Annons:

Regeringen presenterar budget för 2023

Uppdaterad 9 november 2022, Publicerad 8 november 2022 – av Sofie Persson
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens nya budget.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

tHöstbudgeten beskrivs av regeringen som att man ska "stötta svenska hushåll och företag, stärka välfärden, öka tryggheten och rusta försvaret" samt även har "åtgärder för mer fossilfri elproduktion, minskade utsläpp och renare miljö".

I samband med tisdagens pressträff konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att prognosen för den svenska ekonomin är negativ och att pessimismen är utbredd.

– Det är det mest negativa stämningsläget på väldigt, väldigt länge, konstaterar hon.

Svantesson beskriver att budgeten blir ”svagt åtstramande” och konstaterar att det ekonomiska läget är svårt, där den höga inflationen slår mot både hushåll och näringsliv.

Annons:

Vidare konstaterar Svantesson att Sverige förväntas gå in i en lågkonjunktur med en högre arbetslöshet och även står inför ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, grövre kriminalitet samt stora behov inom välfärden.

– En utmanande tid ligger framför oss, säger hon.

Som väntat blir det inga större skattesänkningar för drivmedel, utan en sänkning med ungefär en krona per liter vid årsskiftet. En annan stor satsning är att den tillfälligt höjda a-kassenivån som man haft under coronakrisen blir kvar.

Regeringen satsar också  omkring 6 miljarder kronor på statsbidrag till kommuner och fem miljarder kronor till försvaret. Till vården går 2,1 miljarder kronor och skolan får 1,59 miljarder kronor.

En stor del av finansieringen kommer att ske genom besparingar på annat. Exempelvis spar man in 7,3 miljarder kronor på biståndet, 750 miljoner på järnvägsunderhåll och omkring 200 miljoner på färre kvotflyktingar nästa år.

Även "klimatbonusen" för bland annat de som köper elbilar stoppas. Besparingarna menar man också ska ge utrymme för ytterligare oförutsedda händelser.

– Vi är i en tid som vi inte har befunnit oss i på flera decennier. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då, man måste göra det ansvarsfullt, säger hon.

Fler nedslag i höstbudgeten kommer att publiceras i NyD under veckan.

Regeringens budgetsatsningar för 2023

Sänkt skatt på bensin och diesel: 6,84 mdr

A-kassa, permanent höjd nivå: 5,8 mdr

Höjt försvarsanslag: 5 mdr

Vård/omsorg t. ex. fler vårdplatser): 2,1 mdr

Höjt reseavdrag: 1,60 mdr

Skola (t. ex. speciallärare, läromedel): 1,59 mdr

Rättsväsende, höjda anslag: 1,43 mdr

Laddstolpar, vätgastinfrastruktur: 1,09 mdr

Ökat vägunderhåll: 1 mdr

Mer pengar till bredband: 0,6 mdr

Industriklivet (klimatinvesteringar): 0,6 mdr

Förlängt tillägg i bostadsbidraget: 0,52 mdr

Klimatklivet (laddstolpar): 0,4 mdr

Sänkt bränsleskatt, arbetsmaskiner: 0,38 mdr

Forskningsanläggningen ESS: 0,36 mdr

Ökad skattereduktion för solceller: 0,28 mdr

Extra medel till sjukpenningen: 0,21 mdr

Skydda våtmarker: 0,2 mdr

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Våldslarm från Stockholms skolor: ”Ohållbar situation”

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 14:41 – av Emil Fjellstedt
Simon Sandström i beige tröja framför en korridor, med en överlagrad röd linjegraf som slutar på 338.
Huvudskyddsombudet Simon Sandström kräver skyddsinsatser efter 338 rapporterade hot- och våldshändelser i Stockholms skolor under september.

En lärare fick sy flera stygn i ansiktet, en annan angreps med en stol. Det är några av de händelser som Sveriges Lärare lyfter i sitt larm om våldet i Stockholms grundskolor.

Under september rapporterades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms skolor, skriver Vi Lärare. Utbildningsförvaltningen ansvarar för omkring 170 skolor och 95 000 elever.

Huvudskyddsombuden Simon Sandström, Britt-Marie Selin och David Gustavsson har skickat en begäran om skydds- och stödinsatser till förvaltningen. Svarar den inte inom två veckor kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Stygn i ansiktet

Sandström beskriver läget som "eskalerande och akut". Uppgifterna om misshandel kommer från honom.

— På två högstadieskolor har lärare misshandlats. En lärare har behövt sy flera stygn i ansiktet. En annan har blivit slagen i bröstet och därefter behövt försvara sig mot ett angrepp med en stol, säger Simon Sandström.

I sin anmälan räknar skyddsombuden upp 15 allvarliga och akuta brister. De tar bland annat upp ensamarbete där risken för hot och våld är överhängande och underbemanning när personal flyttas för att skapa säkrare arbetsmiljö.

— Vi begär att arbetsgivaren säkerställer och inför en fungerande organisation för akut skydd och praktisk avlastning när en skolas egna resurser inte räcker, säger Simon Sandström.

Kräver besked om akut skydd

Skyddsombuden vill nu ha besked om vem som har mandat och ansvar att besluta om och skicka extra skyddsresurser till en utsatt skola.

Förvaltningen delar inte beskrivningen av ett "akut läge", uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Enligt förvaltningen speglar ökningen arbetet med rapporteringssystemet.

Fackets krav gäller de lägen då skolan inte klarar sig själv. Skyddsombuden kräver att förvaltningen pekar ut en reservlösning för när stadens mobila stödteam för skolor med akuta hot- och våldsproblem redan är upptaget, eller när insatsen inte minskar riskerna tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SVT Play blockerade säkra mejltjänster av misstag

Publicerad Idag 13:16 – av Karl Emil Nikka
En hand håller en svart tv-fjärrkontroll med fingrarna dolda bakom dosan. Tv:n i bakgrunden är oskarp.
SVT Play inför stegvis krav på inloggning i apparna, medan webbversionen förblir tillgänglig utan konto.
Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.

För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.

SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.

  • Simplelogin (simplelogin.com)
  • Addy (anonaddy.com)
  • Firefox Relay (mozmail.com)
  • Brave (bravealias.com)
  • Duckduckgo (duck.com)
Skärmavbild av registreringssidan för SVT-konto. En mejladress som slutar på simplelogin.com är ifylld. Följande felmeddelande visas. ”Vi tillåter inte den här e-postleverantören. Försök med en annan e-postadress.”
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems

SVT blockerade säkra mejltjänster

Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.

Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.

SVT har nu hävt blockeringen

Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.

Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.

Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.

Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad Idag 09:58 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arla säger upp ekokontrakten med 29 mjölkgårdar

Publicerad Idag 07:07 – av Markus Andersson
Svartvit ko med vitt ansikte i förgrunden på en grön betesmark, med en flock kor bakom under molnig himmel.

Dyr separat transport och minskad efterfrågan ligger bakom Arlas beslut att sluta hämta ekologisk mjölk från de berörda gårdarna. Ekokontrakten upphör i januari 2028, enligt bolaget.

Beskedet kom i början av oktober, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Bland dem som drabbas finns Anton Ivarsson, som driver Tockarp Ekogård norr om Åryd i Karlshamns kommun tillsammans med sin fru Lola.

— Det var en ganska rejäl käftsmäll, säger Anton Ivarsson.

Han kan tvingas ställa om från ekologisk till konventionell mjölkproduktion. Någon omställning är enligt SVT inte beslutad.

På bröderna John och Ivar Åkessons gård i Leråkra utanför Ronneby ställde föräldrarna om till ekologiskt lantbruk för ungefär 20 år sedan.

Ensamma på rutten

Arla pekar på logistiken. Gårdarna ligger som ensamma ekoleverantörer på sina hämtningsrutter.

— Det är inte försvarbart att ordna med separat transport av den ekologiska mjölken, säger Arlas presschef Max Wallenberg till SVT.

Bakom beslutet ligger också sjunkande efterfrågan. Enligt Arla har försäljningen av ekologisk mjölk i dagligvaruhandeln minskat med 60 procent sedan 2016. Mot restauranger och offentlig sektor har den gått ner med drygt 20 procent, skriver Jordbruksaktuellt.

Gårdarna kan fortsätta leverera mjölk till Arla som konventionell vara, men utan tillägget för ekologisk produktion. Arla har cirka 240 ekogårdar, och de 29 uppsagda stod för ungefär 8 procent av ekomjölken.

Skillnaden syns i prislistan. För oktober 2026 betalar Arla 667 öre per kilo för ekologisk mjölk och 508 öre för konventionell, alltså 159 öre mindre.

John Åkesson säger till SVT att deras mjölk ibland har gått till en bufferttank och blandats med konventionell mjölk när det varit överskott, eftersom det varit dyrt att hämta den i Blekinge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.