Annons:

Nyliberal tankesmedja vill bygga lägenheter utan kök

Välfärdskollapsen

Uppdaterad augusti 23, 2024, Publicerad augusti 23, 2024 – av Jan Sundstedt
Timbros ideologiske projektledare Rutger Brattström och en lägenhet utan kök.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Företrädare för den nyliberala tankesmedjan Timbro, som finansieras av Svenskt Näringsliv och står den Moderatledda regeringen nära, anser att det är hög tid att ta bort kraven på att det skall finnas kök i nybyggda lägenheter.

Detta skulle leda till billigare lägenheter menar man, samtidigt som man pekar på att många svenskar ändå tycker att det är tråkigt att laga mat.

Det är inte det första uppmärksammade utspelet som lobbyister från Timbro gjort på senare tid. Nyligen föreslog man att kraven på att skolor ska ha egna bibliotek bör slopas och påstod då att ”kunskapsläget över skolbibliotekens inverkan på barns lärande är mycket osäkert” – ett utspel som snabbt fick hård kritik, inte minst av lärare och bibliotekspersonal.

Man vill också att byggreglerna ska förändras, och har bland annat föreslagit att det inte längre ska vara obligatoriskt med fönster i bostäder – på så sätt ska förråd och källare kunna göras om till lägenheter.

Annons:

”Att tillåta bostäder utan fönster och med lågt i tak gör att betydligt fler kan få bo billigare och bättre. Med slopade krav kommer källare och vindar att kunna byggas om till bostadsyta, i stället för att som i dag användas till förrådsutrymmen. Det möjliggör för tusentals bostäder, som på grund av något lägre kvalitet kommer att vara billigare än de som finns idag. Människor som inte har råd att bo centralt kommer att ges en möjlighet som byggregler hittills har förvägrat dem”, hävdas det.

"Onödigt" med kök

Nu är lobbygruppen åter i farten. Denna gång menar dess ideologiske projektledare Rutger Brattström att det är dags att börja fasa ut köken i nybyggda lägenheter.

”I Sveriges större städer är kvadratmeter i centrum så pass dyra att man faktiskt skulle spara pengar om man kunde välja att leva utan kök. I Stockholm är i dag räntor och andra kostnader för de tio kvadratmeter som ett litet kök utgör högre än kostnaden för att köpa två restauranglagade mål mat om dagen, varje dag, året om”, skriver han i en debattartikel.

Brattström menar att tillgången till kök är ”onödig” för de som ”sällan eller aldrig lagar mat” och att det ”inte är motiverat” att ha regler för att det ska finnas kök i alla bostäder.

”I stället för att detaljreglera varje aspekt av en bostads planlösning och funktioner, bör regleringar enbart fokusera på att uppfylla grundläggande säkerhets- och hälsokrav. Människor kan på så sätt få större valfrihet att välja bostäder som passar deras unika behov och preferenser”, fortsätter han.

"En rest från en svunnen tid"

Den nyliberale lobbyisten medger att de allra flesta svenskar ”antagligen” vill ha ett kök, men tillägger att man bara för den sakens skull inte bör ”tvinga det på alla”.

”Det är faktiskt mindre än hälften av svenskarna som uppger att de tycker om matlagning. De kan givetvis välja att ha kök ändå, men i det moderna samhället, där det är enklare och billigare än någonsin att beställa hem eller värma upp färdiglagad mat, tycks kökskravet vara en rest från en svunnen tid”, menar han vidare och hävdar att avskaffade krav på kök skulle leda till ”en mer effektiv kvadratmeteranvändning och billigare boenden för de som vill ha det”.

Alla är dock inte imponerade över Brattströms retorik, utan menar istället att de åtgärder Timbro föreslår – med slopade krav på fönster, lägre takhöjd, inget kök och liknande, kommer att resultera i slumlägenheter och kåkstäder av mycket låg standard. Sådana finns redan i många utomeuropeiska länder och kritikerna pekar på att man i Sverige under delar av 1900-talet gjorde omfattande ansträngningar just för att få bort det stora antalet bostäder av undermålig kvalitet som då fanns runtom i landet, samt att detta inte är någonting vi bör eftersträva att gå tillbaka till.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lånar till mat och hyra – Stadsmissionen kräver skärpta kreditregler

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kunder med rullkorgar i en butiksgång mellan livsmedelshyllor, med Matmissionens skylt i bakgrunden.
Matmissionen är Stockholms Stadsmissions sociala matbutiker, där medlemmar med låg inkomst kan handla till lägre priser.

Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.

Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.

Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.

Hyra och mat, inte lyx

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.

— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.

Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.

Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.

— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.

Krav på långivarna

Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.

Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.

— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Eleverna förstår inte läraren – skolans svar är ett möte med tolk

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Elever sitter i ett klassrum, sedda bakifrån, med en lärare vid tavlan

Elever på en högstadieskola i Värmland förstår inte lärarens svenska, enligt föräldrarna. Nu behöver rektorn en tolk för att samtala med skolans egen lärare.

Problemen började redan första skoldagen efter sommarlovet i augusti. Det berättar oroliga föräldrar för Nya Wermlands-Tidningen, som rapporterar om fallet på en högstadieskola i en värmländsk kommun.

— Det fungerar liksom inte, säger en förälder till tidningen.

Enligt NWT beskriver föräldrarna missförstånd både under lektionerna och i andra kontakter med läraren. De oroar sig för att barnen ska halka efter.

Flera föräldrar uppger att de har kontaktat rektorn och kommunen utan att få svar.

I ett utskick till berörda familjer bekräftar rektorn att klagomålen är kända och framför allt gäller lärarens svenska, enligt NWT.

"Jag är fullt medveten om problemen och har samtal med NN kring det. Vi har också under denna vecka ett inbokat samtal tillsammans med tolk för att kunna reda ut ordentligt var problemet ligger", skriver rektorn.

Att skolan behöver tolk för samtalet får en förälder att reagera.

— Då får vi ett mejl där de skriver att de ska ta hjälp av en tolk för att reda ut problemet. Men, det anser jag att man redan vet när man behöver en tolk, säger föräldern till NWT.

Läraren får redan stöd, och enligt rektorn ska fler insatser sättas in. I utskicket lyfter rektorn också kommunens ansvar som arbetsgivare.

"Vi som kommun har också ett ganska långtgående ansvar gentemot lärarna, att erbjuda dem det stöd som krävs för att de ska kunna göra ett bra jobb".

Till NWT vill rektorn inte kommentera situationen närmare, med hänvisning till lärarens "integritet".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Finansministeriets tjänstemän framför en blå bakgrund med talarstolar och mikrofoner, med publikens silhuetter i förgrunden.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.

Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.

Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.

Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.

Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.

Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.

Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.

Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.

Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO

Ökade otryggheten

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en äldre persons hand på en käpp och Malmö stadshus.

Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren.

Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt Senioren rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts.

Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.

Återkommande anställningar

Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken.

Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats.

Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen.

— Det ser vi mycket allvarligt på, skriver hon.

Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.