En tysk brigad är dessutom planerad att stå permanent i landet från 2027, samtidigt som grundlagen fortfarande förbjuder utländska militärbaser, enligt Reuters.

Finland meddelade i mars att man vill upphäva ett liknande förbud. Omröstningen under tisdagen ändrar inte läget på marken. Den visar hur långt en majoritet i Seimas redan är beredd att gå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.