Annons:
Annons:

Jersild och Tännsjö: Legalisera eutanasi

Uppdaterad 16 april 2021, Publicerad 16 april 2021 – av Sofie Persson
Debattörerna menar att det kan vara en medmänsklig plikt att avsluta en svårt sjuk persons lidande.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

I juni 2020 hjälpte den pensionerade läkaren Staffan Bergström ALS-sjuke Per Maritz att ta sitt liv. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) anser att han ska bli av med sin läkarlegitimation, något som läkaren P.C. Jersild och den filosofen Torbjörn Tännsjö håller inte med om. De menar istället att Bergström har gjort sin medmänskliga plikt gentemot Maritz.

Det var tidigt förra sommaren som ALS-sjuke Per Martiz, 64, bestämde sig för att ta sitt liv efter att resan till Schweiz och dödshjälpsorganisationen Dignitas blivit inställd på grund av coronarestriktionerna. Istället drack han en fruktsmoothie som innehöll sömnmedel. Sömnmedlet fick han av läkaren Staffan Bergström, och Ivo menar att Bergström bör förlora sin läkarlegitimation på grund av detta. Läkaren och författaren PC Jersild och den kommunistiske filosofen Torbjörn Tärnsjö menar att det inte är en förvånande slutsats men heller inte en självklart sådan.

”Det är första gången i modern tid som ett liknande ärende behandlas av Ivo där en läkare är direkt inblandad. Ärendet kan bli prejudicerande. Vi menar att Ivo haft gott om utrymme att komma fram till ett annat beslut.”, skriver de i en debattartikel i Bonniertidningen DN.

De menar att det främst saknas ett patientperspektiv och att Per Maritz är långt ifrån den enda svensk som med en ALS-diagnos som sökt dödshjälp i Schweiz. I februari i år fick en svensk kvinna dödshjälp och detta väckte inte någon uppmärksamhet.

Annons:

”Vi måste fråga oss vilken relevant skillnad det finns mellan de två fallen. Så vitt vi förstår är de ur medicinsk-etisk synpunkt identiska: de hade båda riskerat att kvävas till döds. Som skett i fallet med Martitz bör det inte behöva gå till då en svårt sjuk människa vill få ett slut på sina plågor. Om vi hade haft en lag om dödshjälp så hade denna händelse aldrig behövt inträffa.”

De skriver att politiker kan hjälpa till genom att legalisera någon form av dödshjälp. Exempelvis i Nederländerna och Kanada kan en läkare hjälpa sin patient genom att förse dem med läkemedel så de kan avsluta sitt liv. Det är precis det som Bergström gjorde, skriver de.

”En sådan lagstiftning bör förstås föregås av en gedigen parlamentarisk utredning. Det är förvånande att någon sådan ännu inte initierats i vårt land. Att dödssjuka människor ska tvingas åka till Schweiz är inte värdigt ett civiliserat samhälle.”

Staffan Bergström kan ha agerat i ett nödläge, menar de. Det händer ibland att en ansvarig läkare har viss frihet att i en akut situation handla efter eget förstånd och använda metoder som under normala omständigheter inte kommit på fråga.

”Det kan handla om att rädda liv, men det kan också vara fråga om att få slut på ett outhärdligt lidande.”

Frågan de ställer sig nu är att så länge en sådan lag saknas är det självklart att Bergström ska förlora sin legitimation på grund av det inträffade.

”Vi anser inte det. En springande punkt är i vilken egenskap Bergström hjälpt Maritz till det önskade slutet på det hopplösa och accelererande lidandet. Var det han gjorde verkligen en del i hans ”tjänsteutövning”? Kan en pensionerad läkare vara ”i tjänst”?”

Vidare skriver debattörerna att det är lagligt att hjälpa andra att ta självmord och det var också med den motiveringen som anmälan mot Bergström lades ner. Man kan dock försöka göra gällande att han i sin yrkesutövning inte handlat i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver de, och argumenterar för att läkare också måste kunna göra detta.

”Ska läkare, i synnerhet pensionerade läkare, förhindras att göra vad vi alla har rätt att utan (straff)påföljd göra? Nej, hävdar vi, de bör ha samma rätt som alla andra att hjälpa medmänniskor att slippa ett plågsamt döende. Detta ska inte heller hindra dem i deras fortsatta yrkesutövning.”, tillägger de.

En del av den kritik som ofta riktas mot legalisering av aktiv dödshjälp eller eutanasi inom sjukvården är att det är ett sluttande plan som beroende på sociala eller kulturella omständigheter på sikt riskerar att lägga press fler sociala grupper att ta sitt liv även av andra skäl än att minska lidande för personen ifråga.

Europa delat om eutanasi

I stora delar av Europa (rött) är eutanasi helt förbjudet. Passiv dödshjälp, det vill säga nekande av vård, är lagligt i stora delar av västvärlden (ljusblått) men endast ett fåtal hjälper tillåter aktiv dödshjälp (mörkblått). Länder markerade i vitt har oklar legal status för eutanasi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

SD uppges stoppa pengarna till Riks – mitt i striden om svenskheten

Uppdaterad 31 oktober 2026, Publicerad 31 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två politiker i separata intervjumiljöer, åtskilda av en sned vit skiljelinje.
Riks fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste förlängda räkenskapsår. Nu uppges stödet stoppas, medan Mattias Karlsson avvisar att pengarna ska flyttas till Oikos.

Sverigedemokraterna ska stoppa stödet till mediekanalen Riks redan vid årsskiftet, i stället för att trappa ned det fram till 2028, uppger Fria Tider. Bakom förslaget står enligt tidningen vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson. Beskedet kommer mitt i en öppen strid inom partiet om vad svenskhet är, där Riks-kretsen ställt sig mot partitoppens syn på en kulturell svenskhet.

Vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson ska båda ha ställt sig bakom förslaget. Den tidigare planen var att trappa ned finansieringen successivt fram till 2028. Pengarna ska enligt uppgifterna i stället gå till den SD-nära tankesmedjan Oikos, som planerar en satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.

Karlsson medger i ett svar på X att partiet ska banta utgifter. Han svarar inte på om Riks är en av posterna, men avvisar att pengar ska flyttas till Oikos.

"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.

Annons:

Striden om svenskheten

Konflikten gäller principprogrammets skrivningar om så kallad öppen svenskhet. Kring Jimmie Åkesson, Vinge, Karlsson och Julia Kronlid finns en falang som ser svenskarna som en kulturell och social gemenskap snarare än en etnisk folkgrupp. Kretsen kring Riks vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig det de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkningen.

Dragkampen om partiets nationalism är inte ny. Den 8 oktober gick Oikos-medarbetaren Carl Eos till försvar för Vinge i Bulletin under rubriken "Begrav etno-nationalismen en gång för alla". "Nationell gemenskap kräver inte biologiska band", skrev han.

Riks-skribenten Mira Klang svarade samma dag med frågan när svensk nationalism blev en integrationskampanj. "Att erkänna de etniska svenskarnas betydelse för den svenska nationens fortlevnad är ren självbevarelsedrift", skrev hon.

På fredagen gav även den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali sig in i debatten med ett angrepp på Karlssons idé om en kulturell svenskhet. "Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali på X.

Halva omsättningen från partiet

Ett stopp skulle slå hårt mot Riks. Kanalens bolag Rplay fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste räkenskapsår, som förlängdes till 16 månader och sträckte sig från september 2024 till december 2025, rapporterar Dagens Opinion. Det motsvarade ungefär hälften av omsättningen på 16,2 miljoner kronor.

Utan externa bidrag låg intäkterna på 6,8 miljoner kronor. Rörelseresultatet föll samtidigt till 257 000 kronor.

Själv avfärdar Karlsson hela uppgiften om att stödet flyttas.

"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-ledaren prövas som statsminister – väntas falla

Valet 2026

Publicerad 29 oktober 2026 – av Redaktionen
Splitmontage med Andreas Norlén vid en pressträff till vänster och Elisabeth Thand Ringqvist i grön Centerpartiet-jacka vid e
Andreas Norlén vill öka trycket i regeringsbildningen genom att låta Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister. Arkivbilder från en pressträff respektive ett kampanjsamtal.

Talman Andreas Norlén låter Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister på tisdag – trots att stöd saknas. Faller hon går sonderingsuppdraget till Ulf Kristersson.

På torsdagens pressträff meddelade Norlén att Thand Ringqvists sonderingsuppdrag avslutas med en statsministeromröstning där hon är kandidat. Beskedet kom tre dagar efter att hon själv sagt att förutsättningar saknas för en mittenregering.

— Riksdagen röstar om förslaget tisdagen 3 november klockan 13.00, säger Andreas Norlén.

Enligt Norlén innebär omröstningen att riksdagen prövar ett regeringsalternativ med C, S, KD, MP och L. Thand Ringqvist skriver i en kommentar till skattefinansierade statskanalen SVT att hon accepterat att prövas, men att det även finns andra vägar framåt. KD-ledaren Ebba Busch meddelar på X att hennes parti röstar nej, och Liberalernas ledare Simona Mohamsson skriver att Sverige "tar kostnaden för den här lekstugan".

Annons:

Norlén vill sedan valet koppla ihop sonderingar och omröstningar, en lärdom från den utdragna regeringsbildningen 2018. Målet är att hålla tempot uppe och öka trycket på partierna.

Två försök kvar om Thand Ringqvist faller

För att en kandidat ska falla krävs minst 175 nej av riksdagens 349 ledamöter. Avstår tillräckligt många räcker det alltså att kandidaten inte har en majoritet emot sig.

Talmannen får lägga fram fyra förslag. Röstas samtliga ned hålls extraval inom tre månader. Magdalena Andersson (S) föll den 15 oktober med 248 nej mot 99 ja, och bara S röstade för henne.

Faller Thand Ringqvist har talmannen två försök kvar. Kristersson får i så fall en vecka på sig, från den 3 till den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dan Park till Kriminalvården: ”De får komma och hämta mig”

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 28 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivmontage med Dan Park sittande vid en mikrofon till vänster och Malmö tingsrätts tegelfasad med skylten Sveriges Domstola
Dan Park uppger att han har ansökt om fotboja inför sitt sex månader långa fängelsestraff. Arkivbilder; domstolsfasaden visar Malmö tingsrätt, inte anstalten Gruvberget.

Konstnären Dan Park tänker inte inställa sig frivilligt för att avtjäna sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. I stället har han ansökt om fotboja – och enligt beslutet han själv publicerat har han fram till den 17 mars 2027 på sig.

"De får komma och hämta mig", skriver Park på X den 27 oktober. Inlägget visar Kriminalvårdens beslut om inställelse.

Dagen efter följde han upp i ett svar: "Jag har ansökt om fotboja istället så får man se om staten godtar det".

Kallad till Gruvberget

Beslutet som Park publicerat är daterat den 19 oktober och hänvisar till en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 juli. Påföljden är sex månaders fängelse.

Annons:

Park ska enligt beslutet inställa sig på anstalten Gruvberget i Åmotsbruk senast den 17 mars 2027. Fristen har alltså inte löpt ut, och det är närmare fem månader kvar till sista inställelsedag.

I april rapporterade skattefinansierade statskanalen SVT att Park dömts av tingsrätten till sex månaders fängelse för sju inlägg på X från hösten 2023, med kommentarer och bilder av hans konst, bland annat om judar och muslimer. Park förnekade att kontot var hans men medgav att han skapat konstverken. Tingsrätten ansåg det tydligt att han stod bakom kontot.

Frivården avgör

Enligt Kriminalvården kan fängelsestraff på högst ett år och sex månader i många fall avtjänas hemma med elektronisk övervakning. Den dömde kan själv ansöka.

Kraven är bland annat en godkänd bostad, samtycke från alla myndiga i hushållet, en sysselsättning, ett tydligt schema samt nykterhet och drogfrihet. Frivården gör alltid en lämplighetsprövning innan straffet får avtjänas hemma.

Den som får fotboja har utegångsförbud utanför schemat och måste öppna dörren för oanmälda kontrollbesök dygnet runt. Den som missköter sig får avtjäna resten av straffet i fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.