Den hittills största långtidsstudien om våldtäktsdomar i Sverige visar att personer med invandrarbakgrund är kraftigt överrepresenterade bland de dömda.
Sambandet kvarstår även efter justering för så kallade socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa och tidigare brottslighet.
Studien "Immigrant Background and Rape Conviction: A 21-Year Follow-Up Study in Sweden", som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Interpersonal Violence, omfattar drygt 4 000 personer dömda för våldtäkt, grov våldtäkt eller försök till dessa brott mot vuxna kvinnor under perioden 2000–2020.
Forskarna vid Lunds universitet har använt nationella register för att kartlägga bakgrunden hos samtliga dömda under den 21 år långa studieperioden. Resultaten visar att 63 procent av de dömda hade invandrarbakgrund – antingen födda utomlands eller födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder.
I kontrollgruppen, som bestod av 20 160 personer matchade för kön och födelseår, hade 30,5 procent invandrarbakgrund.
Socioekonomiska faktorer räcker inte som förklaring
Forskarna justerade för faktorer som tidigare forskning visat ökar risken för sexualbrott: socioekonomisk status, alkohol- och drogmissbruk, psykisk ohälsa och tidigare brottslighet.
Sambandet mellan invandrarbakgrund och våldtäktsdomar försvagades efter justeringarna men förblev statistiskt signifikant i de flesta grupperna. Allra störst var överrisken för personer födda utomlands som anlände till Sverige vid 15 års ålder eller senare.
"Våra fynd visar ett starkt samband mellan invandrarbakgrund och våldtäktsdomar som kvarstår efter statistisk justering. Mekanismerna bakom överrepresentationen av personer med invandrarbakgrund bland de dömda behöver utforskas vidare", skriver forskarna.
Kritik mot medias tystnad
Trots studiens omfattning och resultat har den fått begränsad uppmärksamhet i etablerade medier. Journalisten och samhällsdebattören Joakim Lamotte är kritisk till vad han beskriver som tystnad från redaktionerna.
"Detta borde vara en nyhet som dominerar samhällsdebatten, något som diskuteras i morgonsoffor, ledarsidor och partiledardebatter. Men det är i princip tyst", skriver han i ett debattinlägg.
Lamotte menar att studien slår hål på förklaringsmodeller som länge dominerat debatten.
"I över tio år har svaret varit att 'det handlar om socioekonomi', 'det handlar om utsatthet' och att 'det handlar om klass'", skriver han och fortsätter:
"Men nu visar forskningen att det vi varnade för inte försvinner bara för att man justerar bort de så kallade socioekonomiska faktorerna".


