MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 18 september 2025

torsdag 18 september 2025

Polisrapport: Så ser drogsituationen ut i Sverige

publicerad 26 januari 2017
Polisen är mest oroav av ökningen av fentanylpreparat, intag kan sluta riktigt illa

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Spice har blivit mer ovanligt. De livsfarliga fentanylpreparaten allt vanligare. Cannabis är fortfarande den mest spridda drogen. Handeln pågår såväl på gatorna som på nätet – samtidigt som polisen bekämpar kriminaliteten. Så ser drogsituationen ut.

I en ny gemensam rapport från polisen och Tullverket redovisar myndigheterna hur drogsituationen i Sverige ser ut.

Cannabis är den största gruppen av illegala droger i landet och har ökat i popularitet de senare åren. Det gäller framför allt marijuana.

– Det finns indikationer på att inhemsk odling har ökat påtagligt, men det är inte så att Sverige är självförsörjande, säger Stewe Alm, narkotikaexpert på polisens nationella operativa avdelning, Noa:

– De flesta odlingar är nu för tiden småskaliga för eget hemmabruk eller för den närmsta kretsen och en ökande andel importeras.

Polisen kopplar direkt ihop cannabis med lokala kriminella nätverk – gatuhandeln är ofta en basinkomst för dem.

– Handeln skapar en våldsproblematik. Många gånger är uppgörelser om marknaden och pengar en starkt bidragande orsak till skjutningar i de utsatta områdena. Det är också så unga dras in i organiserad brottslighet, rekryteras till gäng och skapar sig en kriminell identitet, säger Stewe Alm.

Men näthandeln för droger växer sig stark i Sverige. Nätförsäljningen har gjort drogerna lättillgängliga och inte geografiskt bundna.

Svensk polis har bra kunskap om de viktigaste webbaserade marknader som erbjuder droger i Sverige. Bekämpningen kan vara komplicerad eftersom tillverkare, leverantörer, återförsäljare, webbhotell och betaltjänster finns i olika länder. Samtidigt ökar komplexiteten med kryptovaluta, anonymiserad internettrafik och dolda marknadsplatser på Darknet.

Personer som köper droger på internet är i hög utsträckning okända för polisen, innan de blir påkomna. Det tycks särskilt gälla för kvinnliga köpare.

– På internet handlar också personer som aldrig skulle köpa droger på gatan.

Sverige är ett mottagarland för de flesta missbruksdroger vilket gör det internationella samarbetet avgörande för att stoppa handeln.

– Vi arbetar med att förbättra informationsvägarna i nära samverkan med regionerna för att koppla ihop den svenska narkotikakriminaliteten på alla nivåer. Samarbetet med tullen är avgörande för att minska införseln av droger till Sverige, bland annat i det ökande postflödet. Bekämpningen av droger på nätet försvåras av att polisen inte har laglig rätt att kontrollera i flödet av inrikespost.

Narkotikaklassade läkemedel är den näst största gruppen av beslagtagna missbrukssubstanser i Sverige, den trenden är stadigt ökande.

– Läkemedelsproblematiken har eskalerat mycket på grund av internet. Det har öppnat upp för en illegal handel, i en helt annan skala än tidigare. Numera handlar det också om läkemedel som tillverkats illegalt från början, där produkten är helt utan kvalitetskontroll.

Missbruket av narkotiska läkemedel sträcker sig långt utanför de traditionella brukarna av narkotika.

– Det gäller alla samhällsgrupper och åldrar.

Under 2013 och 2014 ökade beslagen av nya psykoaktiva substanser (NPS), substanser som ännu inte klassats som narkotika eller hälsofarlig vara och som säljs på nätet. Efter 2014 finns tendenser till en stabilisering och till skillnad från i övriga Europa har förekomsten av spice gått ner kraftigt i Sverige.

Oroande är att olika typer av fentanyl ökar i tillgänglighet på den svenska drogmarknaden. Den narkotikarelaterade dödligheten här utmärker sig genom att de som överdoserar är yngre. De senaste åren dog ett större antal personer efter att ha tagit olika typer av fentanylpreparat.

– Att ta det är som att spela rysk roulette. Substanserna är mycket potenta och svårdoserade, säger Stewe Alm.

 

Källa: polisen.se – Drogsituationen – lägesbild i Sverige 2013 – 2016 – läs rapporten

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 15:35
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre ungdomar använder droger

publicerad Igår 12:05
– av Redaktionen
Droganvändningen bland unga svenskar minskar trots ökad tillgänglighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport.

Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige.

Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren.

Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande SVT.

Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat.

Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren.

Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jämnårig flicka häktad för knivdådet på 17-åring

publicerad Igår 11:36
– av Jan Sundstedt
Offret tillstånd uppges vara stabilt men fortsatt allvarligt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka har begärts häktat på sannolika skäl misstänkt för mordförsök på en jämnårig. Flickan uppges vara känd sedan tidigare av polisen.

Det var natten till måndag som en 17-årig flicka knivhöggs på Allégatan i centrala Borås. Flickan överlevde angreppet, men fördes till sjukhus med allvarliga skador efter att ett larm kommit in vid 01.51. En jämnårig flicka greps kort därpå misstänkt för försök till mord.

Nu har den jämnåriga flickan begärts häktad, rapporterar skattefinansierade SVT. Flickan är på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och är enligt uppgift sedan tidigare känd av polisen. Enligt polisen finns det indikationer på att flickorna kände varandra, men mer än så vet man inte i nuläget.

Häktningsförhandlingar kommer att ske under onsdagen.

Den skadade 17-åringen uppges vara i ett stabilt men fortsatt allvarligt tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 10:47
– av Isac Boman
Gunnar Strömmer hävdar att åtgärderna syftar till att "värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera.

Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det ”antisociala dominansbeteende” han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper.

”Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen”, skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier.

På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om ”problemen runt riksdagen”. Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar.

Polisen går in i ”särskild händelse” inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer.

Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar ”antisocialt dominansbeteende”.

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad ”antisocialt dominansbeteende” egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om ”ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned”.

”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra – olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”.

Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det.

”Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati”, hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender” och att ”trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter”.

Observatörer noterar att det ”antisociala dominansbeteende” som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs.

Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.