För att förhindra spridning av Covid-19 har Svenska för invandrare (SFI) sadlat om till distansundervisning, något som lett till att många elever tröttnat och hoppat av. Bara i Malmö har över 500 elever hoppat av SFI sedan distansundervisningen påbörjades.
Enligt Anna Gren, SFI-lärarinna i Malmö, är den stora utmaningen att fortsätta motivera eleverna när undervisningen är på distans.
Förutom motivationen påstods det även att förändringar på arbetsmarknaden, samt att eleverna saknar den tekniska utrustning som behövs, ligger bakom avhoppen.
I Malmö har över 500 SFI-elever hoppat av och i Lund är siffran omkring 6 procent. I Helsingborg ska dock tappet inte vara påtagligt.
Annons:
– Om det blir så att vi måste fortsätta på distans kommer eleverna tröttna och det kommer att ta mycket längre tid för deras utveckling, berättar SFI-lärarinnan Anna Gren till SR.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.
För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.
SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.
Simplelogin (simplelogin.com)
Addy (anonaddy.com)
Firefox Relay (mozmail.com)
Brave (bravealias.com)
Duckduckgo (duck.com)
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems
SVT blockerade säkra mejltjänster
Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.
Annons:
Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.
SVT har nu hävt blockeringen
Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.
Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.
Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.
Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.
Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.
Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".
Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.
Annons:
Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.
"Elpriser nära noll"
Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".
I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.
Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".
Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dyr separat transport och minskad efterfrågan ligger bakom Arlas beslut att sluta hämta ekologisk mjölk från de berörda gårdarna. Ekokontrakten upphör i januari 2028, enligt bolaget.
Beskedet kom i början av oktober, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Bland dem som drabbas finns Anton Ivarsson, som driver Tockarp Ekogård norr om Åryd i Karlshamns kommun tillsammans med sin fru Lola.
— Det var en ganska rejäl käftsmäll, säger Anton Ivarsson.
Han kan tvingas ställa om från ekologisk till konventionell mjölkproduktion. Någon omställning är enligt SVT inte beslutad.
Annons:
På bröderna John och Ivar Åkessons gård i Leråkra utanför Ronneby ställde föräldrarna om till ekologiskt lantbruk för ungefär 20 år sedan.
Ensamma på rutten
Arla pekar på logistiken. Gårdarna ligger som ensamma ekoleverantörer på sina hämtningsrutter.
— Det är inte försvarbart att ordna med separat transport av den ekologiska mjölken, säger Arlas presschef Max Wallenberg till SVT.
Bakom beslutet ligger också sjunkande efterfrågan. Enligt Arla har försäljningen av ekologisk mjölk i dagligvaruhandeln minskat med 60 procent sedan 2016. Mot restauranger och offentlig sektor har den gått ner med drygt 20 procent, skriver Jordbruksaktuellt.
Gårdarna kan fortsätta leverera mjölk till Arla som konventionell vara, men utan tillägget för ekologisk produktion. Arla har cirka 240 ekogårdar, och de 29 uppsagda stod för ungefär 8 procent av ekomjölken.
Skillnaden syns i prislistan. För oktober 2026 betalar Arla 667 öre per kilo för ekologisk mjölk och 508 öre för konventionell, alltså 159 öre mindre.
John Åkesson säger till SVT att deras mjölk ibland har gått till en bufferttank och blandats med konventionell mjölk när det varit överskott, eftersom det varit dyrt att hämta den i Blekinge.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sötpotatis från svenska åkrar kan nå marknaden 2029. Först ska forskare vid SLU och Lunds universitet sålla ner sorterna till tre eller fyra.
Sommaren 2025 lade forskarna ut över 5 000 genetiskt unika fröer från 22 korsningar på fältet i Borgeby i Skåne, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne. Resultatet blev över förväntan, skriver SLU. Över 400 högpresterande sorter har valts ut för vidare försök.
Nästa år ska 40 sorter testas, med målet att hitta tre till fyra som fungerar för kommersiell odling, rapporterar Epoch Times. Projektledaren Dennis Eriksson hoppas på riktigt stora skördar.
— Jag hoppas och tror att vissa av våra sorter kan ge upp till 35–40 ton per hektar. Och då kan vi snacka ekonomi för lantbrukaren, säger Dennis Eriksson, forskare vid SLU, till lantbrukstidningen ATL, i ett citat som Epoch Times återger.
Annons:
Sorterna testas även hos ett 60-tal odlare, från södra Sverige upp till Kiruna. Över 1 400 personer anmälde intresse när forskarna sökte deltagare. I norr är den korta växtsäsongen den stora utmaningen, eftersom sötpotatisen behöver omkring 95–100 dagar för att utvecklas ordentligt.
Under nästa år ska forskarna också bedöma sorternas lagringsegenskaper och näringsinnehåll. Målet är att peka ut kommersiellt gångbara sorter under 2028, men ytterligare ett års fältförsök kan behövas innan en marknadsintroduktion 2029.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
