Annons:

Ryska kärnvapenbombare övade anfall mot Sverige

Mitt under påskhelgen flög en rysk attackstyrka med tunga bombplan in mot Sverige. Det övade mot attackmål i Stockholm och i Sydsverige. Sverige saknade helt omedelbar beredskap under den aktuella natten. Händelsen har hållits hemlig. Detta rapporterar källor till SvD idag.

Uppdaterad april 11, 2023, Publicerad april 22, 2013
Tu-22M-3 kan bära kärnvapen och kryssningsrobotar
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 46 200,00 SEK 62% Mål: 75 000,00 SEK

Händelsen skall ha ägt rum på långfredagens natt den 29 mars. Enligt riksdagens beslut skall Försvarsmaktens beredskap vara "omedelbart tillgänglig" vilket dock visat sig inte stämma.

Svensk luftbevakning identifierade under natten det ryska utfallet som gjordes strax utanför Gotska sandön endast ett par mil utanför svenskt luftrum.

Planen skall ha bestått av två tunga bombplan Tu-22M3 som kan bära kryssningsrobotar och kärnvapen eskorterade av fyra ryska jaktplan, SU-27. Enligt en militär källa till SvD delade sig gruppen av plan och en bombare tog riktning mot Stockholmsområdet, medan den andra gruppen tog sikte mot Sydsverige.

Utrikesminister Carl Bildt tar lätt på händelsen och tänker inte ta upp händelsen med Ryssland. "Vi reagerar inte på allting", säger Bildt.

Annons:

I slutet av 1980-talet hade Sverige 20 flygdivisioner, i dag är vi nere på fyra. Dessutom saknar två av de fyra divisionerna enligt Riksrevisionen så mycket personal att de inte kan gå i strid.

Militärledningen hävdar att det skall finnas två startklara Gripenplan i beredskap, men det saknades alltså på långfredagens natt.

– Nej, vi hade inte plan i incidentberedskap, bekräftar Anders Silwer till SvD.

Incidenten skulle kunnat gå att förutse då Ryssland förvarnat om en större luftstridsövning, Ladoga-2013. Historiskt sett har övningar många gånger använts som täckmantel för ett bakomliggande anfall.

Ryssland skall fram till 2020 satsa hela 4 300 miljarder kronor på vapenköp. Målet är att skapa snabbrörliga offensiva förband.

Sveriges försvarsminister Karin Enström tycker inte att Rysslands upprustning är ett hot emot Sverige.

USA och Nato har genom en aggressiv diplomati lyckats förflytta sina militära resurser långt in i Östeuropa. Krafter positiva till det offensiva militärsamarbetet Nato lyfter ofta fram Ryssland som ett exempel till varför Sverige borde ansluta till Nato. Detta är något som helt saknar ett brett folkligt stöd hos det svenska folket.

Svenska regeringar har samtidigt i över tre decennier bidragit till att nästan helt avveckla Sveriges egna försvarsförmåga som varit unik och tidigare en av de främsta i världen.

Sverige saknar exempelvis idag helt ett fast luftvärn på Gotland.

NyD har tidigare rapporterat om nya militära hot mot Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Magdalena Andersson nedröstad med klar majoritet

Valet 2026

Publicerad Idag 14:35 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson i närbild med mikrofoner i förgrunden och flera personer i bakgrunden. Faksimil från SVT.
Magdalena Andersson (S) i samband med statsministeromröstningen under torsdagen.

Riksdagen har sagt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister. Endast hennes egna partikamrater röstade ja till förslaget om en ren S-regering.

Voteringen i kammaren på torsdagen slutade 248 nej mot 99 ja.

Mot förslaget röstade Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Ingen ledamot avstod. Två var frånvarande, en från V och en från MP.

Magdalena Andersson hade i förväg meddelat talmannen att hon inte såg någon möjlighet att bilda regering, och hon räknade själv med nederlaget.

— Jag kommer att falla, sade hon inför omröstningen.

Översikt över riksdagens kammare med talarstol och ledamöter.
Kammaren under prövningen av Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Centerpartiets samtliga 25 ledamöter röstade nej.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist menar att C kan släppa fram en regering med enbart Socialdemokraterna.

Enligt Thand Ringqvist saknas i dagsläget dock ett politiskt program förankrat i mitten.

— Magdalena Andersson är vår mest sannolika statsministerkandidat, men det krävs en samsyn på vilken politik som ska genomföras, säger hon.

Ledamöter i riksdagens blå bänkar under statsministeromröstningen.
Foto: Faksimil/SVT.

MP och V: Vi ska sitta i kommande S-regering

Vänsterpartiets Samuel Gonzalez förklarade partiets nej med de löften V har gett sina väljare.

Miljöpartiets Annika Hirvonen säger att Andersson fortfarande är partiets kandidat.

MP har däremot aviserat att man inte tänker släppa fram en regering där partiet självt inte ingår.

Talare klädd i svart vid mikrofonen i riksdagens kammare.
Anförande av Annika Hirvonen (MP) i kammaren inför statsministeromröstningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Från Tidösidan kritiserade Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson bristen på enighet trots 176 mandat.

Sverigedemokraternas Matheus Enholm anser att Magdalena Andersson "saknar en plan".

Socialdemokraternas Lena Hallengren avvisar att läget är en kris för demokratin. Enligt henne har samtalen de senaste veckorna inte handlat om en enpartiregering.

Thand Ringqvist sade före voteringen att sonderingsuppdraget nu bör gå till Ulf Kristersson (M), och att ett extraval vore ett misslyckande för politiken.

Riksdagens talarstol och presidium med ledamöter i förgrunden.
Riksdagens kammare under statsministerprövningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Riksdagens talman Andreas Norlén ska nu ringa partiledarna. Vem som får nästa sonderingsuppdrag är ännu inte klart.

Magdalena Andersson är det första statsministerförslaget efter valet som riksdagen avvisar.

Enligt regeringsformen leder fyra avslag till extraval.

Något som flertalet riksdagspartier, med möjligt undantag för Moderaterna och Sverigedemokraterna, gärna undviker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lånar till mat och hyra – Stadsmissionen kräver skärpta kreditregler

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 10:23 – av Emil Fjellstedt
Kunder med rullkorgar i en butiksgång mellan livsmedelshyllor, med Matmissionens skylt i bakgrunden.
Matmissionen är Stockholms Stadsmissions sociala matbutiker, där medlemmar med låg inkomst kan handla till lägre priser.

Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.

Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.

Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.

Hyra och mat, inte lyx

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.

— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.

Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.

Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.

— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.

Krav på långivarna

Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.

Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.

— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finansutskottet stoppade SD:s bränsleförslag

De höga bränslepriserna

Publicerad Igår 10:30 – av Jan Sundstedt
Bensinpumpar och butik vid en Circle K-station i Örnsköldsvik
Arkivbild från en bensinstation i Örnsköldsvik.

Finansutskottet sa på tisdagen nej till SD:s försök att förlänga skattesänkningarna på bensin och diesel. Utan nytt riksdagsbeslut höjs bränslepriserna därmed kraftigt den 1 december.

I efterspelet till årets riksdagsval styrs Sverige av en övergångsregering vilket försvårar möjligheten att förlänga skattesänkningarna på drivmedel.

SD ville dock försöka stoppa vad partiet kallar en "chockhöjning av bränslepriserna", och tog frågan till finansutskottet genom ett utskottsinitiativ, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

Finansutskottet sa efter tisdagens möte emellertid nej till förslaget.

Utskottets ordförande Mikael Damberg (S) om beskedet: — Det var inte möjligt att sänka skatten från den 1 november eller få igenom de förändringar som SD föreslog i sitt utskottsinitiativ, säger Mikael Damberg till TT.

Det som återstår är koldioxidskattesänkningen på 2,40 kronor litern exklusive moms, som gäller till och med den 30 november i år. Inklusive moms motsvarar den 3 kronor litern för både bensin och diesel.

Enligt Moderaternas Edward Riedl har Finansdepartementet bedömt att en sänkning från den 1 december skulle kunna genomföras om den politiska viljan finns.

Energiskattesänkningen löpte ut vid månadsskiftet september/oktober.

Om riksdagspartierna inte enas om en lösning före den 1 december höjs bränsleskatterna därmed kraftigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

38 SL-bussar stulna – oklart vad som hänt

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Röd ledbuss på linje 77 mot Karolinska sjukhuset på Sankt Eriksbron, med trafik och husfasader i bakgrunden.
De försvunna bussarna var avställda och skulle säljas vidare. SL bekräftar polisanmälan men vill inte kommentera ansvarsförhållandena.

Ett stort antal avställda SL-bussar som skulle säljas vidare har anmälts stulna. SL har polisanmält försvinnandet men vill inte berätta var, när eller hur det skedde, eller vem som bar ansvaret för fordonen.

Enligt Larmtjänst, försäkringsbranschens gemensamma organisation som bland annat efterlyser stulna fordon, rör det sig om 38 röda bussar av märket MAN. De ska ha försvunnit den 6 oktober, rapporterar Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.

Samtliga bussar är också registrerade som stulna hos Transportstyrelsen. Ägare är SL Finans, ett dotterbolag till Storstockholms Lokaltrafik.

SL vill inte bekräfta antalet

SL vill själva inte bekräfta antalet. Bolaget beskriver uppgifterna som osäkra men medger att bussar har försvunnit ur en planerad affär.

"Just nu vill vi inte kommentera antalet då det är osäkra uppgifter men det rör sig om SL-bussar som är avställda och som skulle säljas till tredje part", skriver SL:s presstjänst.

Vem köparen är, vad bussarna är värda och var de stod när de försvann framgår inte. Presskommunikatören Sophie Gunnarsson skriver att SL inte har några uppgifter att lämna om "omfattning, plats eller händelseförlopp".

Bolaget lämnar inga besked om händelseförloppet men slår fast att fordonen är "avställda".

Någon misstänkt gärningsman har inte pekats ut. SL hänvisar i stället till pågående dialoger mellan berörda parter, utan att säga vilka dessa parter är eller vem som hade hand om bussarna när de försvann.

"När det gäller vilka parter som är berörda pågår fortfarande en dialog, och vi vill därför inte föregripa den genom att kommentera ansvarsförhållandena i nuläget", skriver presstjänsten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.