Annons:
Annons:

Malins nyfödde son blev omhändertagen på grund av felaktig diagnos

Uppdaterad 29 januari 2026, Publicerad 29 januari 2026 – av Jan Sundstedt
Malin och Gustav väntar idag barn tillsammans och även om deras glädje är påtaglig så menar paret att oron över myndigheternas agerande är allestädes närvarande.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Bara ett dygn efter sonen Leos födsel får Malin veta att socialtjänsten gjort en orosanmälan – grundat på mödravården i Örebros felaktigt ställda diagnos om intellektuell funktionsnedsättning.

Trots att man erkänt att man gjort fel får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan.

När Malin kommer till mödravården i Örebro är det jobbigt för henne och hon gråter mycket.

Hon förklarar för barnmorskan att hon tycker att vårdmiljön är ansträngande samt att hon också haft anorexi i tonåren.

Annons:

Graviditeten var också oväntad och fadern är inte hennes nuvarande partner Gustav, utan en man från ett tidigare förhållande.

— Jag blev glad, men omtumlad, säger Malin till SVT:s Uppdrag granskning.

Orosanmälan

Under förlossningen förlorar Malin mycket blod och behöver akutopereras. Dagen efter att Malin fött sin son Leo kommer det in två kvinnor i rummet och berättar att hon blivit föremål för orosanmälningar.

De förklarar också att hon och Leo skulle åka till ett utredningshem.

— Jag blev jättestressad i min kropp. Varför?

Det Malin inte visste var att man, när hon kom till mödravården, hade läst i hennes journal från anorexivården, vilket var för 17 år sedan, att hon hade en diagnos inom autismspektrumet.

Då skrev barnmorskan in att hon fortfarande led av anorexi, hade sjukhusskräck, autism och sedan lade man till att Malin hade ”lätt IF”, det vill säga intellektuell funktionsnedsättning.

Detta läggs till för att barnmorskan tror att Malin har det, för att hon anser att Malin har svårt att ta in information. Det finns alltså ingen sådan diagnos på Malin.

En annan sak Malin inte visste var att man dessutom gjort en orosanmälan till socialtjänsten.

Tvingas åka hem utan sonen

Malin tvingas åka till utredningshemmet där hon känner sig mer ledsen och instängd. Personalen anser att hon inte lyssnar tillräckligt mycket på dem och sätter sina egna behov före sonens.

Men BVC menar att hon gör ett bra jobb och att Leo mår bra.

Efter tio veckor får hon åka hem, men inte med Leo – som istället placeras hos sin biologiska far. Fadern delar för övrigt inte socialtjänstens bild av Malin.

Mödravården: Vi gjorde fel

Mödravården har nu erkänt att man gjort fel och bett Malin om ursäkt. Malin har även gjort en ny psykologisk screening där man kan konstatera att hon inte har autism eller högre risk för psykisk ohälsa än andra.

Malin arbetar även på en förskola, där hon är en uppskattad medarbetare.

— Det finns ingenting med barnet som visar att det finns någon omsorgssvikt, vanvård, ingenting, säger socionomen Sanna Klarén, som är Malins ombud.

Trots det får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. I över ett år har hon kämpat för att få tillbaka sin son.

Socialtjänsten känner till att diagnosen var felaktig, men trots det ändrar man inte beslutet gällande sonen.

Oro för framtiden

I dag väntar Malin och Gustav barn tillsammans och även om glädjen är stor finns också rädslan där för vad som kan hända.

— Man vet ju att det kan bli i princip hur som helst beroende på vem som styr och ställer. Man är ju ganska sekundär i sitt eget liv, säger Gustav.

SVT har sökt ansvariga på utredningshem, socialtjänst och ordföranden i socialnämnden, som inte vill svara på frågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

SD uppges stoppa pengarna till Riks – mitt i striden om svenskheten

Uppdaterad Igår kl 12:33, Publicerad Igår 10:50 – av Jan Sundstedt
Två politiker i separata intervjumiljöer, åtskilda av en sned vit skiljelinje.
Riks fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste förlängda räkenskapsår. Nu uppges stödet stoppas, medan Mattias Karlsson avvisar att pengarna ska flyttas till Oikos.

Sverigedemokraterna ska stoppa stödet till mediekanalen Riks redan vid årsskiftet, i stället för att trappa ned det fram till 2028, uppger Fria Tider. Bakom förslaget står enligt tidningen vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson. Beskedet kommer mitt i en öppen strid inom partiet om vad svenskhet är, där Riks-kretsen ställt sig mot partitoppens syn på en kulturell svenskhet.

Vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson ska båda ha ställt sig bakom förslaget. Den tidigare planen var att trappa ned finansieringen successivt fram till 2028. Pengarna ska enligt uppgifterna i stället gå till den SD-nära tankesmedjan Oikos, som planerar en satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.

Karlsson medger i ett svar på X att partiet ska banta utgifter. Han svarar inte på om Riks är en av posterna, men avvisar att pengar ska flyttas till Oikos.

"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.

Annons:

Striden om svenskheten

Konflikten gäller principprogrammets skrivningar om så kallad öppen svenskhet. Kring Jimmie Åkesson, Vinge, Karlsson och Julia Kronlid finns en falang som ser svenskarna som en kulturell och social gemenskap snarare än en etnisk folkgrupp. Kretsen kring Riks vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig det de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkningen.

Dragkampen om partiets nationalism är inte ny. Den 8 oktober gick Oikos-medarbetaren Carl Eos till försvar för Vinge i Bulletin under rubriken "Begrav etno-nationalismen en gång för alla". "Nationell gemenskap kräver inte biologiska band", skrev han.

Riks-skribenten Mira Klang svarade samma dag med frågan när svensk nationalism blev en integrationskampanj. "Att erkänna de etniska svenskarnas betydelse för den svenska nationens fortlevnad är ren självbevarelsedrift", skrev hon.

På fredagen gav även den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali sig in i debatten med ett angrepp på Karlssons idé om en kulturell svenskhet. "Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali på X.

Halva omsättningen från partiet

Ett stopp skulle slå hårt mot Riks. Kanalens bolag Rplay fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste räkenskapsår, som förlängdes till 16 månader och sträckte sig från september 2024 till december 2025, rapporterar Dagens Opinion. Det motsvarade ungefär hälften av omsättningen på 16,2 miljoner kronor.

Utan externa bidrag låg intäkterna på 6,8 miljoner kronor. Rörelseresultatet föll samtidigt till 257 000 kronor.

Själv avfärdar Karlsson hela uppgiften om att stödet flyttas.

"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-ledaren prövas som statsminister – väntas falla

Valet 2026

Publicerad 29 oktober 2026 – av Redaktionen
Splitmontage med Andreas Norlén vid en pressträff till vänster och Elisabeth Thand Ringqvist i grön Centerpartiet-jacka vid e
Andreas Norlén vill öka trycket i regeringsbildningen genom att låta Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister. Arkivbilder från en pressträff respektive ett kampanjsamtal.

Talman Andreas Norlén låter Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister på tisdag – trots att stöd saknas. Faller hon går sonderingsuppdraget till Ulf Kristersson.

På torsdagens pressträff meddelade Norlén att Thand Ringqvists sonderingsuppdrag avslutas med en statsministeromröstning där hon är kandidat. Beskedet kom tre dagar efter att hon själv sagt att förutsättningar saknas för en mittenregering.

— Riksdagen röstar om förslaget tisdagen 3 november klockan 13.00, säger Andreas Norlén.

Enligt Norlén innebär omröstningen att riksdagen prövar ett regeringsalternativ med C, S, KD, MP och L. Thand Ringqvist skriver i en kommentar till skattefinansierade statskanalen SVT att hon accepterat att prövas, men att det även finns andra vägar framåt. KD-ledaren Ebba Busch meddelar på X att hennes parti röstar nej, och Liberalernas ledare Simona Mohamsson skriver att Sverige "tar kostnaden för den här lekstugan".

Annons:

Norlén vill sedan valet koppla ihop sonderingar och omröstningar, en lärdom från den utdragna regeringsbildningen 2018. Målet är att hålla tempot uppe och öka trycket på partierna.

Två försök kvar om Thand Ringqvist faller

För att en kandidat ska falla krävs minst 175 nej av riksdagens 349 ledamöter. Avstår tillräckligt många räcker det alltså att kandidaten inte har en majoritet emot sig.

Talmannen får lägga fram fyra förslag. Röstas samtliga ned hålls extraval inom tre månader. Magdalena Andersson (S) föll den 15 oktober med 248 nej mot 99 ja, och bara S röstade för henne.

Faller Thand Ringqvist har talmannen två försök kvar. Kristersson får i så fall en vecka på sig, från den 3 till den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dan Park till Kriminalvården: ”De får komma och hämta mig”

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 28 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivmontage med Dan Park sittande vid en mikrofon till vänster och Malmö tingsrätts tegelfasad med skylten Sveriges Domstola
Dan Park uppger att han har ansökt om fotboja inför sitt sex månader långa fängelsestraff. Arkivbilder; domstolsfasaden visar Malmö tingsrätt, inte anstalten Gruvberget.

Konstnären Dan Park tänker inte inställa sig frivilligt för att avtjäna sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. I stället har han ansökt om fotboja – och enligt beslutet han själv publicerat har han fram till den 17 mars 2027 på sig.

"De får komma och hämta mig", skriver Park på X den 27 oktober. Inlägget visar Kriminalvårdens beslut om inställelse.

Dagen efter följde han upp i ett svar: "Jag har ansökt om fotboja istället så får man se om staten godtar det".

Kallad till Gruvberget

Beslutet som Park publicerat är daterat den 19 oktober och hänvisar till en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 juli. Påföljden är sex månaders fängelse.

Annons:

Park ska enligt beslutet inställa sig på anstalten Gruvberget i Åmotsbruk senast den 17 mars 2027. Fristen har alltså inte löpt ut, och det är närmare fem månader kvar till sista inställelsedag.

I april rapporterade skattefinansierade statskanalen SVT att Park dömts av tingsrätten till sex månaders fängelse för sju inlägg på X från hösten 2023, med kommentarer och bilder av hans konst, bland annat om judar och muslimer. Park förnekade att kontot var hans men medgav att han skapat konstverken. Tingsrätten ansåg det tydligt att han stod bakom kontot.

Frivården avgör

Enligt Kriminalvården kan fängelsestraff på högst ett år och sex månader i många fall avtjänas hemma med elektronisk övervakning. Den dömde kan själv ansöka.

Kraven är bland annat en godkänd bostad, samtycke från alla myndiga i hushållet, en sysselsättning, ett tydligt schema samt nykterhet och drogfrihet. Frivården gör alltid en lämplighetsprövning innan straffet får avtjänas hemma.

Den som får fotboja har utegångsförbud utanför schemat och måste öppna dörren för oanmälda kontrollbesök dygnet runt. Den som missköter sig får avtjäna resten av straffet i fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.