Annons:

Ökad hotbild mot svenska kärnkraftverk

Publicerad 29 september 2022 – av Redaktionen
Reaktor 3 vid Forsmarks kärnkraftverk.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Efter explosionerna vid Nord Stream 1 och 2 bedömer Säkerhetspolisen att ”hotbilden mot Sverige har breddats och fördjupats”. Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark höjer nu beredskapen, men exakt vilka säkerhetsåtgärder som vidtas är ingenting som kommenteras utåt.

Sprängningarna av gasledningarna har av flera europeiska ledare pekats ut som attentat snarare än olyckshändelser och händelserna har fått Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk att gå in i vad som kallas för ”skärpt uppmärksamhet”.

– Vi gick upp med det i dag med anledning av omvärldsläget och bland annat det som hänt i Östersjöområdet, säger Karin Swanson, ställföreträdande presschef vid Ringhals.

Hon hävdar att kärnkraftverken alltid har god beredskap men att ”skärpt uppmärksamhet” innebär att man på olika sätt ökar vaksamheten och rapporteringen av eventuella avvikelser – men några detaljer kring detta vill hon inte gå in på.

Annons:

– Vilka säkerhetsåtgärder vi vidtar eller vilket skydd vi använder oss av kommenterar vi inte.

Swanson påpekar vidare att det inte är hennes uppdrag att spekulera kring vem som ligger bakom explosionerna vid Nord Stream och att man istället fokuserar på säkerheten kring kärnkraftverken.

Roger Strandahl, kommunikationsdirektör på Uniper, som gemensamt med Fortum äger Oskarshamns kärnkraftverk, vill överhuvudtaget inte kommentera eventuella förändrade säkerhetsåtgärder.

– Vi följer myndigheters rekommendationer kring sådana här skeenden. Just säkerhetsrutiner på våra anläggningar kommenterar vi inte av naturliga skäl.

Även om Säkerhetspolisen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Europa och Sverige nu har försämrats vill man inte avslöja om det rekommenderats några specifika skärpningar av säkerheten vid de svenska energianläggningarna.

”Säkerhetspolisen går inte in på hotbilden mot specifika verksamheter. Med det sagt är det generellt viktigt att fler verksamheter prioriterar säkerhetsskyddet för att kunna skydda Sverige och stärka totalförsvaret”.

Under natten mot måndagen upptäcktes läckage i Nord Stream 2 och under tisdagen även i Nord Stream 1. Under gårdagen upptäcktes ytterligare ett läckage och seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i området kort innan läckorna upptäcktes.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Centerpartiet ger upp – Thand Ringqvist avslutar sonderingen

Valet 2026

Publicerad Idag 14:56 – av Jan Sundstedt
Elisabeth Thand Ringqvist sittande i en mötessal med blicken riktad nedåt.
Elisabeth Thand Ringqvist säger att stöd för en mittenregering saknas i nuläget.

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist avslutar försöket att samla stöd för en blocköverskridande mittenregering. Efter mötet med talman Andreas Norlén under måndagsmorgonen meddelade hon att sonderingarna inte gett något regeringsunderlag.

Elisabeth Thand Ringqvist har nu redovisat sitt sonderingsuppdrag för riksdagens talman Andreas Norlén.

På pressträffen efteråt sa hon att samtalen med de sju andra partierna varit öppna och konstruktiva, men att de parlamentariska låsningarna kvarstår, rapporterar SVT.

— Det finns ingen majoritet för en mittenregering.

Hon fick frågan om idén om en mittenregering nu kan begravas: — Just nu kan vi begrava det, blev svaret.

Enligt Thand Ringqvist ligger Centerpartiets röda linjer mot Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna fast, och hon menar att det nu är upp till övriga partier att se över sina linjer.

Hon uppgav också att C var berett att släppa fram en socialdemokratisk enpartiregering, men att V och MP blockerar en sådan lösning.

Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet.
Elisabeth Thand Ringqvist säger att stöd för en mittenregering saknas i nuläget. Centerpartiet står fast vid sina röda linjer mot V och SD. Foto: Centerpartiet.

Processen fortsätter

Under söndagskvällen sa Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg i SVT Agenda att det är "nästan omöjligt" att få ihop en hel statsbudget till den 12 november.

Lägger ingen ny regering fram en budget senast den 12 november, lägger den nuvarande övergångsregeringen fram en så kallad övergångsbudget.

En sådan kan enligt Damberg då komma att bli en "bottenplatta" för förhandlingar om nästa års budget.

Mikael Damberg sa också att talmannen kan vilja pröva Ulf Kristersson (M).

– Han har trott att C i stället skulle vilja gå över till den högra sidan av politiken och forma ett samarbete på det sättet. Vi får se vad talmannens nästa steg är, kommenterade Damberg i Agenda.

Andreas Norlén skriver i ett pressmeddelande att han "kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 12:38 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tågtrafiken stoppas när Boelo drar in över Sverige

Publicerad Igår 11:09 – av Redaktionen
Vågstänk över en våt hamnpromenad i Helsingör, med vindsträckta flaggor och träbänkar i förgrunden.
Boelo gav kraftig blåst även i Danmark. I Helsingör drev vågstänk in över hamnpromenaden under söndagsmorgonen.

Stormen Boelo når Sverige på söndagen med vindbyar nära 30 sekundmeter. Trafikverket har stoppat tågtrafiken på flera sträckor.

SMHI har utfärdat flera gula varningar för kraftig vind och omkring 30 millimeter regn, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Varningarna gäller framför allt kustområdena i sydväst och längs östkusten upp till och med Västernorrlands län.

Under morgonen uppmättes byvindar på 29,7 meter per sekund på Vinga och 29,5 meter per sekund på Nidingen. Enligt SMHI har Boelo en ovanlig vindriktning som kan fälla många träd. Myndigheten råder människor att surra fast studsmattor och trädgårdsmöbler, eftersom vindarna kan gå över 20 sekundmeter.

På söndagsmorgonen var tågtrafiken helt inställd på sträckorna Göteborg–Herrljunga–Mariestad, Kil–Torsby, Borås–Varberg, Hässleholm–Karlskrona och Emmaboda–Karlskrona. Trafikverkets presstalesperson Emmely Hornborg kallade stoppet en förebyggande åtgärd, så att ingen ska fastna i ett stillastående tåg.

Nedfallna träd låg över småvägar, och på E45 mellan Åmål och Säffle hade ett träd legat sedan klockan 7. Trafikverket uppmanar bilister att köra försiktigt.

Även färjetrafiken till och från Gotland påverkas. Många enduroförare från helgens Gotland Grand National har blivit kvar på ön, enligt uppgifter till SVT Nyheter Öst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stadsmissionerna kräver mer av staten mot hemlösheten

Publicerad Igår 10:10 – av Emil Fjellstedt
Fasad vid Masthuggskliniken i Göteborg med Stadsmissionens symbol och klinikens namnskylt.
Sveriges Stadsmissioner vill se fler statliga insatser mot hemlöshet. På bilden syns Stadsmissionens verksamhet vid Masthuggskliniken i Göteborg, arkivfoto från 2022.

Regeringens strategi mot hemlöshet löper ut 2026, men behovet av bostad och mat är fortsatt högt. Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner kräver nu fler statliga åtgärder.

Hemlösheten i Sverige har legat på en hög och relativt stabil nivå i flera decennier, uppger Epoch Times. I den bredare kartläggningen rör det sig om omkring 30 000 personer.

— Sverige är ett av de länder som inte har fått ner hemlösheten särskilt mycket, säger Jonas Rydberg på Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner till Epoch Times.

Strategin gäller 2022–2026 och har fyra mål. Hemlöshet ska förebyggas och ingen ska bo eller leva på gatan. Bostad först bör införas nationellt, och det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas.

De senaste nationella siffrorna finns i Socialstyrelsens kartläggning för 2023. Där ingår 27 383 vuxna i fyra olika hemlöshetssituationer. Det handlar alltså om betydligt fler än de som sover utomhus.

Den största gruppen, 16 878 personer eller 62 procent, bodde i långsiktiga boendelösningar som socialtjänsten ordnat.

Akut hemlösa var 4 436 personer. Av dem sov 745 utomhus, i garage, källare, bil eller liknande.

Ytterligare 3 209 hade själva ordnat ett tillfälligt boende. Och 2 713 skulle lämna en institution eller ett boende med stöd utan att ha någon bostad att flytta till.

Socialstyrelsen bedömer siffrorna som ett minimum. Jämfört med 2017 fick myndigheten samtidigt uppgifter om 2 707 färre personer från motsvarande uppgiftslämnare. Då omfattade kartläggningen 30 090 personer.

Egen bostad utan förhandskrav

Bostad först utvecklades i USA på 1990-talet och används i dag i flera länder, däribland Sverige. Den som får en bostad behöver inte först bli nykter, gå i behandling eller klara boendeträning.

Samtidigt erbjuds frivilligt stöd som anpassas efter den enskilde, till exempel vid psykisk ohälsa, missbruk, myndighetskontakter och vardagssysslor. Resultaten varierar, särskilt när det gäller missbruk och psykisk hälsa.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att Bostad först och andra individanpassade boenden behöver bli fler, framför allt i de större städerna och kommunerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.