Riksdagen har beslutat att avskaffa permanenta uppehållstillstånd för flera grupper. Regeringen beskriver beslutet som en del av ett migrationspolitiskt "paradigmskifte", men förändringen kan också få bredare följder för personer som redan byggt upp liv, arbete och familjeband i Sverige.
Riksdagen röstade ja till regeringens proposition 2025/26:262, "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt", den 9 juni. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna i den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober.
Beslutet innebär att permanenta uppehållstillstånd tas bort för bland annat personer i behov av skydd, personer som är varaktigt bosatta i Sverige, vissa personer med tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vissa personer med bestående hinder mot verkställighet och anhöriga till dessa grupper.
Enligt regeringen ska svenska regler anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Målet anges vara att minska den asylrelaterade invandringen, förbättra integrationen och minska utanförskapet. Riksdagens majoritet beskriver den nya ordningen som att asylrelaterade tillstånd ska vara tidsbegränsade och leda vidare till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande.
Flera grupper lyder under samma regelverk
Den praktiska följden blir att många olika livssituationer hanteras inom samma breda regelverk. Personer som nyligen fått skydd, personer som levt länge i landet och personer som har etablerat arbete eller familj i Sverige kan påverkas av samma omläggning, om deras tillstånd bygger på de grunder som omfattas.
EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar har särskilda regler genom EU-rätten och berörs inte på samma sätt. Personer från europeiska länder utanför EU och EES, liksom andra tredjelandsmedborgare, kan däremot omfattas om deras uppehållstillstånd vilar på de aktuella grunderna. Reformen gör alltså främst skillnad på juridisk grund för tillståndet, inte på land, etablering eller familjesituation.
Familjer kan få vänta längre
Regeringen konstaterar i propositionen att följdändringar för anhöriga kan förlänga väntetiden för vissa familjer. Vissa anhöriga kommer inte att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning så länge anknytningspersonen bara har ett tidsbegränsat tillstånd. De får i stället vänta tills anknytningspersonen blivit svensk medborgare.
Propositionen anger också att förslaget i enskilda fall kan leda till att barn lever åtskilda från en förälder under längre tid. Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund hörde till de remissinstanser som varnade för negativa följder för anhöriginvandring.
Reglerna innebär inte att utländska medborgare som är gifta med svenska medborgare generellt nekas uppehållstillstånd. Sådana ärenden prövas enligt reglerna om anknytning till svensk bosatt eller medborgare. Däremot blir läget stramare för par och familjer där anknytningspersonen själv bara har tidsbegränsat tillstånd och där vägen till en stabilare familjesituation därför går via medborgarskap.
Strängare kontroll i processen
Beslutet innehåller även andra förändringar. Rätten till offentligt biträde begränsas i vissa ärenden om internationellt skydd. Ett nytt screeningförfarande införs, och åldern för fingeravtryck och fotografier sänks i vissa delar av migrationsprocessen till sex år.
Reformen markerar därmed en tydlig åtstramning. Den stora frågan framöver är inte bara hur många som påverkas, utan hur väl myndigheterna kan skilja mellan missbruk, svagt grundade ärenden och personer som redan har starka band till Sverige.
Vad tycker du om att permanenta uppehållstillstånd tas bort för flera grupper i Sverige?
Röstning stängd
52 röster totalt
