Riksdagen går vidare med inskränkning av pressfriheten – får stöd av SD

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 7 november 2022
- av Jan Sundstedt
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna verkar alla ge sitt stöd till lagändringen.

Inom en snar framtid kan riksdagen lyckas kriminalisera betydande aspekter av vad som traditionellt varit grundlagsskyddad grävande journalistik i Sverige.

Även Sverigedemokraterna avser att tillsammans med fem andra riksdagspartier stödja ett hårt kritiserat lagändringsförslag som innebär en kraftig inskränkning av Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen.

I april månad sågs Sveriges Riksdag rösta Ja till ”Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri” och nu tycks manegen ligga krattad för grönt ljus i röstomgång två. Ändringar i grundlagarna ska enligt rådande praxis ske minst två gånger med ett riksdagsval däremellan – något som nu alltså tycks ske.

Formellt beskrivs syftet vara att förbjuda att ”obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation”. I realiteten innebär lagen att man måste göra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen som gör att vissa journalistiska granskningar helt enkelt blir förbjudna i Sverige.

Ett talande exempel på vad som snart kan komma att klassas som ”Utlandsspioneri”, är det reportage Sveriges Radio i mars år 2012 gjorde om Sveriges dolda planer på att uppföra vapenfabriker i Saudiarabien. Man åberopade då hemliga källor som SR:s Ekoredaktionen fått uppgifter om. Detta förfarande kommer inom den nya lagstiftningens ramar att bli ett straffbart förfarande som kan falla inom ramarna för det som benämns som ”utlandsspioneri”.

Matheus Enholm, en av SD:s ledamöter i Konstitutionsutskottet, vill inte svara på frågor om lagändringarna när tidningen Samnytt frågar honom om saken.

Jag kan inte kommentera det här och nu, kommenterar han.

Normalt diskuterar vi inte ett ärende som är under beredning i utskottet förrän det är justerat, säger Enholm vidare. Anledningen sägs vara att arbetet med omröstning fortfarande pågår i konstitutionsutskottet.

I dagsläget är det endast två av åtta riksdagspartier som uttryckligen säger nej till lagändringarna. Ett av dessa partier är Liberalerna, som i en motion ger sin syn på saken. Parti två som avser att trycka på röd knapp är Vänsterpartiet.

Flera tunga remissinstanser som exempelvis Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Television, Sveriges radio, och TV4, har avrått från de föreslagna lagändringarna, vilket dock inte verkar hindra att den nya lagen går igenom.

Före detta justitiekansler (JK) Anna Skarhed var även hon kritisk, men efter att regeringen bytt ut henne mot den korruptionsbeskyllda Mari Heidenborg har JK nu gett grönt ljus, samma Heidenborg som häromåret beviljade ett skadestånd på 840 000 kronor till en syrisk våldtäktsman och kidnappare.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tar i sitt remissvar för Publicistklubbens räkning, ”övergrepp eller missgrepp som sker under en internationell insats”, som exempel på journalistik som kan drabbas av lagändringarna. Såväl visselblåsare som journalister kan som följd komma att dra sig för att larma och rapportera om korruption och övergrepp av rädsla för att bli straffade för det, påpekar Funcke.

Enligt uppgift är omröstning två planerad till 16 november – det vill säga nästa vecka.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.