Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Södersjukhuset i Stockholm gick under gårdagen upp i stabsläge på grund av vårdplatsbrist. ”Patienter ligger och skriker. Döende får inte smärtstillande. Södersjukhuset ser ut som en krigszon.” Det säger en sjuksköterska till SvD.
I julas slogs flera avdelningar på Södersjukhuset ihop. Men det som skulle vara en tillfällig lösning har permanentats och förorsakat vårdplatsbrist. Sjuksköterskan har aldrig varit med om något liknande. ”Det blir ett väldigt tryck på akuten när det inte finns platser och nu är hela dagrummet fullt med sängar…”
Hon säger sig ha sett flera patienter som har dött under förhållanden som ingen skall behöva uppleva.
En akutlista har upprättats över vilka patienter som kan väckas mitt i natten och flyttas till andra avdelningar, så kallad utlokalisering, konstaterar hon.
Vi lunchtid på söndagen gick sjukhuset upp i stabsläge. Det innebär att ledig personal får vara beredd att beordras in och att man kan behöva öppna tillfälliga avdelningar.
Patientsäkerheten sägs redan ha brustit, menar vittnen. Man talar om krigstillstånd. I januari 2019 gick Södersjukhuset vid två tillfällen upp i stabsläge av samma skäl. Även i mars för två år sedan hände detta. Det skriver TT.
Pressen på Södersjukhuset är alltså inte ny, men vårdorganisatörer som NB Nyhetsbyrån har talat med säger, att organisationen tycks brista på SÖS snarare än något annat. Som jämförelse lyfts Capios S:t Göran fram. Där har man nästan lika många besök på ett år, men utan det kaos som SÖS råkar ut för med jämna mellanrum.
Källa: NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.
Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.
Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.
I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.
”Gränsen är nådd”
Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.
– Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.
– Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.
Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.
– Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.
Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Prejudikat finns
En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.
Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.
Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.
– Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.
Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En 17-årig flicka knivhöggs svårt i centrala Borås natten till måndag. Offret vårdas för allvarliga skador och en jämnårig flicka har anhållits misstänkt för mordförsök.
Larmet om den knivhöggna 17-åriga flickan inkom klockan 01.51 och offret fördes med ambulans till sjukhus med allvarliga skador.
En annan 17-årig flicka greps kort efter händelsen i närområdet och har anhållits misstänkt för försök till mord. Polisen uppger att vittnesuppgifter inhämtats och att utredningen pågår.
Polisen säger att man för närvarande inte söker efter fler misstänkta, men att teknisk undersökning och sök efter brottsvapnet fortsätter. I vissa rapporter uppges att en kniv har säkrats.
Enligt sjukhuskällor är den skadade flickans tillstånd allvarligt men stabilt på måndagsförmiddagen. Polisen vill i nuläget inte lämna ytterligare detaljer om händelseförloppet eller motivet.
Utredningen leds som försök till mord. Polisens tekniker och lokalpolis arbetar på plats och utredare uppmanar personer som kan ha sett incidenten att höra av sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Regeringen vill införa vaccin mot vattkoppor i vaccinationsprogrammet för barn. Syftet uppges främst vara att minska ”vattkoppsbördan” för föräldrarna.
I budgeten för 2026 föreslår regeringen att man inför ett vaccin mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet för barn från och med 2027. Vidare vill man komplettera det med en så kallad ”ikappvaccinering” för barn upp till 18 år som ännu inte haft sjukdomen.
— Vattkoppor kan för många barn innebära långa sjukdagar, svår klåda och ibland allvarliga komplikationer. Genom att nu göra vaccinet tillgängligt för alla barn stärker vi barnhälsan, minskar pressen på skola och vård och underlättar för föräldrar i vardagen. Det är en satsning som både ökar tryggheten för familjer och bidrar till ett mer jämlikt samhälle, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en presskonferens.
Vattkoppor är en smittsam och vanlig virussjukdom som hos barn ofta orsakar milda symptom, dock med en relativt lång sjukdomstid. Har man haft sjukdomen en gång blir man nästan alltid immun. Hos vuxna kan symptomen dock vara värre än för barn, enligt 1177.
— Nu lyfter vi av vattkoppsbördan från barn och föräldrar. Genom att införa vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet skyddar vi barn, avlastar vården och minskar kostnader för VAB. Detta kommer göra stor skillnad för svenska familjer, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Regeringen avser att satsa 43 miljoner kronor från 2027 och framåt på barnvaccineringen, samt ytterligare 49 miljoner avsätts år 2027 och 51 miljoner kronor år 2028 för ”ikappvaccineringen”, där alla barn under 18 år kommer att ha erbjudits vaccin mot vattkoppor år 2033.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Allt fler lärare utsätts för hot och våld i sin yrkesroll, visar en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Värst drabbade är personal som arbetar på fritids.
Var tredje lärare har utsatts för hot eller våld det senaste året. Samtidigt har fyra av tio sett en kollega utsättas för detsamma.
Rapporten visar också att våldet normaliseras alltmer – många lärare har slutat anmäla incidenter på grund av bristande stöd från skolledningen och otydliga rutiner.
— Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.
Sveriges Lärare: Var tredje lärare utsatt för hot och våld från elever https://t.co/Fx9eb4uTIN
Lärare på fritids är värst utsatta – sex av tio har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Hälften av alla lärare upplever hög stress, var tredje lider av nedstämdhet och var femte överväger att lämna yrket. Rapporten visar även ett tydligt samband mellan ökad utsatthet och personalbrist.
Sveriges Lärare kräver nolltolerans mot hot och våld från skolledningar och att myndigheter tar tag i problematiken.
— Hot och våld i skolan är inte bara en skolfråga, det är en samhällsfråga. När lärare tvekar att anmäla incidenter och när kollegor lämnar yrket, då förlorar vi både kvalitet och trygghet i skolan. Vi har länge krävt en nationell kraftsamling – från staten, från skolledningar och från hela samhället – för att vända utvecklingen, säger Olskog.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
