Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Medan Svenska kyrkan fortsätter att tappa tiotusentals medlemmar årligen rapporterar landets ortodoxa kyrkor om en växande medlemsström – särskilt bland unga som söker sig bort från en institution de upplever som för politiserad.
Isabelle Kaldén var 21 år när hon lämnade Svenska kyrkan. I en intervju med skattefinansierade SVT förklarade hon att hennes kunskap om kristendomen växte i takt med att Svenska kyrkan kändes allt mindre kristen.
Övergången till en ortodox kyrka blev starten på en ny fas i hennes tro.
"Får höra mer om klimat än om evangeliet"
Även Mikael Fälthammar, präst i Kristi uppståndelses ortodoxa församling i Göteborg, vittnar om trenden. Fälthammar – som liksom sin far är präst – kom i kontakt med den ortodoxa kyrkan under sina teologistudier och valde att stanna.
— De som kommer till oss har ofta hittat kristendomen på nätet och gått till närmaste kyrka, ibland Svenska kyrkan eller en frikyrka. Men ibland upplever de att de får höra mer om klimat än om evangeliet, säger Fälthammar.
Han menar att många söker sig till den ortodoxa kyrkan på grund av en upplevd brist på mening i det sekulariserade samhället. Kyrkans fasta tradition – med oförändrade liturgier och ritualer genom århundradena – framstår som ett alternativ till Svenska kyrkans anpassning efter samtiden.
Enligt Fälthammar har flera ortodoxa församlingar märkt av en ökad tillströmning, och trenden är särskilt märkbar bland yngre som söker sig bort från institutioner de upplever som för politiserade.
Svenska kyrkans medlemsras har pågått i flera år. Årligen förlorar statskyrkan tiotusentals medlemmar – en utveckling som accelererat i takt med att kritiker pekat på en ökad politisk och kulturell aktivitet inom kyrkan.
