Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Internetstiftelsen har sammanställt en ny rapport kallad "Svenskarna och internet 2023" som indikerar att vart åttonde barn under det senaste året fått nakenbilder skickade till sig av en främling. I samma rapport uppger dock föräldrarna att endast tre procent av barnen fått nakenbilder under samma tidsperiod.
Sara Nilsson från Dumpen.se betonar emellertid att man bör vara försiktig med studier av detta slag då man av erfarenhet vet att barn inte vågar prata om problemet.
– Det viktigaste som vuxen är att prata. Barn behöver vuxnas hjälp med strategier för att hantera det här, säger Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda Barnen, angående rapporten.
Hon poängterar att förbud och skällande allt som oftast inte hjälper, fastän det fullt förståeligt är många föräldrars spontana reaktion.
– Vuxna måste hitta lugnet och ta emot att barn berättar som en gåva, istället för att straffa och tillrättavisa och kanske säga "nu blir det ingen mobil eller snapchat". Det är inte en lösning.
"Prata med barnen"
– Något sånt här kan påverka barn väldigt olika. Det kan vara en jättejobbig sak eller närmast en oproblematisk sak, om vi då pratar om äldre barn som kanske skickar eller tar emot bilder själva i en relation. När det sker från främlingar är det självklart inte okej, poängterar Hanna Thermaenius.
Hon menar att föräldrar, utöver att ha en aktiv dialog och vara samtalsvilliga, också kan se på sociala medier och andra plattformar där barnen är aktiva ungefär som en fritidsaktivitet. Hon påpekar också att andra vuxna än föräldrarna har en roll att spela när det gäller att få barn och ungdomar att känna sig trygga och välkomna.
– Ju mer vi delar världar desto lättare är det att prata om. Många är med på fotbollsträningen eller danslektionen, men hur många tar del av barnens liv på mobilen, eller har Tiktok själva?
– Det viktigaste som vuxen är att göra saker pratbara. Om det känns obekvämt kan ett tips vara att vända bort det från barnets egna upplevelse. Man kan exempelvis fråga om barnet har kompisar som fått nakenbilder skickade till sig, råder Hanna Thermaenius.
Dumpen: "Barnen skäms"
Nya Dagbladet har talat med Sara Nilsson, ansvarig utgivare för Dumpen.se. Hon betonar att man bör vara försiktig med studier av detta slag då man av erfarenhet vet att barn ogärna pratar om problemet.
– Även om det rapporten säger att en av åtta ungdomar kan ha fått bilder skickade till sig under det senaste året kan vara sant, ser vi att det är mycket vanligare bland flickor.
Hon förklarar att det är stor skillnad mellan pojkar och flickor eftersom "pojkar inte får lika många bilder som flickor", och säger att, tvärtemot vad många vuxna kanske tror, är många barn och ungdomar faktiskt inte är särskilt aktiva online på just kontaktsökande plattformar.
Studien kan enligt Sara Nilsson stämma men poängterar att man bör ta rapporten "med en nypa salt", då barn allt som oftast inte berättar om att man fått till exempel nakenbilder skickade till sig, då barnen ofta känner stor skam över händelsen.
Vanligt med pedofila kontaktförsök
Sara berättar för Nya Dagbladet att när Dumpen skapar en fejkprofil på exempelvis TikTok, dröjer det max ett dygn innan det kontot fått en nakenbild skickat till sig.
– För varje nytt konto vi registrerar får det kontot minst 50 kontaktförfrågningar av vuxna - per dag. Per månad är det omkring fem-sex personer som skriver att de vill ha sex.
Sara säger också att antalet kontaktförsök av sexuell karaktär varierar beroende på plattform, där vissa genererar fler kontaktförsök än andra. Exempel på plattformar är Kamrat, Snapchat och nämnda TikTok.
Det inte bara som offer vuxna kan behöva närma sig frågan om barn, internet och nakenbilder. Det finns också en annan aspekt att ta hänsyn till.
– Bilder som skickas när det är ömsesidigt exempelvis, det känns spännande i stunden, men det kan vara svårt att greppa hur en sådan bild kan spridas. Barn kan bli förövare, om de skickar något sådant vidare. Det är också viktigt att prata om, avslutar Hanna Thermaenius från Rädda barnen.
