MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Hyresgästföreningen larmar: Bostadsbidraget på väg att självdö

Välfärdskollapsen

publicerad 25 december 2024
– av Jan Sundstedt
I spåren av den eskalerande relativa fattigdomen i Sverige får allt färre hushåll bostadsbidrag beviljat.

Hyresgästföreningen slår nu akut larm om bostadsbidragets framtid. Deras senaste lägesrapport visar att stödet, som varit oförändrat sedan 90-talet, tappar sin relevans. Inom ett decennium riskerar bostadsbidraget att självdö – om inget görs för att modernisera det.

Hyresgästföreningens tredje och sista rapport för året avslöjar alarmerande fakta om bostadsbidraget. Antalet hushåll som får stöd har minskat dramatiskt de senaste två decennierna, trots att befolkningen vuxit med två miljoner. År 1998 fick 10 procent av befolkningen bostadsbidrag, medan andelen idag har krympt till 3 procent.

När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget att ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Hyresnivåer från 1997 – trots dubblerade hyror

Enligt rapporten har de hyresnivåer som bidraget tar hänsyn till legat fast sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats. För en ensamstående vuxen täcker bidraget som mest 5 300 kronor i hyra, men om reglerna följt hyresutvecklingen skulle beloppet ligga på omkring 11 000 kronor.

Ragnar Bengtsson är bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets.

En skuldfälla för de mest utsatta

Rapporten pekar även på bostadsbidragets roll som en skuldfälla. Varje år blir mellan 35 och 40 procent av de som tar emot bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. För unga är siffran ännu högre – hälften måste betala tillbaka, och ofta handlar det om betydande summor.

Ett vanligt exempel är att hushåll kan behöva återbetala pengar de fått tidigare under året, om inkomsten ökat senare samma år. Återkraven, som kan dröja flera år, ska betalas inom 30 dagar – annars går ärendet vidare till Kronofogden.

Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Risk för total avveckling

Om utvecklingen fortsätter oförändrad beräknas bostadsbidraget avskaffa sig självt senast 2035. Från 2030 kommer inkomstramarna att vara så snäva att bostadsbidraget i princip endast betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd, enligt rapporten.

Hyresgästföreningens granskning understryker behovet av politiska åtgärder för att anpassa bostadsbidraget till dagens inkomst- och hyresnivåer. Annars, varnar de, kommer ett av de viktigaste verktygen för att minska ojämlikhet på bostadsmarknaden att gå förlorat.

 

Fotnot: Samtliga citat i artikeln är hämtade från Hyresgästföreningens artikel i ämnet, publicerad 2024-12-23

Fattigdomen sprider sig – en tuff jul väntar för många hushåll

Välfärdskollapsen

publicerad 23 december 2024
– av Jan Sundstedt
Jul
Allt fler hushåll i Sverige kämpar med att få ihop julen ekonomiskt.

Minst en halv miljon svenskar lever i fattigdom och trycket ökar på organisationer som Stadsmissionen inför julen. Hjälpbehoven är rekordstora, vilket speglar en ökad utsatthet i hela landet.

De som tidigare kanske hade någon slags marginal har ingen marginal kvar, säger Anna Toll, biträdande direktor vid Stockholms Stadsmission.

I Stadsmissionens julklappsbutik i Stockholm är trycket inför årets jul ovanligt högt, rapporterar bland andra Göteborgs-Posten. Sedan butiken öppnade kring lucia har det varit ett högt tempo.

Julklapparna – som måste vara nya och oinslagna – doneras av både privatpersoner och företag. Syftet är att barn i utsatta familjer ska kunna få presenter som känns speciella och som de kan berätta om för sina vänner.

För tonåringar i utsatta familjer är presentkort särskilt eftertraktade. Att själv få välja ut något är värdefullt, säger Anna Toll.

I Stockholmsbutiken delar Stadsmissionen i år ut 12 000 julklappar till omkring 5 000 barn. På nationell nivå räknar organisationen med minst 20 000 presenter. Samtidigt ser de ett växande behov av basvaror som hygienartiklar och vinterjackor.

Så här stor efterfrågan har vi aldrig sett tidigare. Jag har jobbat på Stadsmissionen i nästan 30 år. På 90-talet var det liknande, men inte riktigt på samma sätt som nu, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

Jul
Foto: iStock/Sergey Dementyev

”Strukturellt problem”

Fattigdomen mäts på olika sätt, men alla indikatorer pekar åt samma håll – att den ökar. Jonas Wihlstrand pekar på strukturella problem som bidrar till utvecklingen.

När vi har mer än en halv miljon människor som inte har råd med näringsriktig mat och när tillgången till de allmänna försäkringssystemen blir allt sämre, då måste vi prata om det som ett strukturellt problem.

Trots det minskar antalet svenskar som beviljas ekonomiskt bistånd – en utveckling som innebär att civilsamhället får ta ett större ansvar.

Organisationer som Stadsmissionen och Röda Korset hjälper inte bara med mat och julklappar utan stödjer även utsatta personer i deras kontakt med myndigheter.

Vi älskar givetvis att hjälpa, det är ju därför vi jobbar med det här. Men vi har börjat visa röd flagg. Det kanske inte är meningen att civilsamhället ska stå för så här stora insatser, säger Jonas Wihlstrand.

Med julhelgen runt hörnet kämpar organisationerna vidare för att möta behoven. Samtidigt riktas kritik mot ett samhälle där alltfler lämnas utan grundläggande ekonomisk trygghet.

Fattigdomen i Sverige

Enligt SCB lever över en halv miljon människor i Sverige i materiell och social fattigdom. Med detta menas till exempel att man inte har råd att ha det tillräckligt varmt hemma, inte kan betala oförutsedda utgifter eller inte har råd att äta kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag.

Skillnaden är stor mellan inrikes- och utrikesfödda. Ensamstående mammor är också överrepresenterade.

Mellan 2021 och 2023 ökade andelen fattiga invånare med två procentenheter, eller omkring 200 000 personer.

Sverige har den näst lägsta andelen fattiga invånare i EU och samtidigt ökar den svenska fattigdomen mer än EU-snittet.

Trots det minskar andelen biståndsmottagare i svenska befolkningen – med över 30 procent mellan 2020 och 2023, enligt Stadsmissionens sammanställning.

Källa: SCB/Stadsmissionen/Göteborgs-Posten

Ränteavdrag för blancolån börjar fasas ut nästa år

Välfärdskollapsen

publicerad 29 november 2024
– av Jan Sundstedt
Från och med nästa års deklaration kan en stor andel av befolkningen, med de nya reglerna för ränteavdrag i åtanke, förväntas få betydligt mindre pengar i skatteåterbäring.

Vid årsskiftet 2025 införs nya regler för ränteavdrag. Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har beslutat att avsevärt begränsa avdragsrätten, en förändring som framförallt påverkar lån utan säkerhet.

Från den 1 januari 2025 kan låntagare endast dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet. Beslutet, som fattade av riksdagen tidigare i år, innebär att avdragsrätten gradvis avskaffas under en tvåårsperiod, rapporterar Dagens PS.

År 2025 får låntagare göra avdrag för endast 50 procent av ränteutgifterna, och från 2026 avskaffas avdragsrätten helt för lån utan säkerhet.

Skatteverket uppmanar låntagare att se över sina uppgifter och vid behov ansöka om ny jämkning för att undvika kvarskatt. Leo Lindersköld, handläggare på Skatteverket, understryker vikten av att förbereda sig för de nya reglerna.

Om någon del av dina ränteutgifter gäller ett lån utan säkerhet behöver du lämna in en ny jämkningsansökan för att inte riskera att få kvarskatt nästa år. När du sedan får ditt nya jämkningsbeslut är det viktigt att du lämnar det till din huvudutbetalare, säger han.

Elisabeth Svantesson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kritik från finansbranschen

Beslutet möter hård kritik från finansbranschen. Gunnar Olsson, tillförordnad vd på Avanza, menar att åtgärden är ologisk.

Det finns en otrolig skevhet i förslaget. Våra värdepapperskrediter har en betydligt högre säkerhetsgrad än exempelvis blancolån eller sms-lån. Det här har regeringen inte beaktat, kommenterade Gunnar Olsson regeringens förslag tidigare i våras.

Olsson framhåller att Avanza har omkring 30 000 kunder med värdepapperskrediter som riskerar att förlora ränteavdraget. Han betonar att dessa lån skiljer sig avsevärt från lån utan säkerhet.

Att inte få dra av på räntor för marknadsnoterade värdepapper är svårförståeligt. Dessa papper utgör en mycket bättre säkerhet än exempelvis bilar eller båtar, har Lars-Åke Norling, vd på Nordnet tidigare kommenterat förslaget.

Syftet bakom förändringarna

Reformens huvudsyfte är att motverka problemen med snabba och osäkra konsumtionslån, som exempelvis sms-lån. Sådana lån anses ofta bidra till ökande skuldsättning och ekonomisk utsatthet hos hushållen.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är åtgärden ett steg mot att skapa en mer hållbar ekonomisk balans i hushållen och att skydda människor från att fastna i en ond cirkel av lån och skulder.

Medan vissa anser att reformen är nödvändig för att minska riskerna med osäkra skulder, menar kritiker att den slår för brett och även drabbar ansvarsfulla låntagare.

De nya ränteavdragsreglerna

Lån som inte uppfyller kraven på säkerhet:

•    Privatlån (blancolån)

•    Kortkrediter

•    Överbryggningslån vid bostadsköp

•    Lån av privatpersoner

Lån som uppfyller kraven på säkerhet:

•    Bostad, fritidsfastighet, tomt och tomträtt

•    Fordon

•    Båt, skepp, luftfartyg

•    Värdepapper

Källa: Skatteverket

Rekordhöga avgiftshöjningar pressar svenska hushåll

Välfärdskollapsen

publicerad 20 november 2024
– av Redaktionen
Många svenskar har idag svårt att betala de nödvändiga löpande kostnaderna.

Priserna på vatten, värme, el och sophantering har under 2024 skenat till rekordnivåer, när många svenska hushåll redan befinner sig under stark ekonomisk press och i värsta fall riskerar att tvingas lämna sina hem.

– Det här är kostnader som inte går att välja bort, och det på monopolliknande marknader, säger Joachim Höggren på Nils Holgerssongruppen, som kartlägger svenska avgifter och taxor

– Det blir såklart kännbart, fortsätter han.

Sammanlagt ökade avgifterna för fjärrvärme, elnät, avfallshantering, vatten och avlopp med 13 procent under året – vilket också är den största ökning som noterats sedan mätningarna startades 1995.

Fjärrvärmen har blivit 15 procent dyrare och vatten och avlopp har ökat med 14 procent – medan priserna för avfallshantering och sophämtning höjts med 8,6 procent i snitt. Även elnätsavgifterna har ökat med i genomsnitt 5 procent, jämfört med förra året, rapporterar man.

Leverantörerna skyller på dyrare bränsle och ökade investeringskostnader – men detta förklarar inte de kraftiga prisskillnaderna mellan olika svenska kommuner.

– Att det spretar så mycket är det märkliga här, menar Höggren.

Stor skillnad mellan kommuner

Han pekar på att i Nordanstigs kommun är kostnaderna för vatten, värme, el och sopor nästan dubbelt så höga som i Luleå – med 41 450 kronor jämfört med 23 111 kronor per lägenhet.

– De behöver vara bättre på att förklara. Man förstår annars inte vad man betalar för, fortsätter han, och avgifterna förväntas fortsätta höjas även nästa och kommande år – att inflationen nu är låg verkar inte spela någon större roll.

– Det vi ser är att det fortsätter att stiga. Många höjer sina taxor som är högre än det historiska snittet.

Fastighetsbolagens krav kan leda till skenande hemlöshet

Välfärdskollapsen

publicerad 13 november 2024
– av Isac Boman
Många svenskar vittnar om hur de inte har någon möjlighet att betala de hyror som värdarna vill se.

De senaste åren har många fastighetsbolag krävt årliga hyreshöjningar på mellan 10 och 15 procent – om detta blir verklighet framöver kommer många svenskar att tvingas lämna sina hem – och riskerar att stå utan tak över huvudet.

Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, lyder ett av många vittnesmål.

De två senaste åren har landets hyreshöjningar varit i snitt 4,1 respektive 5,0 procent – och även om alla hyror för 2025 ännu inte är färdigförhandlade förväntas det även nästa år bli en höjning på cirka fem procent.

Många fastighetsägare krävde återigen att hyresnivåerna skulle höjas med uppemot 15 procent och hänvisade till inflationen, dyrare underhåll och ökade kostnader i allmänhet, men så blev det alltså inte – åtminstone inte denna gång.

Hyresvärdarna har i många fall argumenterat för att tvåsiffriga årliga höjningar är rimliga, att det inte bara är låginkomsttagare som bor i hyreslägenheter och att många utan större problem skulle klara av en sådan markant höjning.

”Skulle innebära katastrof”

När Hyresgästföreningen frågar hyresgäster runtom i landet hur en tvåsiffrig hyreshöjning hade påverkat dem träder dock en annan bild fram, och många vittnar om att de hade blivit hemlösa om fastighetsbolagen fått sin vilja igenom.

Jag kommer tyvärr vara tvungen att säga upp mitt kontrakt,” lyder ett vittnesmål.

Det hade blivit svårt för mig att bo kvar. Jag är pensionär och har ingen hög pension. Det är så mycket annat som också har blivit dyrare. Man försöker handla så billigt man kan men det är svårt ibland att få pengarna att räcka en hel månad”, berättar en annan.

Fattig pensionär som jag är, skulle det innebära katastrof och flytt om jag ens skulle orka flytta”, förklarar en tredje.

”Jobba heltid och vara inneboende”

Andra vittnar om hur de, trots att de arbetar heltid och bor litet, inte hade klarat av en hyreshöjning runt 15 procent utan istället tvingats leta efter ett rum och försöka bli inneboende hos någon.

Det känns inte alls bra, jag är 50 år, har ett heltidsjobb men kommer inte kunna bor kvar i min lilla 1:a om jag får en sån stor hyreshöjning på 15 %. Vart är vi på väg, när ska någon sätta stopp för det?”.

Så klart väldigt mycket då hyran för 44 kvm redan är på 9 250 kr. Det är svårt att hitta något mycket mindre än så. Jag är 59 år och känner att vara inneboende när man arbetar heltid inte känns så värdigt”, berättar en annan hyresgäst.

Fler barnfamiljer vräks

Det finns också de som berättar om hur de skulle tvingas flytta ut på gatan om hyresvärdarna nästa gång får igenom sina krav, och hur de sociala skyddsnäten inte räcker till.

Det skulle innebära att jag och mina barn inte skulle kunna bo kvar då vi redan kämpar för att få det att gå runt med tidigare hyreshöjning och alla ökade kostnader för att leva basalt”.

Hyresgäster förklarar också hur de redan idag prioriterar bort mediciner som ”inte är livsnödvändiga”, äter hos släktingar och har slutat lägga pengar på allt utom hyra, el och mat – men att pengarna ändå inte räcker.

Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, berättar en hyresgäst.

Finns det något piller som mättar som man får på högkostnadsskyddet?”, undrar en annan.

Vittnesmålen går i linje med Kronofogdens rapporter om att vräkningarna ökar kraftigt i Sverige – och att allt fler barnfamiljer också blir hemlösa. Trots larmen har makthavarna inte presenterat några konkreta lösningar på det växande problemet.