MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 23 maj 2025

fredag 23 maj 2025


Korruptionen ökar i Sverige

Korruptionen i Sverige

publicerad 13 februari 2025
– av Redaktionen
Under Ulf Kristerssons regering har korruptionen i Sverige ökat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under den moderatledda regeringen fortsätter korruptionen i Sverige att öka och befinner sig idag på den lägsta nivån sedan mätningarna startade.

– Det är allvarligt för Sverige att den negativa trenden inte brutits, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare på organisationen Transparency International.

Organisationen tar varje år fram ett korruptionsindex som rankar 180 länder och territorier enligt hur den offentliga sektorns korruptionsnivå uppfattas av experter, bedömare och affärsmän.

Den bygger på 13 oberoende oberoende datakällor och använder en skala från 0 till 100, där 0 är extremt korrupt och 100 innebär att det i princip inte finns någon korruption alls.

Det bör noteras att Norden och nästan hela Västvärlden ligger förhållandevis bra till enligt indexet – men att man ändå ser en tydligt negativ trend för svensk del.

”Ny lägstanivå”

Precis som förra året hamnar Sverige på plats 6, denna gång med 80 poäng – vilket är två färre poäng än förra året. Även om det är höga poäng jämfört med de flesta andra länder är det samtidigt det allra sämsta resultatet sedan mätningarna startade.

– Nu är vi nere på en ny lägstanivå, det har sjunkit med nio poäng sedan 2015 och det är en väldigt stor negativ förändring, konstaterar Ulrik Åshuvud i en intervju med statstelevisionen SVT.

Enligt indexet är Sverige också idag det näst mest korrupta landet i Norden – bara Island får sämre poäng. Samtidigt är Danmark det land i världen som upplevs som allra minst korrupt och får 90 poäng av 100 möjliga. Finland är tvåa med 88 poäng och Norge är på femte plats med 81.

Det finns flera faktorer som gör att korruptionen i Sverige bedöms fortsätta öka – men Åshuvud menar att den ökade organiserade brottsligheten, brister på insyn inom offentlig upphandling samt intressekonflikter och vänskapskorruption utgör de största problemen.

Infiltration och utpressning

Han pekar bland annat på att kriminella nätverk kan använda sig av otillåten påverkan, infiltration och utpressning för att påverka processer och beslutsfattande av olika slag.

– De beslut som fattas är kanske inte de rätta besluten. Man fattar annorlunda beslut eller undviker att fatta beslut för att man känner sig hotad, exemplifierar han.

En annan faktor som leder till korruption är att Sverige är ett ganska litet land, och att makthavare och företrädare för olika intressen ofta har en relation till varandra sedan tidigare – vilket innebär en risk att beslut fattas på felaktiga grunder.

– Man favoriserar andra, i rekryteringar att man tar in personer som inte har rätt bakgrund eller att man känner en person som man hellre vill jobba med. Så ska det inte gå till i offentlig sektor. Där ska det ju baseras på opartiskhet och meriter.

Världens minst korrupta länder enligt CPI:
1. Danmark (90)
2. Finland (88)
3. Singapore (84)
4. Nya Zealand (83)
5. Luxemburg (81)
5. Norge (81)
5. Schweiz (81)
6. Sverige (80)
7. Nederländerna (78)
8. Australien (77)
8. Island (77)
8. Irland (77)
9. Estland (76)
9. Uruguay (76)
10. Kanada (75)
10. Tyskland (75)

Världens mest korrupta länder enligt CPI:
180. Sydsudan (8)
179. Somalia (9)
178. Venezuela (10)
177. Syrien (12)
176. Jemen (13)
176. Libyen (13)
176. Eritrea (13
176. Ekvatorialguinea (13)
175. Nicaragua (14)
174. Sudan (15)
174. Nordkorea (15)
173. Myanmar (16)
173. Haiti (16)
172. Turkmenistan (17)
172. Burundi (17)
172. Afghanistan (17)
171. Tadjikistan (19)
170. Demokratiska republiken Kongo (20)

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alla partier eniga: Hemming får 12 miljoner i fallskärm

Korruptionen i Sverige

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
Gustav Hemming har själv erkänt gärningen - men förnekar brott.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i Region Stockholm har beslutat att den misstänkte sexualbrottslingen och tidigare C-toppen Gustav Hemming ska beviljas en skattefinansierad fallskärm på knappt 12 miljoner kronor. Detta så länge han inte döms för brottslighet som anses vara särskilt allvarlig.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Centerpartiets tidigare regionråd i Stockholm, som tvingades avgå efter att det uppdagats att han onanerat framför en 13-årig pojke i kollektivtrafiken.

Tidningen har också rapporterat om hur Hemming blivit mycket upprörd över att beskedet dröjt om den fallskärm i mångmiljonklassen han ansökt om i samband med att han lämnade sina uppdrag. C-toppen har bland annat besvärat Region Stockholm med återkommande mejl där han krävt besked om huruvida han kommer att få ta del av skattebetalarnas pengar eller ej.

Nu står det dock klart att samtliga partier i Region Stockholm ställer sig bakom att den misstänkte sexualbrottslingen beviljas 11 miljoner av skattebetalarnas pengar – så länge han inte döms för brottslighet som bedöms som särskilt allvarlig.

Gustav Hemming har åtalats för brott. Om han döms för brottslighet av viss svårighetsgrad som begåtts under hans tid som förtroendevald föreligger förutsättningar för regionfullmäktige att enligt villkoren i PRF-KL besluta att visstidspension inte längre ska utges”, står det i beslutet som Bonniertidningen Expressen tagit del av i sin helhet.

Har erkänt gärningen

Vad ”brottslighet av viss svårighetsgrad” innebär i praktiken framgår inte, men fallskärmsavtalet handlar om visstidspension på 77 594 kronor i månaden från den 1 december 2024 till den 30 september 2037 – alltså under resten av Gustav Hemmings yrkesverksamma liv.

Det kan också nämnas att Hemming erkänt att han onanerat framför pojken, men att han själv hävdar att han uppfattat 13-åringen som betydligt äldre och beskriver det hela som en ”urspårad sexualiserad flirt”.

– Jag uppfattade en ömsesidighet som kan vara sexuellt eggande i en anonym miljö, påstår han i förhör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statssekreteraren köpte Saab-aktier – dagen innan miljardavtal presenterades

Korruptionen i Sverige

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Många försvarar Janse med att det handlar om relativt små summor - men det spelar ingen roll, menar experter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dagen innan det offentliggjordes att Ungern köper fyra Jas 39 Gripen-flygplan från Sverige – en affär värd runt 2 miljarder kronor – köpte statssekreteraren Diana Janse (M) aktier i Saab, bolaget som tillverkar planen.

Även om det handlar om relativt små summor menar experter att agerandet är djupt olämpligt och riskerar att skada allmänhetens förtroende för regeringskansliet.

Ungern var det sista landet i att godkänna Sveriges hårt kritiserade Nato-ansökan – och ett avtal slöts också mellan länderna där en uppgörelse om försäljning av svenska stridsflygplan ingick.

Saabs aktie steg också kraftigt när affären blev känd – något som gynnade statssekreteraren Diana Janse, då hon så sent som dagen innan offentliggörandet köpt aktier i vapentillverkaren för knappt 10 000 kronor.

– Hon köpte flera aktier den dagen och gjorde inga särskilda överväganden när det gällde tidpunkten, kommenterar handelsminister Benjamin Dousas (M) pressekreterare till tabloiden Aftonbladet, som först uppmärksammade aktieköpet.

Vid tidpunkten arbetade Janse för dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, och idag har hon samma roll, men under just Benjamin Dousa. Hon förnekar själv att hon haft kännedom om affären i förväg.

– En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet. På UD ansvarar kabinettssekreteraren för frågor som rör Nato, säger hennes pressekreterare.

”Ska med god marginal hålla avstånd”

Alla är dock inte imponerade över förklaringarna, och Claes Sandgren som är seniorprofessor i juridik vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Institutet mot mutor menar att agerandet är direkt förtroendeskadligt.

– Med tanke på att hon var statssekreterare med politiskt ansvar för handelsfrågor på UD och avtalet sambereddes med UD framstår hennes aktieköp som klart olämpligt.

– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt. Ett sådant agerande kan enligt riktlinjerna skada förtroendet för regeringskansliet, fortsätter han.

Vem som på förhand haft insiderinformation eller ej är ofta svårt att få exakt klarhet i – inte minst då de utpekade själva nästan alltid nekar till sådana anklagelser. Sandgren menar dock att liknande korruptionsanklagelser lätt kan undvikas och att varken politiker eller statssekreterare bör sköta sina egna aktieköp.

– Med tanke på den centrala befattning som hon har, bör hon i likhet med statsråd inte själv göra aktieaffärer utan lägga sitt innehav i en oberoende depå hos en bank.

Återkommande skandaler

Noterbart är att det inte är första gången högt uppsatta företrädare för den moderatledda regeringen genomför tveksamma privata aktieköp i bolag som den svenska staten har affärer med. I mars uppmärksammade tidningen hur utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Detta köp skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Precis som i fallet med Diana Janse försvarade många anhängare köpet med argumentet att det handlade om relativt små belopp – cirka 10 000 kronor, och argumenterade för att detta är småpengar för en minister.

Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet är dock köpets storlek av mindre betydelse i sammanhanget:  ”Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sjukhuschef döms till fängelse för miljonmutor

Korruptionen i Sverige

publicerad 26 mars 2025
– av Redaktionen
Stora summor har satts in på Adel Shalabis privata konton i samband med inköp till sjukhuset.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Adel Shalabi, tidigare verksamhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har av Svea hovrätt dömts till 4,5 års fängelse för korruptionsbrott.

Shalabi har i sin yrkesroll tagit emot närmare fem miljoner i mutor från olika företag kopplade till tidigare kollegor och läkemedels- och medicinteknikindustrin.

Det var i slutet av 2023 som sju personer åtalades vid Attunda tingsrätt för bland annat mutbrott – däribland överläkaren Adel Shalabi. Det framkom att han tagit emot sammanlagt 4,6 miljoner kronor från fem olika företag – varav två ägdes av hans tidigare kollegor – de övriga verksamma inom läkemedels och medicinteknikindustrin.

Det uppdagades att hundratusentals kronor satts in på sjukhuschefens privata konto i samband med att Akademiska sjukhuset köpt in röntgenutrustning – och när polisen började utreda Shalabis förehavanden hittade man ytterligare ett stort antal misstänkta transaktioner.

I tingsrätten dömdes han till fyra års fängelse för flera fall av grovt tagande av muta – och ytterligare sex personer dömdes till kortare straff för att ha mutat läkaren.

”Missbrukat sin förtroendeställning”

Nu skärper hovrätten straffet till 4,5 års fängelse och man konstaterar att Shalabi ska dömas för flera grov mutbrott, grova trolöshetsbrott, grovt bedrägeri och grovt bokföringsbrott. Man konstaterar också att korruptionen varit systematisk och att överläkaren varit den drivande parten.

– Hovrätten har vid straffmätningen beaktat att verksamhetschefen har missbrukat sin förtroendeställning och varit drivande i brottsligheten. Något som också har haft betydelse i det sammanhanget är att brottsligheten har präglats av att vara systematisk samt riktad mot allmän och skattefinansierad verksamhet, förklarar hovrättsrådet Johan Klefbäck.

Man skärper också straffet för ägaren till ett läkemedelsföretag som sålt medicin till sjukhuset – denne döms till ett år och två månaders fängelse istället för villkorlig dom och böter.

Ytterligare en person döms till ett kortare fängelsestraff för grovt givande av muta och tre av de andra inblandade i korruptionshärvan kommer undan med villkorlig dom och böter. Två av de dömda är före detta chefer på storföretagen Canon Medicals systems och Siemens Healthcare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen: Kommunerna måste tvingas polisanmäla korruption

Korruptionen i Sverige

publicerad 26 mars 2025
– av Redaktionen
NKG:s Natali Engstram Phalén tror att förändrad lagstiftning skulle skicka en tydlig signal - och ha brottsförebyggande effekt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Korruptionen inom svenska kommuner och regioner bedöms vara utbredd – men många korruptionsbrott uppdagas aldrig.

Nu vill polisens nationella antikorruptionsgrupp (NKG) se en lagändring som gör det obligatoriskt för kommuner och regioner att polisanmäla alla misstänkta fall av korruption.

Inom statliga verksamheter måste ansvariga idag anmäla alla misstankar om korruptionsrelaterad brottslighet till polisen – men det kravet finns i dagsläget varken för kommuner eller regioner vilket leder till att polisen inte får kännedom om brottsligheten, och således heller inte kan utreda den.

– Det är viktigt att få in anmälningar om misstänkt korruption från hela den offentliga sektorn. Idag bedömer vi att det finns ett stort mörkertal både inom kommunal och regional verksamhet, säger juristen Natali Engstam Phalén vid nationella antikorruptionsgruppen.

NKG pekar på att merparten av den offentliga sektorns korruptionskänsliga verksamhet finns just i kommunerna och regionerna, och det kan exempelvis handla om att bidrag betalas ut trots att mottagaren inte har rätt till pengarna, eller att tillstånd och offentliga upphandlingar beviljas på felaktiga grunder.

Hälso- och sjukvården pekas ut som särskilt korruptionskänslig, och polisen pekar på att den organiserade brottsligheten gärna försöker ta över alla verksamheter som kan göda den kriminella ekonomin.

Anställda köps ut

– Det är viktigt att samma regler gäller för hela den offentliga sektorn i fråga om hur man ser på korruptionsbrott. Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna av korruption är desamma oavsett om det sker i kommuner, regioner eller staten. Det handlar i slutändan om allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet och hur skattepengar används, fortsätter Engstam Phalén.

Man noterar att det mellan 2023 och 2024 bara anmäldes 107 korruptionsbrott till NKG – och att endast 15 av dessa kom från svenska kommuner och regioner.

– Det är bekymmersamt med tanke på att så stor del av korruptionskänslig verksamhet bedrivs på kommunal och regional nivå. Ofta hanteras korruptionsmisstankar arbetsrättsligt genom att anställda köps ut. Risken är då att personen kan fortsätta sin brottslighet på andra offentliga arbetsplatser, konstaterar juristen.

Nu vill man se en lagändring där ansvariga på Sveriges kommuner och regioner blir skyldiga att anmäla all misstänkt korruption – och man menar att lagstiftarna bör kunna använda det regelverk som redan finns och gäller statliga verksamheter.

– Det skulle skicka en tydlig signal om vikten av att med kraft bekämpa korruption inom hela den offentliga sektorn. Vi tror också att det skulle ha en brottsförebyggande effekt samtidigt som fler kan lagföras, avslutar Natali Engstram Phalén.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.