Efter decennier av nedgång ökar nu antalet konfirmander i Sverige – och många unga säger att de känner ett behov av att komma närmare Gud.

– Det är inte längre ocoolt att vara intresserad av kristen tro eller att kalla sig själv kristen, säger församlingspedagogen Sara Björnö.

Efter att ha sjunkit från 80 procent på 1970-talet till under 20 procent under coronakrisen har antalet konfirmander nu återhämtat sig till nivåerna före 2020. Detta har fått media att spekulera i att det handlar om en ihållande ”Jesustrend”. Docent Frida Mannerfelt i praktisk teologi menar dock att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser:

– Vi bör vara försiktiga med att kalla ökningen för ett trendbrott, säger hon.

Konfirmationen har förändrats från en självklar tradition till ett aktivt val för en minoritet, vilket drivits fram av sekularisering och att kristendomen inte längre har någon särställning i Sverige, samt även invandring av icke kristna grupper.

Samtidigt uppger många unga att det är just mötet med andra religioner som gjort dem nyfikna på religion och lett till en önskan om att själva hitta en religiös tillhörighet.

”Gör ett aktivt val”

Dagens konfirmander lockas inte längre av presenter utan av en vilja att utforska livsfrågor som döden, identitet och gemenskap. Statistiken visar också att fler döps under konfirmationstiden – från 1 procent 2007 till 10 procent 2022 – vilket tyder på ett växande intresse för kristendomen.

– Att få diskutera frågor som ’Hur ska jag till exempel förhålla mig till att jag inte är perfekt?’ behövs i ett samhälle där det från olika håll – som sociala medier och det rådande betygssystemet – sätts press på ungdomar att vara det, menar Mannerfelt.

– De som väljer att konfirmera sig i dag gör i högre grad ett aktivt val att konfirmeras, fortsätter docenten.

Sara Björnö är församlingspedagog i Almby församling i Örebro, och hon ser tydligt att fler unga idag är nyfikna på Jesus och kristendomen.

– Det är ganska många som säger att de är intresserade av Gud och Jesus. Flera har skrivit att de vill komma närmare Gud och att de har hittat en tro efter konfirmationen.

Lockar med fotbollsläger och skidresor

Hon upplever en märkbar förändring i hur unga svenskar ser på religion.

– Det är inte längre ocoolt att vara intresserad av kristen tro eller att kalla sig själv kristen, säger hon.

Samtidigt har Svenska kyrkan också fått både extern och intern kritik för att vara ”flummig” och oseriös i sitt rekryteringsarbete – bland annat då man lockar konfirmander med profana aktiviteter som fotbollsläger, skidresor eller besök till nöjesparker.

– Det finns en diskussion inom Svenska kyrkan om huruvida strävan efter relevans riskerar att framstå som oseriös, men oftast är hållningen att det behövs flera vägar för att nå fram, avslutar Frida Mannerfelt.

Svenska kyrkan har även fått kritik från konservativa håll för att på många platser idag uppfattas som starkt politiserad, med ett stort fokus på modern vänsteraktivism snarare än på gudstro och traditionellt kristet innehåll.