Annons:

Regeringen får införa id-kontroller på tåg och bussar

Uppdaterad 16 februari 2024, Publicerad 16 februari 2024 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Riksdagen har godkänt en ny lag som möjliggör för regeringen att aktivera id-kontroller på tåg, bussar och färjor som ankommer till Sverige. Lagen innebär att tåg-, buss- och färjeföretag ska kunna stoppa resenärer utan giltig legitimation.

Efter den stora vågen av migranter till Sverige 2015 infördes en lag som gjorde det möjligt att göra identitetskontroller av resenärer. Enligt det nya lagförslaget, som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterade förra året, ska regeringen kunna kräva att resebolag utför identitetskontroll på resenärer in till Sverige. Resenärer som saknar legitimation ska förbjudas inresa.

Vidare införs sanktionsavgifter på upp mot 250 000 kronor för de transportbolag som bryter mot förbudet, rapporterar skattefinansierade SR. Inreseförbud ska få utfärdas om det bedöms att resenären utgör en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

I december sade Lagrådet nej till lagförslaget bland annat eftersom man ansåg att förslaget ”ens står i överensstämmelse” med regeringsformen eller EU-rätten. Även tågbolaget SJ har kritiserat lagen och pekade mot att det kan innebära att man tvingas ställa in reseavgångar från andra länder.

Riksdagen röstade igenom lagen med 246 ja och 54 nej. Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet var emot förslaget, men det stöddes däremot av Socialdemokraterna. Lagen börjar gälla 1 mars i år.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tågtrafiken stoppas när Boelo drar in över Sverige

Publicerad Igår 11:09 – av Redaktionen
Vågstänk över en våt hamnpromenad i Helsingör, med vindsträckta flaggor och träbänkar i förgrunden.
Boelo gav kraftig blåst även i Danmark. I Helsingör drev vågstänk in över hamnpromenaden under söndagsmorgonen.

Stormen Boelo når Sverige på söndagen med vindbyar nära 30 sekundmeter. Trafikverket har stoppat tågtrafiken på flera sträckor.

SMHI har utfärdat flera gula varningar för kraftig vind och omkring 30 millimeter regn, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Varningarna gäller framför allt kustområdena i sydväst och längs östkusten upp till och med Västernorrlands län.

Under morgonen uppmättes byvindar på 29,7 meter per sekund på Vinga och 29,5 meter per sekund på Nidingen. Enligt SMHI har Boelo en ovanlig vindriktning som kan fälla många träd. Myndigheten råder människor att surra fast studsmattor och trädgårdsmöbler, eftersom vindarna kan gå över 20 sekundmeter.

På söndagsmorgonen var tågtrafiken helt inställd på sträckorna Göteborg–Herrljunga–Mariestad, Kil–Torsby, Borås–Varberg, Hässleholm–Karlskrona och Emmaboda–Karlskrona. Trafikverkets presstalesperson Emmely Hornborg kallade stoppet en förebyggande åtgärd, så att ingen ska fastna i ett stillastående tåg.

Nedfallna träd låg över småvägar, och på E45 mellan Åmål och Säffle hade ett träd legat sedan klockan 7. Trafikverket uppmanar bilister att köra försiktigt.

Även färjetrafiken till och från Gotland påverkas. Många enduroförare från helgens Gotland Grand National har blivit kvar på ön, enligt uppgifter till SVT Nyheter Öst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stadsmissionerna kräver mer av staten mot hemlösheten

Publicerad Igår 10:10 – av Emil Fjellstedt
Fasad vid Masthuggskliniken i Göteborg med Stadsmissionens symbol och klinikens namnskylt.
Sveriges Stadsmissioner vill se fler statliga insatser mot hemlöshet. På bilden syns Stadsmissionens verksamhet vid Masthuggskliniken i Göteborg, arkivfoto från 2022.

Regeringens strategi mot hemlöshet löper ut 2026, men behovet av bostad och mat är fortsatt högt. Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner kräver nu fler statliga åtgärder.

Hemlösheten i Sverige har legat på en hög och relativt stabil nivå i flera decennier, uppger Epoch Times. I den bredare kartläggningen rör det sig om omkring 30 000 personer.

— Sverige är ett av de länder som inte har fått ner hemlösheten särskilt mycket, säger Jonas Rydberg på Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner till Epoch Times.

Strategin gäller 2022–2026 och har fyra mål. Hemlöshet ska förebyggas och ingen ska bo eller leva på gatan. Bostad först bör införas nationellt, och det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas.

De senaste nationella siffrorna finns i Socialstyrelsens kartläggning för 2023. Där ingår 27 383 vuxna i fyra olika hemlöshetssituationer. Det handlar alltså om betydligt fler än de som sover utomhus.

Den största gruppen, 16 878 personer eller 62 procent, bodde i långsiktiga boendelösningar som socialtjänsten ordnat.

Akut hemlösa var 4 436 personer. Av dem sov 745 utomhus, i garage, källare, bil eller liknande.

Ytterligare 3 209 hade själva ordnat ett tillfälligt boende. Och 2 713 skulle lämna en institution eller ett boende med stöd utan att ha någon bostad att flytta till.

Socialstyrelsen bedömer siffrorna som ett minimum. Jämfört med 2017 fick myndigheten samtidigt uppgifter om 2 707 färre personer från motsvarande uppgiftslämnare. Då omfattade kartläggningen 30 090 personer.

Egen bostad utan förhandskrav

Bostad först utvecklades i USA på 1990-talet och används i dag i flera länder, däribland Sverige. Den som får en bostad behöver inte först bli nykter, gå i behandling eller klara boendeträning.

Samtidigt erbjuds frivilligt stöd som anpassas efter den enskilde, till exempel vid psykisk ohälsa, missbruk, myndighetskontakter och vardagssysslor. Resultaten varierar, särskilt när det gäller missbruk och psykisk hälsa.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att Bostad först och andra individanpassade boenden behöver bli fler, framför allt i de större städerna och kommunerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.