Annons:
Annons:

Polisrapport: Så ser drogsituationen ut i Sverige

Uppdaterad 26 januari 2017, Publicerad 26 januari 2017
Polisen är mest oroav av ökningen av fentanylpreparat, intag kan sluta riktigt illa

Spice har blivit mer ovanligt. De livsfarliga fentanylpreparaten allt vanligare. Cannabis är fortfarande den mest spridda drogen. Handeln pågår såväl på gatorna som på nätet – samtidigt som polisen bekämpar kriminaliteten. Så ser drogsituationen ut.

I en ny gemensam rapport från polisen och Tullverket redovisar myndigheterna hur drogsituationen i Sverige ser ut.

Cannabis är den största gruppen av illegala droger i landet och har ökat i popularitet de senare åren. Det gäller framför allt marijuana.

– Det finns indikationer på att inhemsk odling har ökat påtagligt, men det är inte så att Sverige är självförsörjande, säger Stewe Alm, narkotikaexpert på polisens nationella operativa avdelning, Noa:

Annons:

– De flesta odlingar är nu för tiden småskaliga för eget hemmabruk eller för den närmsta kretsen och en ökande andel importeras.

Polisen kopplar direkt ihop cannabis med lokala kriminella nätverk – gatuhandeln är ofta en basinkomst för dem.

– Handeln skapar en våldsproblematik. Många gånger är uppgörelser om marknaden och pengar en starkt bidragande orsak till skjutningar i de utsatta områdena. Det är också så unga dras in i organiserad brottslighet, rekryteras till gäng och skapar sig en kriminell identitet, säger Stewe Alm.

Men näthandeln för droger växer sig stark i Sverige. Nätförsäljningen har gjort drogerna lättillgängliga och inte geografiskt bundna.

Svensk polis har bra kunskap om de viktigaste webbaserade marknader som erbjuder droger i Sverige. Bekämpningen kan vara komplicerad eftersom tillverkare, leverantörer, återförsäljare, webbhotell och betaltjänster finns i olika länder. Samtidigt ökar komplexiteten med kryptovaluta, anonymiserad internettrafik och dolda marknadsplatser på Darknet.

Personer som köper droger på internet är i hög utsträckning okända för polisen, innan de blir påkomna. Det tycks särskilt gälla för kvinnliga köpare.

– På internet handlar också personer som aldrig skulle köpa droger på gatan.

Sverige är ett mottagarland för de flesta missbruksdroger vilket gör det internationella samarbetet avgörande för att stoppa handeln.

– Vi arbetar med att förbättra informationsvägarna i nära samverkan med regionerna för att koppla ihop den svenska narkotikakriminaliteten på alla nivåer. Samarbetet med tullen är avgörande för att minska införseln av droger till Sverige, bland annat i det ökande postflödet. Bekämpningen av droger på nätet försvåras av att polisen inte har laglig rätt att kontrollera i flödet av inrikespost.

Narkotikaklassade läkemedel är den näst största gruppen av beslagtagna missbrukssubstanser i Sverige, den trenden är stadigt ökande.

– Läkemedelsproblematiken har eskalerat mycket på grund av internet. Det har öppnat upp för en illegal handel, i en helt annan skala än tidigare. Numera handlar det också om läkemedel som tillverkats illegalt från början, där produkten är helt utan kvalitetskontroll.

Missbruket av narkotiska läkemedel sträcker sig långt utanför de traditionella brukarna av narkotika.

– Det gäller alla samhällsgrupper och åldrar.

Under 2013 och 2014 ökade beslagen av nya psykoaktiva substanser (NPS), substanser som ännu inte klassats som narkotika eller hälsofarlig vara och som säljs på nätet. Efter 2014 finns tendenser till en stabilisering och till skillnad från i övriga Europa har förekomsten av spice gått ner kraftigt i Sverige.

Oroande är att olika typer av fentanyl ökar i tillgänglighet på den svenska drogmarknaden. Den narkotikarelaterade dödligheten här utmärker sig genom att de som överdoserar är yngre. De senaste åren dog ett större antal personer efter att ha tagit olika typer av fentanylpreparat.

– Att ta det är som att spela rysk roulette. Substanserna är mycket potenta och svårdoserade, säger Stewe Alm.

 

Källa: polisen.se - Drogsituationen - lägesbild i Sverige 2013 - 2016 - läs rapporten

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Revolutionära frontens grundare fick fängelse för misshandel av 16-åring

Vänsterextremismen i Sverige

Publicerad Idag 12:48 – av Markus Andersson
Närbild i sidoprofil av Joel Bjurströmer Almgren med mörk keps och ljus huvtröja vid Södertörns tingsrätt.
Joel Bjurströmer Almgren vid Södertörns tingsrätt.

Södertörns tingsrätt dömde i september Revolutionära frontens grundare Joel Bjurströmer Almgren, 47, till ett års fängelse för misshandeln av en 16-åring vid Aspuddens IP, uppger medborgarjournalisten Mijo Eklund.

Åtalet, som Nya Dagbladet tidigare rapporterat, gällde grov misshandel, medan tingsrätten valde att döma Almgren för misshandel.

Överfallet skedde den 21 april 2025 i Hägersten. Pojken hade kommit för att möta en kompis och se IFK Aspudden-Tellus spela.

Ensam på läktaren fick pojken syn på en grupp om 10–15 mörkklädda personer, flera av dem maskerade. Han hamnade på marken och fick ta emot sparkar och slag från flera håll.

Annons:

I förhör har pojken berättat att misshandeln pågick i 30–45 sekunder, medan han låg i fosterställning och skyddade huvudet.

Rättsintyget i domen redovisar färska hudavskrap, blåmärken och rivmärken över bål, huvud, armar och underben.

Mijo Eklund, som skriver under namnet Lulle, följde huvudförhandlingen på plats och rapporterade domen den 30 september.

Eklunds video innehåller ljud från rättssalen, där pojken själv beskriver hur våldet började: "Sen kommer Joel och slår till mig i ansiktet så att jag faller bakåt", säger pojken i tingsrätten.

Tingsrätten konstaterar att pojken med stor säkerhet pekat ut Almgren som den som slog ner honom och sedan fortsatte våldet tillsammans med andra.

Domstolen fäste avseende vid vittnesmålen och vid Almgrens blodiga händer när polisen grep honom.

Journalisten Christian Peterson uppger att tingsrätten fällde Almgren för två fall av misshandel.

Utöver attacken på pojken gäller domen ett slag med en glasflaska mot en man som försökte gripa in.

Joel Bjurströmer Almgren ska betala 33 000 kronor i skadestånd till pojken, varav 30 000 för kränkning och 3 000 för sveda och värk.

Tingsrätten förverkade dessutom 244 dagar av villkorlig frihet från ett tidigare fängelsestraff, dagar som ligger utanför det nya ettåriga straffet.

Två polisbilder av en vuxen man i keps och grön jacka vid ett stängsel. Till höger ligger han på marken med blod på händerna.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalades för grov misshandel av en då 16-årig pojke, men tingsrätten dömde honom för misshandel. Foto: Polisen.

Joel Bjurströmer Almgren: "Jag är oskyldig"

Bjurströmer Almgren nekade i tingsrätten till misshandeln, trots att han medgav att han såg pojken ligga på marken. Blodet på händerna förklarade han med att polisen tvingade ner honom bland krossat glas.

I polisförhör nekade Almgren till misstankarna och sade sig vara oskyldig till anklagelserna.

Tingsrätten frikände den medåtalade Nadim Baalbaki. Utpekandet av honom byggde i huvudsak på bilder från sociala medier i efterhand, något domstolen fann alltför osäkert.

I tingsrättens korridor filmade Mijo Eklund och försökte ställa frågor till Bjurströmer Almgren, som inte ville svara och i stället kallade honom "smurf".

— Varför misshandlar du barn? frågar Eklund.

Videon visar Almgren iklädd grå huvtröja och keps. Som livvakt hade han tagit med sig den tidigare Revolutionära fronten-aktivisten David Johansson, uppger Eklund.

David Johansson är sedan tidigare dömd för våldsamt upplopp och våldsamt motstånd.

Dagens ETC på plats

På plats fanns även Dagens ETC:s Christoffer Röstlund i kamouflagejacka och keps, tillsammans med Eigil Söderin i grön jacka.

Eklund beskriver Söderin som väldigt närgången, och klippet visar honom gå mycket nära kameran. Söderin frågar ut Eklund om hans roll som journalist och vem han arbetar åt.

— Jag gör ju inslag för mina egna sociala medier, säger Eklund.

Röstlund och Söderin håller ihop i korridoren, där även Almgren befinner sig.

Christoffer Röstlund i tingsrättens korridor med reportagets namnplatta.
Christoffer Röstlund från Dagens ETC på plats vid förhandlingen som Mijo Eklund bevakar. Foto: Faksimil/X/@lulletot.

Eklund beskriver hur Almgrens försvarare Zeke Junström ägnade största delen av förhandlingen åt att försöka visa att pojken är "högerextrem".

Pojken förnekar själv att han tillhör någon sådan grupp.

Åklagare Josefine Lundström sade redan före rättegången till Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet att politiken saknar betydelse för åtalet.

— Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, sade Lundström.

Eigil Söderin nära kameran i tingsrättens korridor.
Eigil Söderin från Dagens ETC går nära kameran under ordväxlingen med Mijo Eklund. Foto: Faksimil/X/@lulletot.

Dömd för försök till dråp

Redan 2014 dömdes Almgren för försök till dråp efter Kärrtorpshändelserna i december 2013.

Svea hovrätt sänkte i juli samma år straffet från sex och ett halvt år till fem år och sex månader.

Eklund pekar ut Almgren som grundare av Revolutionära fronten, en grupp som lade ned verksamheten 2015.

Vid Stockholms moské den 12 oktober 2025 råkade Eklund själv ut för ett överfall, när han bevakade en vänsterextrem minnesstund. Ett klipp som spreds efteråt fångar Almgrens ord:

— Din fucking luffare alltså, hörs Almgren säga.

Stockholmspolisen bekräftade då för Bonniertidningen Expressen att den utredde en misshandel nära moskén samma dag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Taxichaufförer vid Arlanda misstänks ha låst in och hotat kunder

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 10:06 – av Jan Sundstedt
Arlandas terminal 5 med fordon längs angöringsvägen och bagagevagnar till vänster under en mulen himmel.
Resenärer från Arlanda ska ha mötts av hot när de protesterat mot höga betalningskrav. Arkivbild utan belagd koppling till de misstänkta chaufförerna.

Minst två taxichaufförer misstänks ha hotat och låst in kunder vid Arlanda som protesterat mot betalningskrav på omkring 15 000 kronor. En av männen sitter nu häktad.

Chaufförerna ska ha blivit hotfulla när kunderna ifrågasatte beloppen, låst bildörrarna och vägrat släppa ut passagerarna före betalning, enligt uppgifter till Schibstedägda Aftonbladet.

Kammaråklagare Johanna Strid har tidigare berättat att målsägandena beskrivit en hotfull stämning när de ifrågasatt beloppet.

Kunder som vägrat betala har enligt uppgifterna körts iväg i taxibilen.

Annons:

Polisen har under en längre tid tagit emot flera anmälningar med liknande berättelser. Kartläggningen visade ett mönster som ledde till två chaufförer i Stockholmsområdet.

Männen misstänks ha riktat in sig på resenärer vid Arlanda flygplats och lurat dem att betala stora summor för resorna.

Brottsmisstankarna gäller händelser mellan augusti 2024 och september 2026 på flera orter, bland annat Sigtuna, Stockholm, Solna, Eskilstuna och Ludvika.

En misstänkt häktad

En av männen häktades i slutet av oktober och omhäktades på torsdagen. Han misstänks för olaga frihetsberövande och fem fall av bedrägeri.

Mannen som släpptes på fri fot är fortfarande misstänkt, men vilka brott misstankarna gäller är oklart.

— Båda är fortsatt misstänkta för brott, säger Strid.

Åklagaren utesluter inte heller att fler personer kan vara misstänkta för olaga frihetsberövande.

— Det kan vara så att det finns en annan misstänkt också avseende just den misstanken.

Fler resenärer kan också ha drabbats utan att ha vänt sig till polisen.

— Det finns misstanke om att det finns målsäganden som inte ännu anmält, säger Johanna Strid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Buschs statssekreterare blev chef för Svenska kraftnät

Publicerad Igår 12:00 – av Jan Sundstedt
Maja Lundbäck i svart kavaj framför Svenska kraftnäts byggnad, med myndighetens skylt synlig i bakgrunden.
Maja Lundbäck tillträdde som generaldirektör för Svenska kraftnät den 3 augusti 2026 efter tiden som statssekreterare hos Ebba Busch.

Maja Lundbäck, tidigare statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), är ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Kravprofilen för jobbet ändrades innan hon utsågs, och företrädaren Per Eckemark hade då lämnat posten efter sju månader.

Regeringen beslutade den 30 juli att utse Lundbäck, som varit statssekreterare sedan 2025, till generaldirektör och chef för affärsverket. Förordnandet gäller i sex år, till 2032, och hon tillträdde den 3 augusti. I samband med utnämningen inrättade regeringen också en ny tjänst som överdirektör, vice generaldirektör, vid myndigheten.

Eckemark, 59, fick lämna efter bara sju månader. Enligt regeringens pressmeddelande skedde beslutet i samråd med honom. Han placerades på regeringskansliets så kallade "elefantkyrkogård", där förflyttade myndighetschefer arbetar.

Nya Tider skriver att Lundbäck har en nära koppling till Busch och att det nu väcks frågor om korruption.

Annons:

Kravprofilen ändrades

Schibsted-tidningen SvD uppger att kraven ändrades innan Buschs statssekreterare fick jobbet. Flera av ändringarna passade hennes cv bättre, men hennes ansökan visar inte hur hon uppfyllde två andra nya krav.

Lundbäck var 36 år när hon utsågs och är civilingenjör i elsystem. Innan hon blev statssekreterare hade hon ingen tydlig chefstjänst, utan arbetade som expert, enligt SvD. Hon har tidigare varit förändringsledare och elkraftsanalytiker på Svenska kraftnät och har även arbetat vid Försvarsmakten och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin säger i pressmeddelandet att han är "övertygad om att hon kommer att leda verksamheten framåt på bästa sätt".

Mejlen och elreserven

Före Eckemarks avgång hade regeringen uttryckt frustration över myndigheten. Mejl som skattefinansierade statskanalen SVT tagit del av visar att Lundbäck skrev att Busch önskat en plan för en strategisk reserv, en slags försäkring för kalla vinterdagar. Enligt Lundbäck "saknas en plan för när åtgärderna kan vara på plats".

Eckemark svarade att han beklagade att de uppfattade att underlaget inte helt uppfyllde deras önskemål och ville ta ett möte. Kort före beskedet om hans avgång stod det klart att Svenska kraftnät hade avbrutit upphandlingen av en elreserv. Enligt SVT:s uppgifter inifrån regeringskansliet bidrog det till att han fick gå.

— Vi riskerar att stå utan elberedskap när vintern börjar, sade Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, i samband med att Eckemarks avgång blev känd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobbningen ökar igen i svenska skolor

Publicerad 6 november 2026 – av Emil Fjellstedt

Allt fler elever mobbas i svensk skola. Friends kräver nu en nationell trygghetskartläggning, och särskilt utsatta är elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Enligt Friendsrapporten 2026, som barnrättsorganisationen publicerade den 5 november, uppger 17 procent av eleverna att de utsätts för mobbning. Året innan var siffran 14 procent. Andelen som utsatts för någon form av kränkning ligger kvar på 55 procent.

— Bakom varje siffra finns ett barn som gång på gång utsätts för kränkningar, och som kanske går till skolan med en klump i magen varje dag, säger Maja Frankel, generalsekreterare för Friends.

Bland elever med NPF har 27 procent utsatts för mobbning och 62 procent för kränkning.

Annons:

Underlaget är en Novus-enkät från våren 2026 med 944 elever i årskurs 4–9. De rekryterades via Novus föräldrapanel, och svaren är viktade efter kön och ålder. Frågorna gäller de senaste två månaderna, och mobbning avser här upprepad utsatthet, ett par gånger i månaden eller oftare.

Friends har också gått igenom fem stora undersökningar från de senaste tio åren, bland dem PISA och Skolbarns hälsovanor. Nivåerna kan inte jämföras rakt av, men enligt organisationen pekar alla åt samma håll: mobbningen ökar.

— Mobbning kan inte vara 290 kommuners och tusentals skolors separata problem. Det måste finnas en sammanhållen plan för att ta reda på varför mobbningen ökar och vilka insatser som krävs för att vända utvecklingen, säger Maja Frankel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.