Moderaterna vill införa ett snabbspår till svenskt medborgarskap för vissa personer som bedöms vara välintegrerade. Förslaget skulle innebära medborgarskap efter fem år, trots att huvudregeln nyligen höjts till åtta år.
Partiet går till val på att den som uppfyller ännu inte fastställda krav ska kunna få svenskt medborgarskap efter fem års hemvist.
Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar vallöftet i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter. Förslaget innebär ett undantag från regler som riksdagen beslutade om i april och som huvudsakligen trädde i kraft den 6 juni.
Huvudregeln för hemvisttid höjdes då från fem till åtta år. Riksdagen beslutade även om skärpta krav på bland annat egenförsörjning, kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället.
Annons:
Ändringarna gäller i huvudsak sedan den 6 juni, medan kraven som är kopplade till medborgarskapsprovet ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.
Den nya åttaårsregeln har enligt Regeringskansliet också efterfrågats av Säkerhetspolisen.
Någon definition av begreppet "välintegrerad" finns idag inte i förslaget, vilket gör oklart hur många som skulle omfattas eller hur myndigheterna skulle bedöma ansökningarna.
Vilka som ska omfattas av Moderaternas snabbspår är således ännu inte bestämt.
Johan Forssell har nämnt snabb språkbehärskning, företagande och särskilt värdefulla insatser för Sverige som tänkbara exempel, men kriterierna ska utredas och förankras med Säkerhetspolisen.
Enligt Forssell ska undantaget inte innebära lägre säkerhetskrav.
Förslaget är ett vallöfte, inte ett färdigt lagförslag, och det återstår därför både politisk behandling och en närmare definition av vilka krav som ska gälla.
Läsaromröstning
Bör ett snabbspår till medborgarskap bygga på tydliga, förutsägbara kriterier eller på individuella helhetsbedömningar?
Röstning stängd
Tydliga kriterier, annars blir det godtyckligt och svårt att tillämpa rättvist.20%
5 röster
Individuella bedömningar fångar integration bättre än generella mått.8%
2 röster
Snabbspår bör prioritera dem med arbete och företagande, inte språkprov.4%
1 röst
Inget snabbspår – åtta år ska gälla lika för alla, utan undantag.68%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar.
I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen.
— Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”.
Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.
Annons:
Massinvandringen till Ceuta
Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande.
Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.
Vill också lämna euron
Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk.
Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bilder från den andra massmigrationsvågen mot Ceuta. Migranter syns i terrängen och längs kustvägen vid gränsområdet mellan Castillejos i Marocko och den spanska enklaven Ceuta.
En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits.
Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp.
Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.
Stoppades före gränsen
När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen.
Annons:
RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande.
På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.
Kontrasten mot julikrisen
Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli.
Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.
Videoklipp från gränsområdet
Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen.
Apocalypse in Ceuta Spain: A second wave of Islamic invaders have surged across the Spanish border and are wrecking everything in their path.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet.
Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen.
Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare.
Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar.
Annons:
”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon.
Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.
🚨FRUSTRADA. Joven rusa llamada Daria Igorevna, que lleva 22 años en España (desde los 6), con carrera, cotizando y emprendiendo, se lamenta:
“me tengo que ir en 15 días... la 2ª vez que me deniegan la residencia. Estaba pagando y esperando resolución para ser autónoma. Están… pic.twitter.com/V5IThFW2gP
Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits.
Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Irans ambassad i Kenya anklagar USA och Israel för att ha organiserat den massiva migrantvågen från Marocko till den spanska enklaven Ceuta. Syftet ska enligt ambassaden ha varit att straffa Spanien för landets hållning i Mellanöstern – men några bevis för påståendet har inte lagts fram.
Omkring 50 000 till 60 000 människor tog sig under några dygn över gränsen från Marocko till Ceuta till lands och sjöss. Det motsvarar mer än hälften av enklavens ordinarie befolkning och överväldigade snabbt lokala myndigheter.
Den spanska regeringens representant i Ceuta uppgav att 57 döda hade hittats på den spanska sidan av gränsen. Fler kan ha omkommit på den marockanska sidan. Många drunknade när de försökte simma runt gränsanläggningen, medan andra uppges ha klämts ihjäl i trängseln.
Iran pekar ut Washington och Tel Aviv
Irans ambassad i Nairobi beskrev migrantvågen som en operation organiserad av Washington och Tel Aviv i samordning med ”vissa grannmyndigheter”. Enligt ambassaden var avsikten att destabilisera Spanien och bestraffa landet för att ha utmanat USA och Israel.
Ambassaden kallade samtidigt krisen en ”gåva till Europas ytterhöger” och varnade för att ”imperiet aldrig tolererar trots”. Uttalandet innehöll dock inga konkreta belägg för att amerikanska eller israeliska myndigheter skulle ha planerat gränsöverskridandet.
Misstankarna fick ytterligare spridning sedan Israels FN-ambassadör Danny Danon angrep Spanien för hanteringen av krisen. Han skrev att Madrid, som enligt honom gärna ”föreläser Israel”, först borde förklara varför landet fortfarande har ”koloniala enklaver i Afrika”.
Spaniens transportminister Óscar Puente svarade kort att ”allt verkar bli ganska tydligt”. Även Gabriel Rufián, talesperson för Republikanska vänstern i Katalonien, hävdade att Marocko agerade i USA:s och Israels intresse.
Israels ambassadör i Madrid, Dana Erlich, tog senare avstånd från Danons inlägg och klargjorde att det inte representerade staten Israels ståndpunkt. Varken USA eller Israel har kommenterat Irans direkta anklagelse.
Andra förklaringar till migrantvågen
Spanska myndigheter har pekat på människosmugglare och en omfattande kampanj i sociala medier. Ryktesspridningen tog fart efter ett avgörande i Spaniens högsta domstol som stoppade omedelbara avvisningar av migranter som nått Ceuta eller Melilla sjövägen.
The Guardian rapporterar att videor på sociala medier fick unga marockaner långt från gränsen att resa mot Ceuta. Ekonomisk utsatthet och föreställningen att domstolsbeslutet öppnat en väg in i Spanien bidrog enligt intervjuer på plats.
Det finns även misstankar om att Marocko medvetet lättade på gränskontrollen. Landet har tidigare använt migration som påtryckningsmedel mot Spanien, bland annat 2021 då över 10 000 människor tog sig in i Ceuta under en diplomatisk konflikt. Under den senaste krisens senare skede använde marockanska säkerhetsstyrkor dock batonger och tårgas för att stoppa nya försök.
Bakgrunden är samtidigt en djup konflikt mellan Madrid och Israel. Spanien erkände Palestina 2024, har anklagat Israel för folkmord i Gaza och motsatt sig attackerna mot Iran. Regeringen har också stängt spanskt luftrum för amerikanska flygplan som deltar i angrepp mot Iran.
Den iranska anklagelsen knyter samman dessa konflikter med händelserna i Ceuta. Men så länge inga belägg presenteras återstår den som ett politiskt laddat påstående bland flera konkurrerande förklaringar till den största plötsliga migrantvågen vid EU:s yttre gräns i modern tid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
