Annons:

Pro-israelisk lobbyist tar plats i Sidas styrelse

  • Han är framlyft av globalistiska maktnätverket World Economic Forum, vill utvisa Palestinas ambassadör - och stoppa allt humanitärt bistånd till Gaza.
  • Lobbyisten menar vidare att fördrivna palestiniers återvändande "i praktiken skulle innebära en utplåning av den judiska staten Israel" och förkastar internationell oro över etnisk rensning i Gaza.
  • Nu har Magnus Ranstorp valts in av regeringen i biståndsmyndigheten Sidas styrelse.
Uppdaterad mars 7, 2024, Publicerad mars 6, 2024 – av Markus Andersson
Magnus Ranstorp är den nya pro-israeliska rösten i Sida - som vill stoppa humanitärt bistånd till Gaza.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I slutet av februari tillsatte den moderatledda regeringen tre nya ledamöter i biståndsorganisationen Sidas styrelse. En av dem är den massmedialt flitigt anlitade så kallade terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Magnus har enormt lång erfarenhet av säkerhetspolitiska frågor. I den värld vi lever i nu, med terror och andra antidemokratiska krafter, behövs den typen av kompetens, kommenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) utnämningen i TT.

Ranstorp själv menar att han går in i Sidas styrelse med ett ”öppet perspektiv” och att hans huvudfokus kommer att ligga på att ”skapa transparens” och ”effektivisera”.

– Det handlar om att skapa transparens i bidragsgivning överhuvudtaget. Det är ju en frågeställning jag ofta tagit upp. Inte att inskränka bistånd eller offentliga bidrag, men att skapa transparenta processer, att se att man kan effektivisera. Och att det ger effekt i mål och gör ordentliga utvärderingar.

Annons:

I andra sammanhang har Ranstorp samtidigt tagit kontroversiella positioner vad gäller Israel och Palestina. I en intervju med den pro-israeliska organisationen ”Med Israel för Fred” betonar Ranstorp bland annat synpunkten att FN:s flyktingorgan UNRWA inte bör få någon mer svensk finansiering – och helst läggas ner.

UNRWA bör inte fortsätta i sin nuvarande form. Organisationens lokalanställda har en stark förankring med Hamas. Dessutom är UNRWA det enda flyktingorgan som fokuserar på en enskild folkgrupp och tillhandahåller en flyktingstatus som ärvs i generationer. Något motsvarande har inte funnits för de judiska flyktingar som fördrivits från arabvärlden efter Israels tillkomst, och som i dag utgör Israels största befolkningsgrupp”, menar han.

Flyktingar "hotar" Israel som judisk stat

Samtidigt som det enligt Ranstorp är negativt att UNRWA fokuserar på palestinska flyktingar menar han att det är viktigt att Israel förblir en judisk stat, och att denna hotas etniskt om ättlingarna till palestinierna som fördrevs 1948 tillåts återvända till sina hem i nuvarande Israel.

Antalet palestinska flyktingar har ökat dramatiskt, från 750 000 år 1948 till nästan 6 miljoner i dag. Att ge alla dessa palestinier rätt att återvända skulle i praktiken innebära en utplåning av den judiska staten Israel. Detta faktum är väl känt för både israeler och palestinier och utgör ett allvarligt hinder för en tvåstatslösning”.

Majoriteten av befolkningen i Gaza är ättlingar till fördrivna flyktingar. Foto: faksimil/Youtube/The Telegraph

Istället för att de palestinska flyktingarna och deras ättlingar ska få återvända hem bör de enligt terrorforskaren permanent bosättas i Libanon, Jordanien, Egypten och Syrien och där få ”fullt medborgarskap i respektive land, som en del av en större regional lösning”.

Enligt Ranstorp är det inte Israel som vägrar låta flyktingarna återvända som agerar klandervärt, utan de arabstater som inte vill integrera och vidarebosätta flyktingarna i sina egna länder.

På sociala medier är Sidas nye styrelseledamot mer öppet radikal, där han kort efter Hamas attacker bland annat krävde att Palestinas ambassadör ska skickas hem, att allt bistånd stoppas – och vill att Sverige även ”öppnar för all form av vapenförsäljning till Israel”.

"Ogrundade" anklagelser om folkmord

I skrivande stund har Israel dödat cirka 30 000 palestinier i bombkampanjer och beskjutningar, stora delar av Gaza ligger numera i ruiner och en majoritet av befolkningen har fördrivits från sina hem ner mot den egyptiska gränsen.

Ranstorp hävdar att ”anklagelserna mot Israel vad gäller folkmord är ogrundade” och menar att Sydafrika, som anmält landet till FN-domstolen ICJ, ”inte har presenterat bindande bevis för att stödja påståendet om att Israel sysslar med folkmord”.

Lösryckta och idiotiska uttalanden av israeliska politiker påverkar inte hur israeliska försvarsmakten (IDF) tar beslut om militära mål då varje militärt beslut fattas av IDF:s jurister. Däremot bör eventuella krigsbrott begångna av Israel utredas noggrant; men det är inte detsamma som ett folkmord. Som i alla anklagelser så är det rimligt att invänta ICJ:s domstolsbeslut innan man fäller tvärsäkra omdömen”, hävdar han.

Det paradoxala i denna situation är att Israel anklagas för folkmord just när landet kämpar mot folkmord. Det som är obestridligt är att Hamas har som mål att förinta Israel, vilket tydligt framgår i deras egna stadgar. Efter händelserna den 7 oktober och den värsta terrorattacken mot judar och Israel sedan Förintelsen finns det inga tvivel”, menar han vidare.

World Economic Forum

Enligt officiell statistik har cirka 1500 israeler dödats sedan den 7 oktober – jämfört med drygt 30 000 palestinier – de flesta kvinnor och barn. Israel har också stoppat flertalet matleveranser och hjälp- och människorättsorganisationer larmar om att stora delar av Gazas befolkning riskerar att svälta ihjäl.

Ödeläggelse i Gaza efter israeliska bombningar. Foto: Al Araby/CC BY-SA 3.0

Samtidigt pratar israeliska politiker om att permanent förflytta stora delar av Gazas befolkning till andra länder. Israeliska politiker har även föreslagit att Gaza bör atombombas och ”är stolta” över ruinerna i området.

Två dagar efter att Israel pausat de omfattande bombningarna av Gaza och istället inlett sin markinvasion argumenterade inte Ranstorp för att den svenska regeringen bör agera diplomatiskt för att stoppa kriget eller få till ett vapenstillestånd – istället menade han att det krävs ”kraftfulla tilltag” i kampen mot ”antisemitism” och att denna behöver få ”högsta prioritet”.

Ranstorp lyfts fram som expert på Klaus Schwabs ökända lobbygrupp World Economic Forum, och har även suttit i det globalistiska forumets agendaråd "Global Agenda Council on Fragility, Violence & Conflict". Han är också medlem i flera tydligt pro-israeliska Facebookgrupper – bland annat ”Svenskar som stödjer Israel” – där flera av diskussionerna går ut på att allt som Israel tar sig för i Gaza är att betrakta som självförsvar, oavsett vilka följder det får i form av civila dödsfall och förstörelse.

Foto: faksimil/World Economic Forum

Nya Dagbladet har tagit kontakt med Ranstorp med frågor om hans pro-israeliska aktivism, hans syn på bistånd till Palestina och hans styrelseuppdrag hos Sida och han har utlovat att svara. Frågorna är dock i skrivande stund obesvarade.

Magnus Ranstorp är statsvetare och docent vid Centrum för assymetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Han är även ledamot av Krigsvetenskapsakademin, kolumnist i Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, vice ordförande i tankesmedjan Nordic Safe Cities och särskild rådgivare för Europakommissionens nätverk Radicalisation Awareness Network vars uttalade uppdrag är att motverka ”extremism ”och ”radikalisering”.

Ranstorp vill att fler inhemska organisationer än idag ska terrorstämplas och förbjudas och har bland annat förespråkat att förbjuda den nationalsocialistiska Nordiska Motståndsrörelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anna-Karin Hatt aktiverar rekordhög avgångsersättning

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Anna-Karin Hatt har enligt uppgifter beslutat att lösa ut sin skyhöga fallskärm på drygt 1,6 miljoner kronor.

Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare.

Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist.

Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning.

Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.

Annons:

Partiets medlemsavgifter betalar

Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon.

Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt.

Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige.

Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor.

Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.

Vill inte kommentera ersättningen

Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon.

Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats.

Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Djup splittring i Liberalerna – oro för att partiet tappar riksdagsplatsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Liberalerna Lidingö
Gräsrötterna Suzanne Liljegren och Morad Majlesi opinionsbildar för att rädda kvar Liberalerna i riksdagen - dock utifrån diametralt olika ståndpunkter.

Liberalerna går in i landsmötet i Karlstad med en skarp intern konflikt kring framtida regeringssamarbeten efter nästa års val. Flera profiler befarar nu att den interna oenigheten riskerar att leda till att partiet faller ur riksdagen 2026.

När Liberalerna i helgen samlas till landsmöte väntas frågan om framtida regeringsalternativ bli den mest konfliktfyllda punkten.

Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT:s Agenda lutar mycket åt att partiledaren Simona Mohamsson får gehör för sin linje: att stå kvar i Tidösamarbetet men samtidigt hålla fast vid att Sverigedemokraterna inte ska släppas in i en regering med egna ministrar.

Men enligt flera centralt placerade källor råder ett betydande missnöje med den kursen. Kritiken kommer både från dem som vill avskaffa de röda linjerna mot Sverigedemokraterna och från dem som vill bryta helt med samarbetet och gå fram som ett självständigt liberalt parti.

Annons:

Både företrädare för den SD-kritiska falangen och de som vill öppna för ett mer formellt samarbete beskriver den nuvarande hållningen som problematisk.

Enligt flera interna bedömningar är partiets positionering svår att förklara utåt, och risken för att partiet hamnar under riksdagsspärren lyfts från båda lägren.

Trots det väntas Mohamssons förslag få stöd av en majoritet av ombuden. Enligt flera källor bedöms läget som så känsligt att en öppen revolt mot partiledningen skulle kunna leda till en djupare kris.

Bilden som förmedlas är att om Mohamssons linje faller riskerar partiet att hamna i ett utdraget internt kaos – något många ombud vill undvika i ett redan utsatt opinionsläge.

Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

Gräsrötter varnar

Den interna sprickan blir tydlig i de offentliga ställningstaganden som görs av enskilda medlemmar.

Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, hör till dem som anser att samarbetet med Sverigedemokraterna måste upphöra om partiet ska överleva: — Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedemokraterna, säger hon.

På motsatt sida står partimedlemmen Morad Majlesi, som istället vill att Liberalerna ska öppna för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till SD och avskaffa de så kallade röda linjerna.

Han uttrycker en ovanligt dyster framtidsbedömning: — Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger Majlesi.

Trots oenigheten mellan Liljegren och Majlesi delar de en sak: en stark oro för att partiet riskerar att lämna riksdagen om den nuvarande linjen består.

Med landsmötet i Karlstad väntar en helg där Liberalernas framtida väg ska slås fast – men få inom partiet tror att frågan kommer att vara slutdebatterad när mötet avslutas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Busstragedin i Stockholm: Fortfarande oklart vad som orsakade olyckan

Publicerad november 16, 2025 – av Jan Sundstedt
Den tragiska bussolyckan på Valhallavägen i Stockholm orsakade flera dödsoffer och skadade.

I efterdyningarna av fredagens tragiska bussolycka på Valhallavägen i Stockholm har minst tre personer bekräftats döda. Orsaken till olyckan är fortfarande oklar, och utredningen pågår.

Efter att en busschaufför i fredags av hittills okänd anledning tappat kontrollen och mejat ner ett antal busskurer utanför Tekniska högskolan i Stockholm, med flera dödsfall som följd, meddelar åklagarmyndigheten att chauffören släpps på fri fot.

Olyckan inträffade strax före klockan 15.30, mitt i rusningstrafiken i Stockholms innerstad. En SL-dubbeldäckare tillhörande Transdev som vid tillfället inte var i trafik körde upp på trottoaren vid busstationen och kraschade in i busskurer där resenärer befann sig.

Tre personer har hittills bekräftats döda och ytterligare tre skadades, varav en fortfarande vårdas med allvarliga men icke livshotande skador.

Annons:

Statsminister Ulf Kristersson (M) besökte, med anledning av tragedin, på lördagen Valhallavägen i Stockholm. Statsministern och hans fru Birgitta Ed tände ljus, lämnade blommor och hedrade personerna som dog i olyckan.

Busschauffören försatt på fri fot

Mannen som tidigare anhölls efter olyckan har nu försatts på fri fot. Han är dock fortfarande misstänkt för tre fall av vållande till annans död samt tre fall av vållande till kroppsskada.

Efter vad som framkommit under utredningen och efter genomfört förhör med den anhållna mannen tillsammans med den försvarare som förordnats, så finns inga skäl att hålla mannen frihetsberövad längre. Även om det fortsatt kvarstår vissa utredningsåtgärder har jag beslutat att häva anhållandet och försätta mannen på fri fot, säger jouråklagare Robert Slottenberg.

Åklagarmyndigheten vill inte lämna fler kommentarer kring de närmare omständigheterna. Utredningen fortsätter, och fler förhör planeras.

Polisen undersöker både tekniska och trafikrelaterade faktorer. Eventuella fel på fordonet, vägförhållanden eller andra omständigheter kommer att ingå i utredningen.

Eftersom åklagaren har beslutat att häva anhållandet är det ett tydligt tecken på att misstankarna har avtagit, säger Ann Öberg vid Åklagarmyndighetens presstjänst.

Händelsen har väckt starka reaktioner i Stockholm och aktualiserar frågan om säkerhet och tillsyn på stadens trafikerade gator.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.