Nya Dagbladet har pratat med Magnus som blev vittne till sprängningen på Drottningtorget i Malmö i fredags kväll. I en telefonintervju berättar han om gärningsmannen som placerade bomben vid bostadsporten och for iväg på cykel samtidigt som den exploderade.
Magnus var av en händelse på genomresa i Malmö. Han hade tagit in på ett hotell i närheten av Drottningtorget med sin familj.
[zoomsounds_player artistname="Per Nordin" songname="Magnus om bomben på Drottningtorget i Malmö" type="detect" source="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/Magnus-om-bomben-på-Drottningtorget-i-Malmö-1.mp3" thumb="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/bomb-drottningtorget-2.jpg" config="default" autoplay="off" loop="off" open_in_ultibox="off" enable_likes="off" enable_views="off" play_in_footer_player="off" enable_download_button="off" download_custom_link_enable="off"]
Inslaget kan också laddas ned här.
Han berättar när han blev vittne till dådet;
– Vi var på genomresa och bodde på hotell över natten i Malmö. Jag fick bara lämna väskorna och barn och fru på hotellet, sedan gick jag ned för att hitta en parkering för bilen och då hamnade jag bakom det hus där det small. Jag parkerade bilen där nere och går upp på gaveln kring huset och möter en cyklist där, en maskerad kille. Han drog mina ögon till sig om man säger så. Jag vände mig om efterhand och då small det bara, och då hade jag väl 30 meter upp till entrén då det small. Så det var en rejäl smäll.
Och du såg att han kastade någonting?
– Nej, det såg jag inte men han kom därifrån och det fanns inga andra där på platsen. Sedan fick jag ögonkontakt med honom och det var ju en nervös blick, tittade sig runt och snabbt därifrån. Sedan dök det upp en polismotorcykel, efter kanske fem minuter och då satte han efter cyklisten men jag tror inte de hittade honom.
Fick du någon uppfattning om den här mannen, ålder, etnicitet och hur han såg ut?
– Det var en utländsk kille och jag tror han var mellan 16-19 kanske. Sedan gick det här väldigt fort när han cyklade förbi då. Men det var en kraftig smäll så jag tappade några sekunder, sedan fick jag titta så jag var hel efter smällen.
Tog du själv skada?
– Jag har lite problem med öronen och har varit hos öronläkaren idag. Öron och balans hänger ju ihop och jag fick en rejäl smäll på vänsterörat. Sedan efter det ringde jag upp min familj och bad dem att gå undan ifrån fönstren och hålla sig mitt i rummet, jag visste inte om det skulle smälla igen. Sedan var det kaos innan polisen kom och spärrade av. Det är hemskt att se, jag tycker att det är bedrövligt att de går på personer som kan ta skada som inte alls har med detta att göra. De bör tänka sig för innan de går på barnfamiljer och andra som kan komma i vägen. Det är märkligt.
Det här var ju inte första sprängningen i Malmö, utan det sker väldigt ofta numera. Hur känner du dig själv som besökare i Malmö med tanke på den här samhällsutvecklingen? Har du förtroende för att politiker och rättsväsende att de gör tillräckligt för att stoppa de här sprängningarna och liknande kriminalitet som breder ut sig i vårt land, och i Malmö i synnerhet?
– Man kan väl säga att det är dåligt det här, för jag anser att vi helt tappat det nästan. När det gått så långt, så borde nästan varit som i Rom eller liknande städer jag varit i, där man placerar ut tungt beväpnad militär över gränsen så de skapar trygghet, för jag ser att även poliserna som kom var väldigt upprivna och fruktansvärt stressade. De har det tufft kan man säga och de är verkligen tvåa på bollen, det är inte lätt för dem att jobba och all heder åt dem att de orkar med. Du pratade lite om trygghet och sådant. Malmö är ju en av de städerna jag kommer räkna bort hädanefter och inte besöka. För det jag såg där nere det är ju utom kontroll.
Ja det måste ha varit en skrämmande upplevelse. Hur har det här påverkat dig och din familj i övrigt?
– Vi har det väldigt bra med det, för vi är trygga i oss själva och kan släppa det och gå vidare och det gör vi också, så jag är inte berörd på det viset. Men jag tycker mest synd om de andra som kanske inte repar sig igen, som inte kanske våga gå och lägga sig och lever med otrygghet, framför allt de som bor där nere och bor kvar. Jag lider med dem kan man säga.
Har du själv någon uppfattning varför de här sprängningarna sker i så stor omfattning?
– Det har väl med knarkmarknaden att göra och påtryckningar av olika slag. Polisen kanske är inne och stör knarkhandeln och då ska de visa detta genom att lägga ut sprängladdningar här och var som kan utlösas på ett enkelt sätt. Det är det enda jag kan tänka för att skapa otrygghet och försöka skapa en överbelastning av polisen. Får inte Malmöpolisen hjälp så kommer de överbelasta Malmö polisen rätt så kraftigt.
Sen sov vi faktiskt gott på natten och så pass trygga kände vi oss ändå och som jag sade till min familj att man kan inget göra åt det som händer, utan man får bara försöka gå vidare, så får man hoppas att det inte händer något igen då. Det är ju så det är litegrann idag.
Men du känner dig så pass otrygg att du inte vill åka tillbaka till Malmö med din familj något mera?
– Nej inte så som det är nu, när det blir sprängladdningar mitt inne i centrala staden, så det kommer jag inte att välja som förstahandsalternativ. Sedan är Malmö en väldigt fin stad, så det är ju lite synd på samma gång. Sedan är det klart, vi kommer från Tyskland nu och gränskontrollerna i Danmark är stenhårda numera. Sverige har i stort sett inte har någon gränskontroll när vi kom över med bilen, det måste ju skärpas upp, för att minska inflödet av vapen. Det är en åsikt jag har att de måste skärpa till det här med jobbiga gränskontroller. Det var ju bara att köra rätt in i Sverige genom Danmark i stort sett.
Jag trodde att någon hade strukit med där, så det var ju vara att titta runt för livräddnings skull om det fanns någon som hade skadat sig, men det verkade som att det var jag som hade fått mest stryk utav smällen då. Så det var i positiv bemärkelse för någon hade ju kunnat bli skadad. Det kunde ha kommit någon i trapphuset eller vad som, så det är lite tråkigt.
