Annons:
Annons:

Sjukhusanställd i Uppsala åtalas för våldtäkt på akutvårdad patient

Ökade otryggheten

Uppdaterad 14 november 2024, Publicerad 14 november 2024 – av Redaktionen
Att kvinnan var i ett hjälplöst tillstånd beskrivs som en försvårande omständighet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

En man i 25-årsåldern står åtalad för två våldtäkter och ett sexuellt ofredande som ska ha ägt rum på Akademiska sjukhuset i Uppsala i december 2021.

Offret, som är i 50-årsåldern, var inlagd på sjukhusets akutvårdsavdelning där hon vårdades för ett allvarligt sjukdomstillstånd.

”Med anledning av sjukdomstillståndet hade kvinnan vissa fysiska begränsningar. På grund av att covid-restriktionerna gällde under december 2021 fick kvinnan heller inte ta emot besök av närstående, vilket gjort att hon varit isolerad”, noterar Åklagarmyndigheten.

– Jag menar att mannen otillbörligt har utnyttjat att kvinnan som på grund av sin allvarliga sjukdom har befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Jag vill också att rätten ska pröva om hon kan anses ha varit i beroendeställning till den tilltalade, mot bakgrund av att hon varit väldigt sjuk och att mannen ansvarat för delar av tillsynen och viss omvårdnad av henne. Under alla förhållanden har de här sexuella handlingarna utförts mot kvinnans vilja och hon har inte deltagit frivilligt, säger assistentåklagare Karin Persson, i ett pressmeddelande.

Annons:

Mannen ska inte ha haft någon medicinsk utbildning, men har arbetat på sjukhuset sedan 2019 där han bland annat ansvarat för tillsyn av den sjuka kvinnan (vak) – men istället utsatt henne för flera övergrepp när hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd.

"Upprepade övergrepp"

– Enligt min uppfattning är det en försvårande omständighet att de här våldtäkterna har ägt rum när hon varit hjälpsökande och så allvarligt sjuk att hon behövde akutvård. Det har också varit fråga om upprepade övergrepp, fortsätter Karin Persson.

Bevisningen består utöver kvinnans berättelse av journalanteckningar och teknisk bevisning, och den misstänkte våldtäktsmannen har tidigare varit häktad för en annan våldtäkt som ska ha ägt rum i augusti i år.

”Misstankarna i den delen har dock försvagats, mannen sitter inte längre häktad för den misstanken och den gärningen omfattas inte av åtalet”, påpekar Åklagarmyndigheten.

Sjukhusledningen har tidigare inte velat kommentera händelsen eller ens bekräfta att gärningsmannen vid tidpunkten för övergreppen varit anställd vid sjukhuset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mord och mordförsök i Sollentuna

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:37 – av Jan Sundstedt

En person är död och en annan allvarligt skadad efter ett våldsdåd i Sollentuna. En person har gripits.

Polisen larmades till Tureberg i Sollentuna vid 17:15-tiden på onsdagen efter larm om ett "grovt brott".

En person dödades och en annan skadades allvarligt i samband med händelsen. Något slags tillhygge har enligt uppgift använts.

De inblandade är inte obekanta för varandra, uppger polisens presstalesman Mats Eriksson.

Annons:

Någon exakt koppling vill han inte gå in på, och han lämnar inga närmare detaljer om händelsen.

— Det har varit någon typ av gruff mellan de inblandade personerna och vi försöker ta reda på vad som hänt. Vi genomför en teknisk undersökning och kommer hålla förhör med personer som varit på platsen, säger Mats Eriksson till SVT.

Polisen bedömer händelsen som isolerad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

Annons:

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Annons:
Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Annons:

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.