Konstitutionsutskottet säger ja till att ändra grundlagen

publicerad 9 november 2022
- av Markus Andersson
Lagändringen föreslås börja gälla vid årsskiftet.

KU säger ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att begränsa föreningsfriheten för grupper som bedöms ägna sig åt eller understödja terrorism. Ändringen innebär att det senare kommer att bli lättare att föreslå och stifta lagar som helt förbjuder vad som benämns som terroristorganisationer eller kriminaliserar deltagandet i dessa.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag som innebär att riksdagen tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle och att KU rekommenderar riksdagen att även nu rösta ja till förslaget.

Konstitutionsutskottet föreslår en ändring i en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Ändringen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Det innebär att det blir möjligt att föreslå och besluta om lagar som exempelvis förbjuder terroristorganisationer eller gör deltagande i terroristorganisation straffbart”, skriver man i ett pressmeddelande.

Eftersom det handlar om en grundlagsändring är det nödvändigt att riksdagen vid två tillfällen, med ett riksdagsval mellan omröstningarna, röstar för förändringen. Den första omröstningen skedde den 6 april 2022 då riksdagen röstade för en grundlagsförändring och allt talar för att resultatet blir detsamma i nästa omröstning.

Onsdagen den 16 november är den planerade dagen för debatt och beslut i frågan och om lagändringen röstas igenom föreslås den börja gälla den 1 januari 2023.

Vänsterpartiet är det enda parti som i en reservation invänder mot förslaget och uppmanar riksdagen att rösta nej – just eftersom man anser att föreningsfriheten begränsas på ett oacceptabelt sätt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap konstaterar att det ”inte finns någon entydig definition av terrorism” men att Sveriges lagstiftning mot terrorbrott utgår från ett rambeslut från EU som definierar terrorbrott som ”en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att: injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer”.

Borgerliga riksdagsledamöter har tidigare gått ut med att man även vill terrorklassa den nationalsocialistiska politiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och hävdat att dessa genom “våld och hot” skulle utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Anklagelser som tillbakavisats av organisationen ifråga.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!