Polisen slår nu larm och varnar för att minst 2 500 nya poliser måste anställas för att man ska klara av den ökade invandringen och terrorhotet som Sverige står inför.
De senaste årens invandring till Sverige exploderade antalsmässigt ifjol. Detta har satt stor press på den svenska polisen.
– Det här är förmodligen den största utmaning för svensk polis sedan andra världskriget, säger Patrik Engström, chef vid gränspolisen på nationell nivå, till TT.
Rikspolischefen Dan Eliasson har i en skrivelse till Regeringen krävt ökade anslag till Polisen för att hantera invandringsvågen. Dessutom måste man anställa mellan 1 500 och 2 500 poliser och 1 000 till 1 600 civilanställda.
Annons:
De ökade anslag som Polisen kräver uppgår till mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor, men storleken på anslagen beror på hur många asylanter som Sverige släpper in.
Dessutom menar Eliasson att Polisen behöver stärka förmågan mot terrorbrott.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.
Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.
I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.
Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.
Annons:
Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.
Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.
Straffrättsreformen den främsta orsaken
Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.
— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.
Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.
Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.
Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En privatperson har JO-anmält Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för att myndigheten lät Palantir-chefen Alex Karps köp av 15 000 hektar skog i Härjedalen passera. Hon anser att beslutet strider mot lagen om utländska direktinvesteringar.
Myndigheten har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Anmälaren menar att ISP brustit i riskanalysen och att beslutet innebär säkerhetsmässiga risker.
Hon pekar på köparens bakgrund:
"En utländsk aktör, djupt förankrad i utländsk försvars- och underrättelseindustri, får kontroll över omfattande, sammanhängande landområden och naturresurser i strategiskt känsliga delar av landet", skriver hon.
Annons:
Anmälan gäller ISP:s beslut enligt direktinvesteringslagen. I slutet av september blev det känt att Karp köpt marken i Storsjö av skogsbolaget SCA via det nybildade bolaget Cladonia Skog AB.
Anmälan om utländsk direktinvestering lämnades till ISP den 10 augusti, och myndigheten fattade sitt beslut den 27 augusti. ISP lämnade anmälan utan åtgärd, eftersom det "inte finns anledning att anta" att köpet är en sådan direktinvestering som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet.
Beslutet omgavs först av fullständig sekretess. ISP kunde inte ens bekräfta att ärendet fanns hos myndigheten, och först efter att SVT Jämtland överklagat lämnades beslutet ut.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Noa, polisens nationella operativa avdelning, genomförde på tisdagen husrannsakningar i utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge. Åklagarmyndigheten bekräftar insatsen samt att polisen gjort beslag.
Polisen slog till mot tre lägenheter i Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna under tisdagsmorgonen, skriver Expressen.
Enligt uppgifter gick civilklädda poliser in i lägenheterna och lämnade platserna i civila bilar från Noa.
Tillslag i Borlänge kopplat till utredning om misstänkt valfusk
Polisen slog under tisdagsmorgonen till mot flera adresser i Borlänge i en insats ledd av bland annat civila utredare från Nationella operativa avdelningen (Noa). Insatsen är en del av den pågående förundersökningen om misstänkt valfusk.
Vid husrannsakningarna gjordes flera beslag, däribland datorer och kommunikationsutrustning enligt uppgifter i medier. Åklagarmyndigheten bekräftar att beslagtaget material nu ska analyseras och att det finns tre misstänkta personer i ärendet.
– Vid husrannsakningarna har polisen gjort olika beslag som kan vara intressanta för utredningen och dessa ska nu analyseras, säger senior åklagare Oskar Edvardsson, som avböjer att gå in på ytterligare detaljer med hänvisning till förundersökningssekretess.
Myndigheten skriver att Noa genomförde husrannsakningarna med stöd av polis från region Bergslagen och att polisen gjorde olika beslag.
Annons:
Pressmeddelandet nämner inga adresser och åklagaren vid Riksenheten mot korruption, Oskar Edvardsson, uppger att beslagen kan vara intressanta för utredningen om valfusk i Borlänge. Nästa steg är analys av beslagen.
Oskar Edvardsson säger att förundersökningssekretessen hindrar honom från att kommentera vad beslagen består av.
Åklagarmyndigheten uppger att man återkommer i ärendet när det finns mer att lämna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.
Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.
Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.
I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.
Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.
Annons:
Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.
Skulle kunna vara narkotika
TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.
– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.
Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".
Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.
En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.
Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
