Annons:
Annons:

Polisrapport: Så ser drogsituationen ut i Sverige

Uppdaterad 26 januari 2017, Publicerad 26 januari 2017
Polisen är mest oroav av ökningen av fentanylpreparat, intag kan sluta riktigt illa

Spice har blivit mer ovanligt. De livsfarliga fentanylpreparaten allt vanligare. Cannabis är fortfarande den mest spridda drogen. Handeln pågår såväl på gatorna som på nätet – samtidigt som polisen bekämpar kriminaliteten. Så ser drogsituationen ut.

I en ny gemensam rapport från polisen och Tullverket redovisar myndigheterna hur drogsituationen i Sverige ser ut.

Cannabis är den största gruppen av illegala droger i landet och har ökat i popularitet de senare åren. Det gäller framför allt marijuana.

– Det finns indikationer på att inhemsk odling har ökat påtagligt, men det är inte så att Sverige är självförsörjande, säger Stewe Alm, narkotikaexpert på polisens nationella operativa avdelning, Noa:

Annons:

– De flesta odlingar är nu för tiden småskaliga för eget hemmabruk eller för den närmsta kretsen och en ökande andel importeras.

Polisen kopplar direkt ihop cannabis med lokala kriminella nätverk – gatuhandeln är ofta en basinkomst för dem.

– Handeln skapar en våldsproblematik. Många gånger är uppgörelser om marknaden och pengar en starkt bidragande orsak till skjutningar i de utsatta områdena. Det är också så unga dras in i organiserad brottslighet, rekryteras till gäng och skapar sig en kriminell identitet, säger Stewe Alm.

Men näthandeln för droger växer sig stark i Sverige. Nätförsäljningen har gjort drogerna lättillgängliga och inte geografiskt bundna.

Svensk polis har bra kunskap om de viktigaste webbaserade marknader som erbjuder droger i Sverige. Bekämpningen kan vara komplicerad eftersom tillverkare, leverantörer, återförsäljare, webbhotell och betaltjänster finns i olika länder. Samtidigt ökar komplexiteten med kryptovaluta, anonymiserad internettrafik och dolda marknadsplatser på Darknet.

Personer som köper droger på internet är i hög utsträckning okända för polisen, innan de blir påkomna. Det tycks särskilt gälla för kvinnliga köpare.

– På internet handlar också personer som aldrig skulle köpa droger på gatan.

Sverige är ett mottagarland för de flesta missbruksdroger vilket gör det internationella samarbetet avgörande för att stoppa handeln.

– Vi arbetar med att förbättra informationsvägarna i nära samverkan med regionerna för att koppla ihop den svenska narkotikakriminaliteten på alla nivåer. Samarbetet med tullen är avgörande för att minska införseln av droger till Sverige, bland annat i det ökande postflödet. Bekämpningen av droger på nätet försvåras av att polisen inte har laglig rätt att kontrollera i flödet av inrikespost.

Narkotikaklassade läkemedel är den näst största gruppen av beslagtagna missbrukssubstanser i Sverige, den trenden är stadigt ökande.

– Läkemedelsproblematiken har eskalerat mycket på grund av internet. Det har öppnat upp för en illegal handel, i en helt annan skala än tidigare. Numera handlar det också om läkemedel som tillverkats illegalt från början, där produkten är helt utan kvalitetskontroll.

Missbruket av narkotiska läkemedel sträcker sig långt utanför de traditionella brukarna av narkotika.

– Det gäller alla samhällsgrupper och åldrar.

Under 2013 och 2014 ökade beslagen av nya psykoaktiva substanser (NPS), substanser som ännu inte klassats som narkotika eller hälsofarlig vara och som säljs på nätet. Efter 2014 finns tendenser till en stabilisering och till skillnad från i övriga Europa har förekomsten av spice gått ner kraftigt i Sverige.

Oroande är att olika typer av fentanyl ökar i tillgänglighet på den svenska drogmarknaden. Den narkotikarelaterade dödligheten här utmärker sig genom att de som överdoserar är yngre. De senaste åren dog ett större antal personer efter att ha tagit olika typer av fentanylpreparat.

– Att ta det är som att spela rysk roulette. Substanserna är mycket potenta och svårdoserade, säger Stewe Alm.

 

Källa: polisen.se - Drogsituationen - lägesbild i Sverige 2013 - 2016 - läs rapporten

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sjuksköterska spred patientuppgifter på Tiktok

Publicerad Idag 07:41 – av Markus Andersson
Montage med en mobil som visar Tiktoks logotyp till vänster och entrén till Norra Älvsborgs länssjukhus till höger.

Medicinska uppgifter om åtta patienter vid NÄL i Trollhättan lades ut på Tiktok av en sjuksköterska. Sjukhuset fick veta det först när en anhörig såg innehållet och slog larm.

Den anhöriga kontaktade NU-sjukvården, rapporterar P4 Väst. Därmed uppdagades att patienternas uppgifter låg öppet på plattformen.

Tiktokspridningen blev inte den enda incidenten. Senare filmade en anställd inom psykiatrin en patient, i ett separat fall. Det är den händelsen som sjukhusdirektören vid NU-sjukvården kommenterar.

— Det är ett oacceptabelt beteende och vi ser allvarligt på det, säger Björn Järbur till SVT.

Annons:

Både Tiktokfallet och filmningen ligger nu hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), dit de anmälts som personuppgiftsincidenter. Sjukhuset har dessutom satt in åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var sjunde pojke har en adhd-diagnos

Publicerad Igår 10:30 – av Jan Sundstedt

Allt fler barn och unga får en adhd-diagnos, och Socialstyrelsen misstänker att den numera ställs vid mildare symptom än tidigare.

Ungefär var sjunde pojke i åldern 10–17 år uppskattades ha en adhd-diagnos 2025, motsvarande omkring 14 procent, visar Socialstyrelsens nya rapport. Bland flickorna i samma ålder var andelen drygt nio procent. Totalt rör det sig om över 116 000 barn.

Lars Almroth, direktör för hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen, bedömer att adhd-diagnosen kanske ställs vid mildare symptom än för några år sedan.

— Vi vet att diagnosticeringen kanske sker på lite mildare symptom i dag jämfört med för ett par år sedan, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Varning för missad depression

Pär Höglund, överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm, varnar för att fokuset på adhd kan tränga undan andra diagnoser. Symptom som koncentrations- och sömnsvårigheter överlappar, och då kan en depression missas, menar han.

Sedan 2021 har antalet nya depressions- och ångestdiagnoser minskat bland 10–17-åringar, skriver Socialstyrelsen. Myndigheten pekar själv på en möjlig förklaring: unga med ångest och depression tas ofta om hand i primärvården, vars diagnoser ännu inte registreras i patientregistret.

Höglund är inte övertygad om att minskningen betyder att unga faktiskt mår bättre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Närmare 400 politiker har skulder hos Kronofogden

Publicerad 9 november 2026 – av Jan Sundstedt
Blåvit Kronofogden-skylt ovanför fönster vid servicekontoret i Göteborg.
387 förtroendevalda hade aktiva skulder hos Kronofogden vecka 43 år 2026 (arkivbild).

Närmare 400 politiker har enligt en färsk kartläggning personliga skulder hos Kronofogden. Centerpartiet har störst skuld per förtroendevald samtidigt som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har störst andel skuldsatta.

Kalla Fakta och TV4-Nyheterna har kartlagt 21 854 förtroendevalda i kommuner, regioner och riksdag. Av dem hade 387 aktiva skulder hos Kronofogden under vecka 43 år 2026.

Knappt hälften av de skuldsatta var skyldiga mer än 98 000 kronor, och 41 hade skulder över en miljon.

Snittskulden på omkring 364 000 kronor drivs upp av ett fåtal mycket stora belopp.

Annons:

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har högre andel förtroendevalda med skulder än övriga riksdagspartier.

Centerpartiet har störst skuld per förtroendevald, tätt följt av Sverigedemokraterna, därefter Vänsterpartiet och Liberalerna.

Snittet, några tusen kronor, räknas över samtliga förtroendevalda i partiet, inte bara de skuldsatta.

I Haninges kommunstyrelse sitter Centerpartiets gruppledare Petri Salonen, som var skyldig 2,7 miljoner kronor. Skulden är fördelad på ett femtontal fordringar, bland annat hos CSN och Kredinor.

Salonen förklarar att skulderna har vuxit över tid, eftersom han har konsumerat mer än han klarat av att betala.

Inför valet berättade Salonen öppet om läget på sociala medier. Han säger att han har sökt professionell hjälp och att han "har varit öppen med allt".

Haningemoderaternas gruppledare Sven Gustafsson kallar skulderna en säkerhetsrisk.

— Personligen skulle jag aldrig acceptera att ha en sån person på en ledande position i mitt eget parti, säger Gustafsson.

Salonen avfärdar kritiken och menar att skulderna inte är något problem i hans fall, och att kommunens ekonomi är något annat än hans privata.

Petri Salonen hamnar dock först på fjärde plats bland de politiker med störst skulder.

Överst står Mats Engelmark (C) i Håbo med 9,6 miljoner kronor, före Sven Täppers (C) i Torsby med 6,8 miljoner.

Uppgifterna speglar läget vecka 43 år 2026 och säger inget om dagens skuldsättning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Revolutionära frontens grundare fick fängelse för misshandel av 16-åring

Vänsterextremismen i Sverige

Publicerad 8 november 2026 – av Markus Andersson
Närbild i sidoprofil av Joel Bjurströmer Almgren med mörk keps och ljus huvtröja vid Södertörns tingsrätt.
Joel Bjurströmer Almgren vid Södertörns tingsrätt.

Södertörns tingsrätt dömde i september Revolutionära frontens grundare Joel Bjurströmer Almgren, 47, till ett års fängelse för misshandeln av en 16-åring vid Aspuddens IP, uppger medborgarjournalisten Mijo Eklund.

Åtalet, som Nya Dagbladet tidigare rapporterat, gällde grov misshandel, medan tingsrätten valde att döma Almgren för misshandel.

Överfallet skedde den 21 april 2025 i Hägersten. Pojken hade kommit för att möta en kompis och se IFK Aspudden-Tellus spela.

Ensam på läktaren fick pojken syn på en grupp om 10–15 mörkklädda personer, flera av dem maskerade. Han hamnade på marken och fick ta emot sparkar och slag från flera håll.

Annons:

I förhör har pojken berättat att misshandeln pågick i 30–45 sekunder, medan han låg i fosterställning och skyddade huvudet.

Rättsintyget i domen redovisar färska hudavskrap, blåmärken och rivmärken över bål, huvud, armar och underben.

Mijo Eklund, som skriver under namnet Lulle, följde huvudförhandlingen på plats och rapporterade domen den 30 september.

Eklunds video innehåller ljud från rättssalen, där pojken själv beskriver hur våldet började: "Sen kommer Joel och slår till mig i ansiktet så att jag faller bakåt", säger pojken i tingsrätten.

Tingsrätten konstaterar att pojken med stor säkerhet pekat ut Almgren som den som slog ner honom och sedan fortsatte våldet tillsammans med andra.

Domstolen fäste avseende vid vittnesmålen och vid Almgrens blodiga händer när polisen grep honom.

Journalisten Christian Peterson uppger att tingsrätten fällde Almgren för två fall av misshandel.

Utöver attacken på pojken gäller domen ett slag med en glasflaska mot en man som försökte gripa in.

Joel Bjurströmer Almgren ska betala 33 000 kronor i skadestånd till pojken, varav 30 000 för kränkning och 3 000 för sveda och värk.

Tingsrätten förverkade dessutom 244 dagar av villkorlig frihet från ett tidigare fängelsestraff, dagar som ligger utanför det nya ettåriga straffet.

Två polisbilder av en vuxen man i keps och grön jacka vid ett stängsel. Till höger ligger han på marken med blod på händerna.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalades för grov misshandel av en då 16-årig pojke, men tingsrätten dömde honom för misshandel. Foto: Polisen.

Joel Bjurströmer Almgren: "Jag är oskyldig"

Bjurströmer Almgren nekade i tingsrätten till misshandeln, trots att han medgav att han såg pojken ligga på marken. Blodet på händerna förklarade han med att polisen tvingade ner honom bland krossat glas.

I polisförhör nekade Almgren till misstankarna och sade sig vara oskyldig till anklagelserna.

Tingsrätten frikände den medåtalade Nadim Baalbaki. Utpekandet av honom byggde i huvudsak på bilder från sociala medier i efterhand, något domstolen fann alltför osäkert.

I tingsrättens korridor filmade Mijo Eklund och försökte ställa frågor till Bjurströmer Almgren, som inte ville svara och i stället kallade honom "smurf".

— Varför misshandlar du barn? frågar Eklund.

Videon visar Almgren iklädd grå huvtröja och keps. Som livvakt hade han tagit med sig den tidigare Revolutionära fronten-aktivisten David Johansson, uppger Eklund.

David Johansson är sedan tidigare dömd för våldsamt upplopp och våldsamt motstånd.

Dagens ETC på plats

På plats fanns även Dagens ETC:s Christoffer Röstlund i kamouflagejacka och keps, tillsammans med Eigil Söderin i grön jacka.

Eklund beskriver Söderin som väldigt närgången, och klippet visar honom gå mycket nära kameran. Söderin frågar ut Eklund om hans roll som journalist och vem han arbetar åt.

— Jag gör ju inslag för mina egna sociala medier, säger Eklund.

Röstlund och Söderin håller ihop i korridoren, där även Almgren befinner sig.

Christoffer Röstlund i tingsrättens korridor med reportagets namnplatta.
Christoffer Röstlund från Dagens ETC på plats vid förhandlingen som Mijo Eklund bevakar. Foto: Faksimil/X/@lulletot.

Eklund beskriver hur Almgrens försvarare Zeke Junström ägnade största delen av förhandlingen åt att försöka visa att pojken är "högerextrem".

Pojken förnekar själv att han tillhör någon sådan grupp.

Åklagare Josefine Lundström sade redan före rättegången till Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet att politiken saknar betydelse för åtalet.

— Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, sade Lundström.

Eigil Söderin nära kameran i tingsrättens korridor.
Eigil Söderin från Dagens ETC går nära kameran under ordväxlingen med Mijo Eklund. Foto: Faksimil/X/@lulletot.

Dömd för försök till dråp

Redan 2014 dömdes Almgren för försök till dråp efter Kärrtorpshändelserna i december 2013.

Svea hovrätt sänkte i juli samma år straffet från sex och ett halvt år till fem år och sex månader.

Eklund pekar ut Almgren som grundare av Revolutionära fronten, en grupp som lade ned verksamheten 2015.

Vid Stockholms moské den 12 oktober 2025 råkade Eklund själv ut för ett överfall, när han bevakade en vänsterextrem minnesstund. Ett klipp som spreds efteråt fångar Almgrens ord:

— Din fucking luffare alltså, hörs Almgren säga.

Stockholmspolisen bekräftade då för Bonniertidningen Expressen att den utredde en misshandel nära moskén samma dag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.