I sin lägesbild för 2022/2023 uttrycker Säkerhetspolisen stark oro över att fler medborgare ska tappa förtroendet för den svenska statens institutioner och för politikers beslutsfattande i stort.
Tonläget är högt och man går så långt som att varna för “antistatliga budskap” – något man inte spårar till välgrundat folkligt missnöje, utan till “utländska påverkansoperationer” och “våldsbejakande extremisters agendor”.
Utgående från sin rapport menar myndigheten bland annat att man ser en risk för att förtroendet bland medborgarna för samhällsskicket i Sverige blir allt mer vacklande.
– Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger säkerhetspolischefen Charlotte von Essen i ett pressmeddelande.
Förklaringen till detta, tror Säpo, är operationer från Ryssland och vad man beskriver som “andra auktoritära stater” som Kina och Iran – samt “våldsbejakande extremister” som “bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan” där “det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande”.
Under rubriken ”Motståndskraft i en orolig omvärld” kopplar von Essen ihop ”spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap” med ”våldsbejakande extremistisk ideologi”.
”Under senare år har vi också sett konsekvenserna av subversiv verksamhet, till exempel vid stormningen av Kapitolium i USA och händelserna i Brasilien och Tyskland”, fortsätter hon – och tillägger att man måste arbeta för att ”skydda de grundläggande demokratiska värderingarna”.
Under rubriken ”Hot mot demokratin när förtroendet för samhället undergrävs” upprepar Säpo att man bedömer att ”extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt” på ett sätt som man ser som “säkerhetshotande”.
– Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutioner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säpo.
Hallström hävdar att ”det traditionella attentatshotet” förvisso fortfarande består – men att demokratin nu också står inför ett ”bredare hot” i form av det man beskriver som “subversiv verksamhet” och “infiltration” vars syfte, menar han, är att ”ytterligare öka splittringen i samhället”.
Säpos biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd Susanna Trehörning menar att man från myndighetens håll ser det som svårt att veta ”vem som är våldsbejakande extremist” och ”vem som bara uttrycker sig extremt”, eftersom, förklarar man, ”extrema tankar och uttryck har normaliserats och i viss mån accepteras” hos den svenska befolkningen.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
