Ett jordskalv som mätte 2,8 på richterskalan inträffade strax efter klockan 14 på lördagen i Gävle.
Det är oklart vart jordskalvets centrum var, men skalvet ska ha känts flera kilometer utanför Gävle centrum.
https://nyadagbladet.se/inrikes/jordskalv-i-gavle/
Ett jordskalv som mätte 2,8 på richterskalan inträffade strax efter klockan 14 på lördagen i Gävle.
Det är oklart vart jordskalvets centrum var, men skalvet ska ha känts flera kilometer utanför Gävle centrum.
https://nyadagbladet.se/inrikes/klimataktivister-vill-stamma-svenska-staten-far-nobben-av-hd/
Den klimatalarmistiska gruppen Aurora har stämt svenska staten och hävdar att de fått sina mänskliga rättigheter kränkta eftersom de styrande inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka påstådda klimatförändringar,
Nu har Högsta domstolen fattat beslut om att målet inte ska prövas.
De cirka 300 aktivisterna hävdar att Sveriges, i deras ögon, otillräckliga klimatarbete inneburit att deras rättigheter enligt Europakonventionen kränkts.
”De menar att staten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att motverka klimatförändringarna och att staten inte når upp till vissa angivna målsättningar för klimatet. De vill få fastställt att staten inte vidtar vissa specifikt uppräknade åtgärder. I andra hand har de begärt att domstolen ska ålägga staten att vidta vissa angivna åtgärder för att minska koncentrationen av växthusgas i atmosfären”, skriver HD.
Domstolen skriver att individer med hänvisning till Europakonventionen förvisso i vissa fall kan ha rätt att föra en klimattalan mot staten – men att man i så fall konkret måste kunna visa att man själv har drabbats negativt. HD anser inte att dessa krav har uppfyllts i Auroramålet.
”Det är en grundläggande princip att inte tillåta en talan av enskilda för att ta tillvara allmänna intressen och klimatförändringarna drabbar alla. Det ställs därför mycket höga krav för att enskilda personer ska ha rätt att föra en sådan talan. Enskilda har bara rätt till domstolsprövning om statens underlåtenhet har medfört tillräckligt överhängande och säkra effekter på deras individuella rättigheter”, skriver man.
– Högsta domstolen har alltså kommit fram till att gruppmedlemmarnas talan, så som den utformats vid tingsrätten, inte kan tas upp till prövning, förtydligar domaren Jonas Malmberg, och betonar att man inte tagit ställning till hur man skulle bedöma olika alternativa scenarion.
I tabloiden Aftonbladet uppger Auroras talesman, Ida Edling, att hon blir ”oerhört stressad” av HD:s besked – detta eftersom hon menar att vi ”bara har fem år på oss att nå 1,5-gradersmålet”.
– Det är också viktigt att säga att HD inte sagt någonting om att svenskt klimatpolitik är laglig. De har bara sagt att Auroramålet inte kan prövas i svensk domstol, fortsätter hon.
– Vi behöver analysera beslutet, men vi kommer febrilt att fortsätta arbeta för att Sverige ska ta sitt juridiska ansvar för att skydda mänskliga rättigheter. Vi befinner oss i en brinnande kris. Det är viktigt att hela samhället tar sitt ansvar, även juridiskt för att säkerställa att staten vidtar tillräckliga klimatåtgärder, slår hon fast.
https://nyadagbladet.se/inrikes/islamist-fick-lararjobb-pa-hvb-hem-valdtog-tonarsflicka-och-koptes-ut-for-miljoner/
Under ett decennium kunde den ökände islamisten arbeta med utsatta unga på skolor, HVB-hem och Sis-hem – trots att Säkerhetspolisen haft koll på mannen och stoppat honom från att bli väktare.
Mannen dömdes sedermera för åtta våldtäkter mot en 17-årig flicka – men då hade han redan blivit utköpt av två kommuner för sammanlagt omkring en miljon kronor.
I februari 2023 grips den då 30-årige mellanstadieläraren av polisen efter att det framkommit att han våldtagit en tonårsflicka på ett HVB-hem i Örebro där han jobbade extra med läxhjälp.
Under utredningen stänger Hallsbergs kommun av mannen, men när han frias i tingsrätten och domen överklagas till hovrätten väljer man istället under hösten att köpa ut honom för 12 månadslöner – ungefär 500 000 kronor, visar statstelevisionen SVT:s granskning.
Varken HVB-hemmet eller skolan har gjort någon bakgrundskoll på mannen innan han anställdes. Man känner således inte till att han tidigare hade ett annat namn och av Säkerhetspolisen pekats ut som en radikal islamist, som uttryckt stöd för Islamiska staten och kopplats samman med flera jihadistiska grupper.
– Han är ingift i en familj som är hubben för mycket av den radikala islamistiska ideologin vid den här tiden, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.
2018 satte Säpo stopp för islamistens planer att bli väktare – men två år senare beviljas han ändå lärarlegitimation – detta eftersom informationen från Säpo aldrig når Skolverket.
De senaste tio åren har mannen arbetat på sex skolor, två Sis-hem och ett HVB-hem – och mitt under det pågående våldtäktsåtalet blir han anställd på en ny skola – denna gång i Surahammar kommun.
För sent inser man sitt misstag och islamisten blir utköpt igen – även denna gång för cirka 500 000 kronor i form av 12 månadsutbetalningar.
– Vi tycker att det är olämpligt att denne jobbar kvar, säger Mikael Svensson, HR-chef på Surahammar kommun, till kanalen.
En radikal islamist har i tio år kunnat arbeta på skolor, HVB-hem och SiS-hem.
Under sin tid på ett HVB-hem våldtar han en 17-årig flicka vid flera tillfällen.
Nu, efter att ha åtalats för åtta våldtäkter, har två kommuner valt att köpa ut honom för närmare en miljon kronor. pic.twitter.com/mUAASiLC4M
— Herr Husis (@HerrHusis) February 19, 2025
Bara veckor senare döms den nu 32-årige mannen också till sex års fängelse i hovrätten för våldtäkterna på tonårsflickan – men kommunen fortsätter att betala ut lön även efter att mannen fängslats.
– Jag kan inte kommentera det enskilda fallet, men generellt så innebär överenskommelsen lön under en förlängd uppsägningstid, förklarar HR-chefen.
Tonårsflickan som utsatts av mannen går fortfarande i terapi för att bearbeta de trauman hon utsatts för, och företrädare för Säkerhetspolisen eller HVB-hemmet vill inte medverka i någon intervju.
”Vid anställning för en tjänst som inte är placerad i säkerhetsklass genomförs, med vissa undantag, inte någon registerkontroll”, skriver Säpo i ett mejlsvar.
https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-arbetslosheten-skenar/
I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.
I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.
– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.
Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.
Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.
Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.
– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.
https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-soldater-kan-skickas-till-ukraina/
Mycket tyder på att svenska fredsbevarande trupper kan komma att skickas till Ukraina efter krigets slut.
– Vår regering utesluter ingenting, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer, har meddela att landet är redo att skicka så kallade fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal sluts. Detta har väckt frågor om även andra europeiska länder, inklusive Sverige, kan följa samma spår.
I statsradions P1 Morgon svarade Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), att det inte är otänkbart att även Sverige deltar i en sådan insats.
– Vi är ju inte där än. Först och främst måste man förhandla fram en rättvis och hållbar fred som respekterar internationell rätt och som respekterar Ukraina och som säkerställer framför allt att Ryssland inte kan dra sig tillbaka och bygga nya styrkor och anfalla Ukraina eller ett annat land om några år, förklarade hon.
– När vi har det på plats då måste vi säkerställa att den freden kan hållas och då utesluter vår regering ingenting, fortsatte ministern.
Enligt Associated Press har flera europeiska länder, under ledning av Storbritannien och Frankrike, sedan förra året diskuterat en gemensam strategi för att etablera en fredsbevarande styrka i Ukraina. Planen skulle aktiveras vid ett eventuellt fredsavtal, med uttalat syfte att övervaka säkerheten och förhindra ny eskalering i regionen.
Frågan om svenskt deltagande har debatterats även tidigare och försvarsminister Pål Jonson (M) deklarerade exempelvis i december att han ”inte utesluter möjligheten” att Sverige skickar soldater till landet efter krigets slut.
Han betonade dock samtidigt att det i dagsläget inte fanns något konkret förslag om en sådan insats eller hur den skulle se ut i praktiken.