Det är inte självklart att skolor polisanmäler hot och våld. Det visar sig också att skolpersonal har kluvna känslor inför att polisanmäla. Det finns en tvekan hos skolpersonal inför att polisanmäla hot och våld från elever. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
– Många gånger är det svårt för skolpersonal att avgöra när de skall polisanmäla. Konsekvenserna av en anmälan kan ju bli att man förlorar en elev och föräldrars förtroende, säger Johannes Lunneblad, en av forskarna bakom studien där man har intervjuat runt 50 anställda på högstadieskolor.
På en del skolor finns ett stort mörkertal, visar studien. Man polisanmäler inte sådant som kanske borde anmälas. Tidigare i år granskade SVT utvecklingen av hot och våld i skolan genom att kartlägga de anmälningar som gjordes till Arbetsmiljöverket.
Av de 81 ärenden som kom in har 32 inte polisanmälts. Skolornas vanligaste förklaring är att den hotfulla eller våldsamma eleven har varit mycket ung eller har haft en funktionsnedsättning. Skolan kan också känna ett misslyckande om man polisanmäler skolbarn. Även om det handlar om grovt våld.
Bland de skolor som har polisanmält incidenter, uppger en stor del att de inte har fått någon återkoppling från polis eller åklagare om vad som har hänt med anmälan. Antalet som har fått veta att anmälan har lett till åtal och rättegång är litet.
Flera gånger har förundersökningar lagts ned. Gymnasieläraren Judy Jonsson som hotades med kniv av en elev är ett exempel. NB skrev om det på tisdagen. Det fanns en polisanmälan, men förundersökningen lades ned när polisen ansåg att ord stod mot ord om elevens avsikter.
Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån
