Enligt en ny rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utgör politisk styrning och finansieringssystemet de största hoten mot den akademiska friheten vid svenska lärosäten.
Trots tidigare oro för cancelkultur och påverkanskampanjer från extremvänstern vittnar undersökningen om att flertalet respondenter ändå pekar på andra faktorer som mer påtagliga problem.
Rapporten, som inkluderar över 300 sidor remissvar, fallstudier och enkäter, söker ge en djupgående inblick i de problem som akademiker står inför i dagens samhälle, rapporterar bland andra populärvetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg.
Enligt utbildningsminister Mats Persson (L) är resultaten ”värre än förväntat” och han beskriver rapporten som ”oroväckande”.
– Att forskare känner sig tvingade till självcensur, att det finns en tystnadskultur och lågt i tak. Det är värre än jag anade. Det är allvarligt. Självcensur är en väldigt farlig utveckling.
Många forskare uppger i UKÄs rapport att de bytt fokus för sin forskning efter att deras akademiska frihet har utmanats. Detta är mycket oroväckande – mer kan göras för att värna den akademiska friheten.https://t.co/4n0VvAxpLd
— Mats Persson (@matsperspektiv) May 15, 2024
”Politisk styrning”
Enligt enkätundersökningen, där över 3 000 lärare, forskare och doktorander deltog, anser drygt hälften att den akademiska friheten är hotad.
De politiska påtryckningarna och finansiella restriktionerna är särskilt oroande enligt respondenterna, där 29 procent nämner politisk styrning som ett hot och 28 procent pekar på forskningsfinansieringen.
Martin Bergman och projektledaren Caroline Tovatt är två av författarna till rapporten. Projektledaren Caroline Tovatt sammanfattar till Bonnierägda Dagens Nyheter:
– Det har varit ett komplext uppdrag där vi gjort både en nationell och internationell utblick. Sverige ligger bland de bästa tio procenten vad gäller akademisk frihet, särskilt den individuella. Sverige är inte lika bra när det gäller institutionell autonomi, alltså lärosäten i förhållande till staten.
Författarkollegan Martin Bergman pekar på risken för förlorad finansiering.
– Enligt vad forskarna och lärarna själva uppger så handlar det om att man inte vågar ta ut svängarna eller säga vissa saker. Det är också sammankopplat med forskningsfinansieringen där man blir försiktig och inte testar de yvigaste idéerna. Man håller sig till en akademisk mittfåra så att man känner att man kan säkra finansieringen för sin forskning.
Studenter okynnesanmäler – lärarna rädda
Rapporten tar också upp specifika fallstudier där lärare okynnesanmäls av sensitiva studenter. Ett exempel är en uppmärksammad händelse från Uppsala universitet, år 2019.
Där använde en lektor inom musei- och kulturvetenskap det, enligt vissa, kontroversiella ”n-ordet” under en paneldiskussion på masterprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek och museer).
Ordet användes i en kontext som berörde klassificering i äldre katalogsystem. Efter att fyra studenter reagerat, kontaktades institutionen som påbörjade en utredning om påstådda ”trakasserier”.
Läraren kallades sedermera till möte med institutionsledningen och universitetets ”likavillkorsspecialist”.
– Det fanns ingen förståelse för kontexten, mötet handlade om att jag skulle förklaras klandervärd. Jag bad sedan att få stå över kommande undervisning med gruppen, av respekt för studenternas känslor, har den utpekade läraren kommenterat fallet..
Enligt UKÄ är det viktigt att hantera konflikter på ett sätt som upprätthåller både arbetsmiljön och ett öppet samtalsklimat. Caroline Tovatt fortsätter.
– Enkätsvaren och rapporten visar att det finns olika uppfattningar om vad akademisk frihet är.
Trots dessa framhåller rapporten att Sverige generellt har god akademisk frihet vid internationell jämförelse. Men att det finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller att stödja forskare och lärare som möter hinder i sitt arbete.
Forskare om vad som hotar den akademiska friheten
1. Politisk styrning och påverkan (29 procent)
2. Forskningsfinansiering/systemet (28)
3. Homogenitet, likriktning, akademisk konformism (10)
4. Riktade, snäva utlysningar, satsningar (7)
5. Etikprövning (6)
6. Beroendet av externa finansiärer, för hög andel externfinansierad forskning (5)
7. Kortandet av styrelsernas mandatperioder, politiskt tillsatta styrelser (5)
8. Resultatfokus (4)
9. Regeringen, Tidöavtalet (4)
10. Högerextremism, högerextrema krafter (3)
11. Hat och hot, trakasserier (3)
12. Administrativ börda, byråkratisering (3)
Källa: Universitetskanslerämbetet