Så sent som den 15 november klubbade riksdagen igenom den nya lagen om mediestöd och dagens presstödssystem försvinner vid årsskiftet. Förändringarna tros framför allt drabba mindre och regimkritiska tidningar hårt och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är mycket kritisk till det nya stödets utformning.
– Det innebär att mediestödets påverkan på mediemångfalden i Sverige nu blir avhängigt mediestödsnämndens goda vilja, säger hon.
Journalistförbundet menar att det är oklart hur mediestödet faktiskt ska fördelas och oroar sig för att det inte finns någonting som garanterar att ”medier som bidrar till mediemångfalden prioriteras” när pengarna ska delas ut.
– För oss handlar inte mediemångfald i första hand om vilken färg det är på ledarsidan. För oss som fackförbund är det viktigt att det finns många olika, livskraftiga, medieägare i Sverige. Det är en framtidsfråga och något som politikerna borde ta på större allvar, säger Ulrika Hyllert och tillägger att redaktionerna även lär få skära ner på sina frilansbudgetar.
Vavra Suk, chefredaktör och ansvarig utgivare för Nya Tider, är även han mycket kritisk till hur hela processen gått till och vet inte om tidningen kommer att beviljas det nya mediestödet då något detaljerat regelverk ännu inte finns på plats och beslut inte kommer att fattas förrän tidigast i april 2024.
”Övergångsstödet”, som skulle hjälpa presstödsberättigade tidningar att lättare klara av övergången till det nya systemet, kommer heller inte att betalas ut förrän i april – under dessa sex månader blir de helt utan statligt stöd.
”Värst drabbar det dock alternativmedia som Nya Tider, och det verkar också vara åt vårt håll som udden är riktad. Vi arbetar redan i en fientlig miljö, där till exempel kartellbildningen inom den svenska tryckeribranschen begränsar våra möjligheter. Vi kan inte heller få någon betydande inkomst från annonsintäkter, som politiskt korrekta tidningar”, skriver Suk.
Vänstertidningar rasar
Rättvisepartiet Socialisterna är också mycket negativt inställda till förändringarna och menar att den borgerliga och SD-stödda regeringen aktivt försöker strypa vänsterorienterade tidningar ekonomiskt.
”Offensiv och andra vänstertidningar kan helt bli utan statligt stöd nästa år. Och skulle Offensiv få fortsatt stöd så blir det betydligt mindre än tidigare, för att inom några år bli noll kronor. Dessutom, om tidningen skulle få något stöd år 2024 kommer det inte att börja betalas ut förrän i april, vilket tvingar tidningar till att genomföra nedskärningar redan under årets början. Det är ett medvetet försök att slå undan benen för Offensiv och andra tidningar som inte ges ut av vinststinna mediakoncerner”, skriver tidningen.
Även vänstertidningen ETC har gått ut och flaggat för att de förväntas förlora stora pengar med det nya mediestödet.
”Vid årsskiftet införs ett nytt mediestöd som ingen idag vet vad det innebär. Men en sak är klar, det blir mindre pengar till Dagens ETC. Det är alltså skarpt läge. 2023 har Dagens ETC haft 20 miljoner i presstöd. 2024 kan det vara utraderat”, larmar man.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar dock att ”utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd”.
– Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, påstår hon.
