Annons:

Larmet: Psykiskt sjuka får fel vård

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 14, 2022, Publicerad november 14, 2022 – av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ansvariga för en flertalet av drygt 330 tillfrågade vårdcentraler uppger att de tvingas vårda psykiskt sjuka patienter som egentligen borde behandlas av specialister inom psykiatrin.

Man konstaterar vidare att ”ingen patient är tillräckligt sjuk för att psykiatrin ska ta den” och pekar på att primärvården samtidigt inte har kompetens att behandla svårt psykiskt sjuka patienter.

334 vårdcentraler har besvarat skattefinansierade SVT:s enkät och bilden är tydlig – det är extremt svårt för patienter att bli remitterade till psykiatrin idag.

Vi har i princip slutat skicka remisser då de flesta kommer tillbaka”, skriver den ansvarige för en av de tillfrågade vårdcentralerna, en annan menar att ”det är som att försöka ta sig in på Fort Knox”.

Annons:

Hela nio av tio vårdcentraler svarar att de tvingas vårda patienter som egentligen borde behandlas inom psykiatrin och sju av tio svarar att detta sker flera gånger varje månad.

– Eftersom vi varken har kompetens eller resurser att utföra den specialistpsykiatri som patienterna behöver är det här inte alls bra, säger Katarina Hellberg, verksamhetschef på en vårdcentral i Umeå.

Att svårt psykiskt sjuka patienter inte får den specialistvård de behöver kan leda till långa sjukskrivningar, missbruk eller till och med självmord.

– Det kan handla om liv och död, säger Annika Rusko Andersson, verksamhetschef på en vårdcentral i Kungälv.

De långa väntetiderna inom psykvården får skarp kritik men framförallt anklagas psykiatrin för att regelbundet avslå remisser – något som leder till att patienterna blir kvar hos vårdcentralerna.

De verksamhetschefer för psykiatrin som kontaktats håller dock inte med om kritiken och menar att det inte stämmer att de sägner nej till remisser för ”patienter som ingår i deras uppdrag” – istället menar man att det är vårdcentralerna som inte klarar av att utföra sitt arbete.

Primärvården klarar inte sitt uppdrag och remitterar patienter som egentligen bör ha sin vård där”, lyder ett av svaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 09:35 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Annons:

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemtjänstbrister ledde till tolv dödsfall

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
I flera situationer glömdes larm bort när personal var upptagna med annat.

Minst tolv äldre har dött i samband med allvarliga missförhållanden i hemtjänsten under 2024. I fem av fallen larmade de om hjälp utan att någon kom, enligt en granskning av lex Sarah-ärenden.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2024 avslutat 190 så kallade lex Sarah-anmälningar om missförhållanden inom hemtjänsten. I granskningen, som gjorts av skattefinansierade SVT, har man identifierat tolv dödsfall där bristande omsorg spelade roll.

I fem av fallen rörde det sig om trygghetslarm som antingen glömdes bort eller hanterades felaktigt. En person larmade sju gånger innan denne avled. En annan, som drabbats av stroke, fick vänta över två timmar på hjälp. Flera dog ensamma.

Ytterligare fyra omsorgstagare avled efter att ha blivit utan mat, vård eller både och under längre perioder.

Annons:

Det här får inte ske och det säger någonting om personalens arbetsvillkor, säger Lars Rahm på IVO till SVT.

Tolv dödsfall

Totalt visar granskningen 43 fall där brister i larmhanteringen ledde till eller riskerade att leda till allvarliga konsekvenser. I flera situationer glömdes larm bort när personal som tagit emot dem var upptagna med andra arbetsuppgifter.

Vidare har även SVT identifierat ytterligare tolv dödsfall där det inte går att utesluta att utfallet kunde blivit annorlunda vid annat agerande. I fem av dessa hade personal lämnat platsen trots att omsorgstagaren inte öppnat dörren.

Rahm beskriver resultaten som mycket oroande och påpekar att lex Sarah-anmälningarna troligen bara visar en bråkdel av verkligheten.

Det är i högsta grad ett bekymrande utfall. IVO:s övriga information, såsom tips och klagomål, tyder på en underrapportering, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 22, 2025 – av Jan Sundstedt
Ensamstående föräldrar har särskilt svårt att få vardagen att gå ihop, visar rapporten.

Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som presenterades under veckan.

Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

— Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Annons:
Genrebild. Foto: Pixabay

Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner

Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner.

Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom.

Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer.

Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader, argumenterar Åsa Regnér.

Rädda Barnens mätmetod för barnfattigdom

Rädda Barnen har uppdaterat sitt sätt att mäta barnfattigdom. Det nya måttet tar hänsyn till Konsumentverkets beräkningar av grundläggande behov och antalet barn i familjer som får försörjningsstöd. Mellan 2019 och 2022 minskade fattigdomen enligt båda måtten, men under 2023 visar det nya måttet en ökning.

Källa: Rädda Barnen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.