MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 15 september 2025

måndag 15 september 2025

 

MP: ”Hat mot kvinnor ska ge högre straff”

publicerad 20 april 2021
– av Isac Boman
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljöpartiet har under lång tid frånsagt sig ansvar för konsekvenserna av den gränslösa invandringspolitik man bedrivit, vilket bland annat sedan länge vedertagits ha föranlett ett mycket stort antal mord och grova våldsbrott på kvinnor i Sverige.

Nu vill partiet samtidigt skärpa straffen under den mycket breda beteckningen ”mäns våld mot kvinnor” och menar bland annat att kvinnor, men inte män, ska omfattas av lagstiftning för hatbrott på samma sätt som invandrargrupper eller sexuella minoriteter görs idag.

De senaste åren har såväl politiker som vänsterliberal massmedia fört fram narrativet om ”mäns våld mot kvinnor” där man argumenterat för att män som grupp har ett kollektivt ansvar och skuld för att vissa män utsätter kvinnor för våld. Även statsministern Stefan Löfven förespråkar denna typ av grupptänk och skriver exempelvis på Facebook att ”särskilt vi män måste markera och säga ifrån” till de män som ”förnedrar, slår och mördar människor”.

Vänsterpolitiska rörelser har länge uttryckt sig mycket hätskt mot kollektivt skuldbeläggande, men trots att det handlar om en mycket liten minoritet av männen som står för våldet menar statsministern att det dock i detta fall är mot alla män som grupp betraktad som skulden ska läggas. Löfven uttrycker det som att ”männen som måste förändras”.

Sedan länge har omfattande undersökningar bekräftat att en mycket betydande del av de uppmärksammade mord, grova våldsbrott och sexuella övergrepp mot kvinnor begåtts av personer med invandrarbakgrund från länder utanför Europa. Varken Stefan Löfven eller Miljöpartiet nämner dock detta faktum och ser inget eget ansvar för den migrationspolitik man bedrivit och som i praktiken föranlett många av de våldsövergrepp mot kvinnor man nu uttrycker sin bestörtning över.

Miljöpartiet går i en debattartikel istället ut och riktar fokus till att kräva hårdare straff för våldshandlingar utförda mot kvinnor samt att kvinnor, ska omfattas av lagstiftningen mot hatbrott på samma sätt som invandrargrupper eller sexuella minoriter görs idag.

Vi vill förändra reglerna för hatbrott så att även brott som begås utifrån hat mot kvinnor ska leda till högre straff”, skriver partiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund samt partiets jämställdhetspolitiska talesperson Annika Hirvonen.

Hur många dessa brott är som begås ”utifrån hat mot kvinnor” framgår inte i debattartikeln, men klart är att Miljöpartiet också kräver att minimistraffen för grov kvinnofridskränkning ska höjas till två års fängelse och innebära ”obligatorisk häktning”. Fotboja ska också kunna utdömas redan vid det första kontaktförbudet.

Män eller pojkar ska inte omfattas av de grupper som kan utsättas för hatbrott enligt debattörerna, som istället uppmanar till att ”destruktiva mansnormer som gör att pojkar växer upp till män som slår” måste brytas – och detta projekt menar man är ”hela samhällets ansvar” som måste påbörjas redan i förskolan.

Enligt BRÅ mördades 25 kvinnor och 99 män förra året. Sveriges manliga befolkning uppgår i nuläget till drygt 5,2 miljoner människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Välfärdskollapsen

publicerad Idag 12:00
– av Jan Sundstedt
Tuffa rundor stundar inför 2026 års hyresförhandlingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.

Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

”Gränsen är nådd”

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.

Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.

Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.

Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.

Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

17-årig flicka knivhuggen i centrala Borås

Ökade otryggheten

publicerad Idag 11:31
– av Jan Sundstedt
Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka knivhöggs svårt i centrala Borås natten till måndag. Offret vårdas för allvarliga skador och en jämnårig flicka har anhållits misstänkt för mordförsök.

Larmet om den knivhöggna 17-åriga flickan inkom klockan 01.51 och offret fördes med ambulans till sjukhus med allvarliga skador.

En annan 17-årig flicka greps kort efter händelsen i närområdet och har anhållits misstänkt för försök till mord. Polisen uppger att vittnesuppgifter inhämtats och att utredningen pågår.

Polisen säger att man för närvarande inte söker efter fler misstänkta, men att teknisk undersökning och sök efter brottsvapnet fortsätter. I vissa rapporter uppges att en kniv har säkrats.

Enligt sjukhuskällor är den skadade flickans tillstånd allvarligt men stabilt på måndagsförmiddagen. Polisen vill i nuläget inte lämna ytterligare detaljer om händelseförloppet eller motivet.

Utredningen leds som försök till mord. Polisens tekniker och lokalpolis arbetar på plats och utredare uppmanar personer som kan ha sett incidenten att höra av sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill vaccinera alla barn mot vattkoppor

publicerad Idag 8:28
– av Redaktionen
Målsättningen är att alla svenska barn ska ha "erbjudits" vaccin mot vattkoppor år 2033.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen vill införa vaccin mot vattkoppor i vaccinationsprogrammet för barn. Syftet uppges främst vara att minska ”vattkoppsbördan” för föräldrarna.

I budgeten för 2026 föreslår regeringen att man inför ett vaccin mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet för barn från och med 2027. Vidare vill man komplettera det med en så kallad ”ikappvaccinering” för barn upp till 18 år som ännu inte haft sjukdomen.

Vattkoppor kan för många barn innebära långa sjukdagar, svår klåda och ibland allvarliga komplikationer. Genom att nu göra vaccinet tillgängligt för alla barn stärker vi barnhälsan, minskar pressen på skola och vård och underlättar för föräldrar i vardagen. Det är en satsning som både ökar tryggheten för familjer och bidrar till ett mer jämlikt samhälle, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en presskonferens.

Vattkoppor är en smittsam och vanlig virussjukdom som hos barn ofta orsakar milda symptom, dock med en relativt lång sjukdomstid. Har man haft sjukdomen en gång blir man nästan alltid immun. Hos vuxna kan symptomen dock vara värre än för barn, enligt 1177.

Nu lyfter vi av vattkoppsbördan från barn och föräldrar. Genom att införa vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet skyddar vi barn, avlastar vården och minskar kostnader för VAB. Detta kommer göra stor skillnad för svenska familjer, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Regeringen avser att satsa 43 miljoner kronor från 2027 och framåt på barnvaccineringen, samt ytterligare 49 miljoner avsätts år 2027 och 51 miljoner kronor år 2028 för ”ikappvaccineringen”, där alla barn under 18 år kommer att ha erbjudits vaccin mot vattkoppor år 2033.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fackförbund varnar: Hot och våld normaliseras i skolan

publicerad Igår 9:49
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler lärare utsätts för hot och våld i sin yrkesroll, visar en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Värst drabbade är personal som arbetar på fritids.

Var tredje lärare har utsatts för hot eller våld det senaste året. Samtidigt har fyra av tio sett en kollega utsättas för detsamma.

Rapporten visar också att våldet normaliseras alltmer – många lärare har slutat anmäla incidenter på grund av bristande stöd från skolledningen och otydliga rutiner.

Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Problemet störst inom fritidsverksamhet

Lärare på fritids är värst utsatta – sex av tio har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Hälften av alla lärare upplever hög stress, var tredje lider av nedstämdhet och var femte överväger att lämna yrket. Rapporten visar även ett tydligt samband mellan ökad utsatthet och personalbrist.

Sveriges Lärare kräver nolltolerans mot hot och våld från skolledningar och att myndigheter tar tag i problematiken.

Hot och våld i skolan är inte bara en skolfråga, det är en samhällsfråga. När lärare tvekar att anmäla incidenter och när kollegor lämnar yrket, då förlorar vi både kvalitet och trygghet i skolan. Vi har länge krävt en nationell kraftsamling – från staten, från skolledningar och från hela samhället – för att vända utvecklingen, säger Olskog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.