Polisen vill se skarpare åtgärder mot unga kriminella

publicerad 26 februari 2018

För att mer effektivt kunna arbeta mot illegala vapen föreslår Polismyndigheten flera lagskärpningar. Det framgår av slutredovisningen av regeringsuppdraget om insatser mot illegala vapen och explosiva varor som lämnades in i dag.

Polisen har sedan regeringsuppdraget tilldelades den 1 december 2015 genomfört en rad åtgärder och förbättringar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor.

– Polisen har under de senaste åren intensifierat arbetet för att bekämpa användningen och förekomsten av illegala vapen och det har gett effekt, till exempel i form av insatser där både automatvapen och handgranater har beslagtagits. Men vi behöver nya lösningar för att bland annat hindra unga lagöverträdare från att begå brott, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning.

Förutom att polisens insatser mot illegala vapen har utvecklats och intensifierats införs även en nationell kameraplattform för såväl rörligt bildmaterial som ljudupptagningar och specialutbildade utredare, så kallade FLO (Family Liaison Officer), arbetar med utredningar av grova brott i kriminella miljöer. Polisen har även utvecklat metoder för att bakspåra vapen samt att säkra biologiska spår inne i vapen, vilket kan knyta en individ till tillverkning eller montering i de fall vapen har konverterats.

I slutet av 2016 införde polisen nationell statistik över skjutningar. Uppföljningen visar att det under januari 2018 skedde 21 bekräftade skjutningar, samtliga på allmän plats. Det är en kraftig nedgång jämfört med januari 2017, då motsvarande siffra var 34. Samtidigt ökade antalet människor som dödades vid skjutningar till 6 personer i januari 2018, jämfört med 4 personer samma period 2017.

I utredningen har polisen även identifierat flera faktorer som hindrar ett effektivt arbete mot illegala vapen och sprängmedel. Polisen föreslår därför att:

  • unga kriminella måste kunna tas ur sin destruktiva miljö och Polismyndigheten anser därför att det bör finnas alternativa åtgärder till frihetsberövande för gärningspersoner mellan 15 och 18 år, vilka inte kan häktas utan synnerliga skäl
  • polisen bör få lagra mördade personers DNA i spårregistret, vilket skulle leda till fler uppklarade mord. I dag tillåter inte polisdatalagen att DNA-profiler från avlidna sparas vid ouppklarade fall av misstänkt dödligt våld
  • regeringen bör överväga att införa en straffskärpning för smugglingsbrott där vapen eller explosiva varor ingår, på samma sätt som lagen om grovt vapenbrott skärptes vid årsskiftet

 

– Vi är fast beslutna att tillsammans med andra aktörer i samhället kunna minska antalet illegala vapen. Varannan kriminell begår sitt första brott före 15 års ålder, vilket visat att det är oerhört viktigt att vi når de unga i ett tidigt skede, säger Mats Löfving.

 

 

Källa: polisen.se

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!