En hyresvärd gick utan tillåtelse in och fotograferade i en hyresgästs hem - bilder som sedan spreds vidare. Nu döms värden för hemfridsbrott.
Hyresgästen var i färd med att flytta ifrån sin lägenhet i Falkenberg och hade sagt upp sitt kontrakt med hyresvärden. En dag fick den kvinnliga hyresgästen ett sms från en kvinna som var intresserad av att överta lägenheten. I sms-konversationen framkom det att kvinnan ifråga hade fått nytagna bilder från hyresgästens lägenhet av hyresvärden. Problemet var att hyresgästen inte tagit bilderna eller ens varit medveten om att ta tagits, rapporterar Hem & hyra.
Vidare framkom det att hyresvärden gått in i kvinnans lägenhet och fotograferat utan tillåtelse. På bilderna kunde man bland annat se fotografier av hyresgästens familj.
Värden berättade att han varit inne och kontrollerat värmen och då passat på att ta lite bilder inför kommande uthyrning. Han tog för givet att det var okej att fotografera inne i lägenheten och frågade därmed inte om lov. Kvinnan uppgav senare att händelsen gjorde henne otrygg och att hon skulle sagt nej om han frågat om han fick fotografera i hennes lägenhet.
Annons:
Hyresgästen polisanmälde händelsen, vilket sedan ledde till att hyresvärden åtalades för hemfridsbrott. Nu har han också befunnits skyldig i Varbergs tingsrätt och dömts till 80 dagsböter, vilket motsvarar cirka 22 400 kronor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Maja Lundbäck, tidigare statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), är ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Kravprofilen för jobbet ändrades innan hon utsågs, och företrädaren Per Eckemark hade då lämnat posten efter sju månader.
Regeringen beslutade den 30 juli att utse Lundbäck, som varit statssekreterare sedan 2025, till generaldirektör och chef för affärsverket. Förordnandet gäller i sex år, till 2032, och hon tillträdde den 3 augusti. I samband med utnämningen inrättade regeringen också en ny tjänst som överdirektör, vice generaldirektör, vid myndigheten.
Eckemark, 59, fick lämna efter bara sju månader. Enligt regeringens pressmeddelande skedde beslutet i samråd med honom. Han placerades på regeringskansliets så kallade "elefantkyrkogård", där förflyttade myndighetschefer arbetar.
Nya Tider skriver att Lundbäck har en nära koppling till Busch och att det nu väcks frågor om korruption.
Annons:
Kravprofilen ändrades
Schibsted-tidningen SvD uppger att kraven ändrades innan Buschs statssekreterare fick jobbet. Flera av ändringarna passade hennes cv bättre, men hennes ansökan visar inte hur hon uppfyllde två andra nya krav.
Lundbäck var 36 år när hon utsågs och är civilingenjör i elsystem. Innan hon blev statssekreterare hade hon ingen tydlig chefstjänst, utan arbetade som expert, enligt SvD. Hon har tidigare varit förändringsledare och elkraftsanalytiker på Svenska kraftnät och har även arbetat vid Försvarsmakten och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin säger i pressmeddelandet att han är "övertygad om att hon kommer att leda verksamheten framåt på bästa sätt".
Mejlen och elreserven
Före Eckemarks avgång hade regeringen uttryckt frustration över myndigheten. Mejl som skattefinansierade statskanalen SVT tagit del av visar att Lundbäck skrev att Busch önskat en plan för en strategisk reserv, en slags försäkring för kalla vinterdagar. Enligt Lundbäck "saknas en plan för när åtgärderna kan vara på plats".
Eckemark svarade att han beklagade att de uppfattade att underlaget inte helt uppfyllde deras önskemål och ville ta ett möte. Kort före beskedet om hans avgång stod det klart att Svenska kraftnät hade avbrutit upphandlingen av en elreserv. Enligt SVT:s uppgifter inifrån regeringskansliet bidrog det till att han fick gå.
— Vi riskerar att stå utan elberedskap när vintern börjar, sade Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, i samband med att Eckemarks avgång blev känd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Allt fler elever mobbas i svensk skola. Friends kräver nu en nationell trygghetskartläggning, och särskilt utsatta är elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).
Enligt Friendsrapporten 2026, som barnrättsorganisationen publicerade den 5 november, uppger 17 procent av eleverna att de utsätts för mobbning. Året innan var siffran 14 procent. Andelen som utsatts för någon form av kränkning ligger kvar på 55 procent.
— Bakom varje siffra finns ett barn som gång på gång utsätts för kränkningar, och som kanske går till skolan med en klump i magen varje dag, säger Maja Frankel, generalsekreterare för Friends.
Bland elever med NPF har 27 procent utsatts för mobbning och 62 procent för kränkning.
Annons:
Underlaget är en Novus-enkät från våren 2026 med 944 elever i årskurs 4–9. De rekryterades via Novus föräldrapanel, och svaren är viktade efter kön och ålder. Frågorna gäller de senaste två månaderna, och mobbning avser här upprepad utsatthet, ett par gånger i månaden eller oftare.
Friends har också gått igenom fem stora undersökningar från de senaste tio åren, bland dem PISA och Skolbarns hälsovanor. Nivåerna kan inte jämföras rakt av, men enligt organisationen pekar alla åt samma håll: mobbningen ökar.
— Mobbning kan inte vara 290 kommuners och tusentals skolors separata problem. Det måste finnas en sammanhållen plan för att ta reda på varför mobbningen ökar och vilka insatser som krävs för att vända utvecklingen, säger Maja Frankel.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Valet 2026 är över. Politikernas välbetalda uppdrag består, men för vanligt folk väntar däremot fler skulder, otrygghet i vardagen, krigshets och ett samhälle som fortsätter förfalla – oavsett vem som styr.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Den 13 september gick Sveriges valboskap, kanonföda och populas än en gång till vad som beskrivs som ett "val". Rättare sagt: ett skådespel. En charad. Ett spel för galleriet.
Med högtidliga miner, inövade repliker och en närmast religiös tilltro till den demokratiska ritualens förträfflighet skulle svenska folket ännu en gång välja vilka politiker som ska få förvalta landet under de kommande fyra åren.
Efter ännu ett val förväntas vi känna oss nöjda. Vi har gjort vår plikt. Vi har lagt vår röst. Vi har deltagit i rikets omhuldade demokrati. Hurra, vad vi är bra...typ.
Inbillar man sig att det – oavsett lagtillhörighet – kommer att ske någon större förändring i Sverige, ja, då är jag rädd för att man är bortom räddning.
Annons:
Med största sannolikhet kommer det beklagligtvis inte ske någon genomgripande förändring. Sverige fortsätter färden mot kollaps med stadig kurs – oavsett vilket parti som håller i rodret.
Visst kan det ske smärre förändringar i marginalen beroende på vilket lag som tilldelas regeringsmakten. Någon skattesats kan justeras. Något bidrag kan höjas eller sänkas. En friskola eller två kanske får på tafsen. En minister kan bytas ut mot en annan. Nya utredningar ska tillsättas och gamla vallöften ska dammas av.
Vad gäller de stora frågorna kommer dock inget markant att se dagens ljus.
För många av våra politiker tycks ett fullskaligt krig mot Den Store Hemske Ryssen vara en våt dröm. Mig veterligen är det emellertid ingen som gett något svar på frågan om exakt hur den ryska invasionen, ockupationen och förvaltningen av Sverige kan tänkas se ut.
Upprustningen ska trots det fortsätta, hotbilderna ska målas allt svartare och svenska folket ska förmås acceptera att landet steg för steg dras allt djupare in i stormakternas konflikter.
Nato-medlemskapet ligger fast förankrat. DCA-avtalet likaså. Oavsett vilket parti som sitter i regeringen kommer den svenska säkerhetspolitiska kursen knappast att kastas om.
När det kommer till stödet till Ukraina finns det uppenbarligen fortsatt pengar att tillgå. Medan svenska hushåll tvingas vända på slantarna ska den politiska nomenklaturan fortsätta skicka vapen, pengar och stöd till husguden Zelenskyj.
Svenska skattebetalare kommer i sedvanlig ordning att bli de som får betala för kalaset. De ansvariga politikerna klappar varandra på axeln och kallar det solidaritet.
Den som inbillar sig att ett regeringsskifte automatiskt innebär att Sverige åter blir ett land där svenskarna själva utgör en självklar majoritet i alla delar av samhället bör nog ta en titt på den politiska verkligheten.
Migrationen, integrationen och de demografiska förändringarna har under decennier formats av beslut fattade av politiker från olika läger.
Varför samma politiska etablissemang plötsligt skulle börja riva upp hela den ordning som det självt har skapat har jag mycket svårt att se.
Bostadsbristen tycks oroväckande nog helt ha försvunnit från åttaklöverns dagordning.
För den unga människan som står i bostadskö, för familjen som inte har råd att köpa en bostad och för den som tvingas betala en orimlig andel av sin inkomst i hyra är det föga tröst att ännu en regering lovar att "ta tag i frågan" (kod för "inget vi prioriterar speciellt högt").
Arbetslösheten kommer inte heller att försvinna i brådrasket, oavsett vilka hittepå-insatser och "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" riksdagen beslutar om – eller vilka absurda och människofientliga krav som ställs på redan utsatta människor.
Den stackars saten som redan står längst ned på samhällsstegen kommer även fortsättningsvis att få bära en orimligt stor del av bördan.
Montage. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Samtidigt arbetar sig Sverige allt närmare ett slags skitland. Man får gärna tycka att ordvalet är mustigt, kärvt och kanske till och med helt galet. Syftet är dock att väcka eftertanke.
Hushållen skuldsätter sig för att kunna överleva. Bostäderna kostar skjortan. Mat, el och andra nödvändigheter äter upp allt större delar av lönen.
Medborgare som redan står på knä får vackert hoppas att nästa räkning inte blir den som knäcker ekonomin fullständigt. Om räntorna dessutom stiger framöver kommer många hushåll att få det ännu tuffare.
Politiska rödgardister tycks däremot alltid landa på fötterna. Medan vanligt folk tvingas vända på varje krona fortsätter den politiska nomenklaturan att leva ett liv som de flesta svenskar bara kan drömma om.
Förnedringen av under- och arbetarklassen kommer bit för bit att tillåtas fortgå.
Svinaktiga företag kommer även fortsättningsvis kunna behandla anställda som närmast livegna. Inga årliga löneökningar. Ingen avtalspension. Inga försäkringar. Otrygga anställningar och ett arbetsliv där människan förväntas vara tacksam över att över huvud taget få arbeta.
Och, ja, tvärtemot vad många kanske tror, så finns det gott om företag som på fullaste allvar har satt det oklädsamma beteendet mer eller mindre i system. Arbetsgivare kan, med våra folkvaldas goda minne, välja att blankt skita i kollektivavtal – eller motsvarande trygghet.
Kriminaliteten då? Eländet kommer även fortsättningsvis att ta strypgrepp på befolkningen.
Gäng, utpressning, skjutningar och otrygghet i vardagen. För de som bor i ett utsatt område hjälper det föga att politikerna ännu en gång lovar att vända utvecklingen.
Slutdebatten i SVT gjorde mig för övrigt fysiskt illamående. Maken till scharlataner får man leta efter. Däremot imponerande att galjonsfigurerna orkar hålla på – det ska man ge dem.
Samma skådespel vart fjärde år. Samma löften. Samma floskler. Samma välregisserade indignation. Svenska folket rättar dock lydigt in sig i ledet.
Man går till valurnorna, röstar på det ena eller det andra laget och inbillar sig att det nu äntligen ska bli förändring. Oavsett vem som styr skutan kommer olyckligtvis samma människor dock att betala priset.
Det är inte demokrati i någon meningsfull bemärkelse, utan ett spel för galleriet och vi är alla med och betalar inträdet.
Man blir nästan sugen på att citera Norman Bates med de bevingade orden "We all go a little mad sometimes"... I Sverige tycks vi göra ungefär så vart fjärde år.
Cirkus Rosenbad is back in business... The show must go on!
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sömnläkemedlet Propavan är slut i stort sett i hela landet och beräknas inte kunna beställas förrän den 14 januari 2028. Motsvarande Propiomazin Orifarm väntas tillbaka redan i december.
Båda preparaten innehåller propiomazin i samma styrkor och är restanmälda hos Läkemedelsverket i samtliga förpackningar. Maria Wanrud, gruppchef på myndighetens enhet för läkemedelstillgänglighet, säger till GP att enstaka apotek kan ha något kvar, men att det i praktiken är helt slut.
— Det är inte ett livshotande tillstånd men det är klart att alltid när det är brist och särskilt vid långvarig brist utsätts patienterna för oro och frustration över att inte kunna få tag i det läkemedel som är förskrivet, säger hon till GP.
Leveransdatumen är företagens egna prognoser till Läkemedelsverket. Propiomazin Orifarm beräknas åter i mitten och slutet av december, beroende på förpackningsstorlek.
Annons:
Läkemedlen används som korttidsbehandling vid sömnrubbningar hos vuxna. Orsaken till bristen kan Läkemedelsverket enligt Maria Wanrud inte gå in på av sekretesskäl.
Läkemedelsverket uppmanar den som behandlas med propiomazin att kontakta apoteket i god tid innan läkemedlet tar slut, och förskrivaren om det inte går att beställa. Lagerstatus på det egna apoteket finns på fass.se.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
