Regeringen skriver i ett pressmeddelande, att man har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på de ändringar som krävs för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Regeringen skriver även, att den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en internationellt sett hög skyddsnivå och på många sätt uppfyller de krav som ställs i ändringsdirektivet.
Det är dock nödvändigt, menar regeringen, att genomföra vissa ändringar i vapenlagstiftningen, men även i krigsmateriellagstiftningen och i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det skriver Svensk Jakt.
Förslagen innebär bland annat att kraven på märkning och registrering utökas, att vapenmäklarverksamhet regleras på samma sätt som vapenhandlarverksamhet, att löstagbara magasin av en viss storlek regleras och att innehavstillstånd för vissa skjutvapen i regel tidsbegränsas.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.
Annons:
Efter det att lagrådet har kommit med sina synpunkter på förslaget, skall regeringen ge en proposition till riksdagen. Tidigare har med små variationer samtliga oppositionspartier på den borgerliga sidan uttryckt, att man inte accepterar, att regeringen försöker få till större förändringar av vapenlagen än vad EU-direktivet kräver.
Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Faksimil: Hur kan vi?/Youtube. Foto: Jimmy Seiersen, CC BY 4.0
Dan Park uppger att han har ansökt om fotboja inför sitt sex månader långa fängelsestraff. Arkivbilder; domstolsfasaden visar Malmö tingsrätt, inte anstalten Gruvberget.
Konstnären Dan Park tänker inte inställa sig frivilligt för att avtjäna sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. I stället har han ansökt om fotboja – och enligt beslutet han själv publicerat har han fram till den 17 mars 2027 på sig.
"De får komma och hämta mig", skriver Park på X den 27 oktober. Inlägget visar Kriminalvårdens beslut om inställelse.
Dagen efter följde han upp i ett svar: "Jag har ansökt om fotboja istället så får man se om staten godtar det".
Kallad till Gruvberget
Beslutet som Park publicerat är daterat den 19 oktober och hänvisar till en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 juli. Påföljden är sex månaders fängelse.
Annons:
Park ska enligt beslutet inställa sig på anstalten Gruvberget i Åmotsbruk senast den 17 mars 2027. Fristen har alltså inte löpt ut, och det är närmare fem månader kvar till sista inställelsedag.
I april rapporterade skattefinansierade statskanalen SVT att Park dömts av tingsrätten till sex månaders fängelse för sju inlägg på X från hösten 2023, med kommentarer och bilder av hans konst, bland annat om judar och muslimer. Park förnekade att kontot var hans men medgav att han skapat konstverken. Tingsrätten ansåg det tydligt att han stod bakom kontot.
Frivården avgör
Enligt Kriminalvården kan fängelsestraff på högst ett år och sex månader i många fall avtjänas hemma med elektronisk övervakning. Den dömde kan själv ansöka.
Kraven är bland annat en godkänd bostad, samtycke från alla myndiga i hushållet, en sysselsättning, ett tydligt schema samt nykterhet och drogfrihet. Frivården gör alltid en lämplighetsprövning innan straffet får avtjänas hemma.
Den som får fotboja har utegångsförbud utanför schemat och måste öppna dörren för oanmälda kontrollbesök dygnet runt. Den som missköter sig får avtjäna resten av straffet i fängelse.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svenska Bibelsällskapet byter "Fader" mot "Far" och lägger till ett utropstecken i Herrens bön i Nya testamentet 2026. Översättaren Dan Nässelqvist kallar reaktionerna "en storm i ett vattenglas".
Nya testamentet 2026, NT 2026, har tagits fram inför 500-årsjubileet av den första svenska översättningen från 1526. Bönen inleds nu "Vår Far i himlen!", och det är den inledningen som har väckt flest reaktioner.
Förändringen är inte den första. Svenska kyrkan skriver att den nuvarande översättningen från mitten av 1980-talet börjar "Vår fader", medan den tidigare version många lärde sig inleddes med "Fader vår". Den senaste omarbetningen gjordes för att komma närmare grekiskans ordalydelse.
Nässelqvist, en av primäröversättarna, ger sin syn i en intervju med finlandssvenska Kyrkpressen.
Annons:
— Det som kommit upp om Herrens bön tycker jag är en storm i ett vattenglas, säger han.
— Bara för att fader blivit far betyder det inte att Gud är nära på något sätt som det inte är meningen att han ska vara. I bönen är Gud inte omöjlig att förstå och på oändligt avstånd. Vi får ha den familjerelationen till honom, säger Nässelqvist.
Nya Tider skriver att Svenska Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon har sagt till Kyrkans tidning att man "kanske mest" fått reaktioner på formuleringarna i just Herrens bön.
Tidningen uppger också att lovprisningen "Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen" flyttas från själva bibeltexten i Matteus 6:13 till en fotnot. Svenska kyrkan konstaterar att lovprisningen saknas i de flesta moderna bibelöversättningar, eftersom den troligen är ett senare tillägg, men att den har en stark ställning i kyrkans liv.
Översättningen av Nya testamentet är inte detsamma som den bön som används i gudstjänsten, och Nässelqvist är tydlig på den punkten.
— Den här översättningen betyder inte att bönen förändras i gudstjänsten, säger han.
Själv hade han velat gå längre. Han föreslog "må ditt namn hållas heligt" i stället för "bli helgat", så att det framgår att det är människan som ska hålla namnet heligt. Samma förslag fördes fram av översättarna bakom 1917 års version, men de fick inte igenom det.
— Men i ett sådant här projekt måste man släppa sina egna grejer och inse att det är konsensus som gäller, säger Nässelqvist.
Marcus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya bensin- och dieselbilar kan få förhöjd skatt i fem år i stället för tre. Transportstyrelsen ställer sig bakom förslaget och vill dessutom höja grundbeloppet och koldioxidbeloppet i den vanliga fordonsskatten.
Förslagen kommer från den statliga utredningen Vägen mot utfasning (SOU 2026:33), som ska fasa ut fossila drivmedel ur vägtrafiken. Inget är beslutat ännu. Remisstiden går ut den 30 oktober, och sedan tar regeringen ställning.
Transportstyrelsens remissvar är beslutat av generaldirektör Joel Smith. Där tillstyrker myndigheten att malus förlängs från tre till fem år. Malus är den förhöjda skatt som i dag tas ut under de tre första åren på nya bensin- och dieseldrivna personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.
Grundavgiften upp en sjättedel
Myndigheten stöder också en höjning av den ordinarie fordonsskatten. Grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor, en ökning med en sjättedel. Koldioxidbeloppet går från 22 till 25 kronor per gram. Utredningen vill dessutom sänka gränsen för när koldioxidbeloppet börjar tas ut.
Annons:
För dieselbilar blir räkningen en annan. Utredningen vill slopa bränslefaktorn och bränsletillägget för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar, och även det tillstyrker myndigheten. Vad dieselägaren till slut betalar beror på hur de slopade delarna vägs mot de höjda beloppen.
Tidplanen sätter myndigheten däremot stopp för. Transportstyrelsen avstyrker de föreslagna datumen, den 1 januari 2028 för malus och dieseländringen och den 1 februari 2028 för skattehöjningen. Myndigheten vill i stället ha en gemensam tidpunkt för alla tre och förordar av praktiska skäl en annan månad än januari eller juli.
Bilbranschen: slår mot dem som inte kan byta
Mobility Sweden, som organiserar tillverkare och importörer av bilar, lastbilar och bussar, säger nej till den generella höjningen. Organisationen skriver att den ökar "kostnaderna för fordonsägande även för den befintliga fordonsflottan, där möjligheten att på kort sikt byta fordon kan vara begränsad".
Notan landar alltså inte bara hos nybilsköparen. Den träffar också den som redan äger sin bil och inte kan byta ut den i första taget.
Branschen avstyrker även att dieselns skattedelar slopas. Det sänker skatten för lätta dieselfordon och minskar fördelen med att välja elbil, menar organisationen, som hellre ser att nollutsläppsfordon görs mer attraktiva.
Varnar för småföretagen
Utredningen vill också att kommuner ska kunna införa miljözoner för personbilar separat från lastbilar och bussar. Där säger Transportstyrelsen nej till utformningen. Förslaget "riskerar att slå väldigt hårt mot små företag", skriver myndigheten, eftersom hantverkare och servicefirmor i städerna ofta kör personbil, lätt lastbil eller lätt buss.
Myndigheten ifrågasätter dessutom att lokala trafikregler används mot det som myndigheten kallar ett "nationellt problem", användningen av fossila bränslen. "Nationella utmaningar bör hanteras med nationella styrmedel och inte genom lokal trafikreglering", skriver Transportstyrelsen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.
Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.
— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.
Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.
Annons:
"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"
Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.
En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".
Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.
Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.
— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.
Förbundet kräver fler poliser
Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.
Ett ansvar lägger förbundet på politiken.
— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.
Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
