Klimatalarmisten Greta Thunberg döms för andra gången på kort tid för ohörsamhet mot ordningsmakten. Trots att hon medger att hon var på plats nekar hon till brott.
I juli fälldes Thunberg vid Malmö tingsrätt efter att ha blivit åtalad för ohörsamhet mot ordningsmakten, till 30 dagsböter à 50 kronor. Strax efter domen deltog hon i ännu en klimataktion, något hon nu återigen dömts för.
Denna gång blev påföljden 90 dagsböter à 50 kronor. Thunberg erkänner att hon var på platsen men nekar till brott och anser att hon agerat i "nödvärn".
– Vi satt i Malmös oljehamn och blockerade oljetankbilar och genom att göra så stoppade vi fossilindustrin, vilken jag anser begår det egentliga brottet här, förklarar hon sitt resonemang till TT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya bensin- och dieselbilar kan få förhöjd skatt i fem år i stället för tre. Transportstyrelsen ställer sig bakom förslaget och vill dessutom höja grundbeloppet och koldioxidbeloppet i den vanliga fordonsskatten.
Förslagen kommer från den statliga utredningen Vägen mot utfasning (SOU 2026:33), som ska fasa ut fossila drivmedel ur vägtrafiken. Inget är beslutat ännu. Remisstiden går ut den 30 oktober, och sedan tar regeringen ställning.
Transportstyrelsens remissvar är beslutat av generaldirektör Joel Smith. Där tillstyrker myndigheten att malus förlängs från tre till fem år. Malus är den förhöjda skatt som i dag tas ut under de tre första åren på nya bensin- och dieseldrivna personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.
Grundavgiften upp en sjättedel
Myndigheten stöder också en höjning av den ordinarie fordonsskatten. Grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor, en ökning med en sjättedel. Koldioxidbeloppet går från 22 till 25 kronor per gram. Utredningen vill dessutom sänka gränsen för när koldioxidbeloppet börjar tas ut.
Annons:
För dieselbilar blir räkningen en annan. Utredningen vill slopa bränslefaktorn och bränsletillägget för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar, och även det tillstyrker myndigheten. Vad dieselägaren till slut betalar beror på hur de slopade delarna vägs mot de höjda beloppen.
Tidplanen sätter myndigheten däremot stopp för. Transportstyrelsen avstyrker de föreslagna datumen, den 1 januari 2028 för malus och dieseländringen och den 1 februari 2028 för skattehöjningen. Myndigheten vill i stället ha en gemensam tidpunkt för alla tre och förordar av praktiska skäl en annan månad än januari eller juli.
Bilbranschen: slår mot dem som inte kan byta
Mobility Sweden, som organiserar tillverkare och importörer av bilar, lastbilar och bussar, säger nej till den generella höjningen. Organisationen skriver att den ökar "kostnaderna för fordonsägande även för den befintliga fordonsflottan, där möjligheten att på kort sikt byta fordon kan vara begränsad".
Notan landar alltså inte bara hos nybilsköparen. Den träffar också den som redan äger sin bil och inte kan byta ut den i första taget.
Branschen avstyrker även att dieselns skattedelar slopas. Det sänker skatten för lätta dieselfordon och minskar fördelen med att välja elbil, menar organisationen, som hellre ser att nollutsläppsfordon görs mer attraktiva.
Varnar för småföretagen
Utredningen vill också att kommuner ska kunna införa miljözoner för personbilar separat från lastbilar och bussar. Där säger Transportstyrelsen nej till utformningen. Förslaget "riskerar att slå väldigt hårt mot små företag", skriver myndigheten, eftersom hantverkare och servicefirmor i städerna ofta kör personbil, lätt lastbil eller lätt buss.
Myndigheten ifrågasätter dessutom att lokala trafikregler används mot det som myndigheten kallar ett "nationellt problem", användningen av fossila bränslen. "Nationella utmaningar bör hanteras med nationella styrmedel och inte genom lokal trafikreglering", skriver Transportstyrelsen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Diliff och Radosław Drożdżewski, CC BY-SA 3.0
Uppgörelsen i EU-parlamentet öppnar för att nya bensin- och dieselbilar ska kunna säljas även efter 2035. Ett slutligt EU-beslut återstår. Arkivbilder från Strasbourg och motorvägen A5 vid Heidelberg 2014.
Verkligheten tycks hinna ikapp EU:s förbudspolitik. Förhandlare från Europaparlamentets tre stora partigrupper har enats om ett förslag som innebär att stoppet för nya bensin- och dieselbilar 2035 kan luckras upp.
Uppgörelsen mellan konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew nåddes under natten mot tisdagen, rapporterar Reuters, som har sett avtalstexten. Om den går igenom skulle målet om helt utsläppsfria nya bilar 2035 inte längre gälla.
För bilköparna kan skillnaden bli stor. Enligt Carup öppnar förslaget för att tillverkarna ska kunna fortsätta sälja nya bensinbilar, dieselbilar och hybrider efter 2035. Kravet gäller nämligen tillverkarnas samlade nybilsflotta, inte varje enskild bil, så länge flottans genomsnitt klarar målet.
Bilindustrin pressar på för en reträtt
Uppgörelsen kommer efter hårda påtryckningar från delar av bilindustrin. Volkswagen, BMW, Mercedes och flera andra tillverkare har enligt Carup varnat för en alltför snabb omställning, samtidigt som de pressas av konkurrens från kinesiska elbilstillverkare och vikande lönsamhet.
Annons:
Volvo Cars går på motsatt linje. Biltillverkaren har varnat för att Europa riskerar att tappa ytterligare mark till Kina om elbilsomställningen bromsas och har uppmanat politikerna att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen, skriver Carup.
Utsläppskraven sänks i förslaget
Enligt dagens regler ska utsläppen från nya personbilar minska med 100 procent till 2035 jämfört med 2021. Förslaget sänker målet till 87,5 procent, och tillverkarna skulle kunna tillgodoräkna sig ytterligare 7,5 procentenheter genom utsläppssnålt stål tillverkat i EU, sammanlagt 95 procent. EU-kommissionen hade föreslagit 90 procent, och Frankrike och Tyskland enades förra veckan om samma nivå utan kompenserande åtgärder.
Förslaget är ännu inte lag. Partigrupperna måste först godkänna uppgörelsen för att fastställa parlamentets ståndpunkt, och därefter ska parlamentet och medlemsländernas regeringar enas om en gemensam text. Blir kompromissen verklighet kan stoppet urholkas, och 2035 behöver då inte bli slutet för nya bilar med förbränningsmotor i Europa.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Uppdaterad 21 oktober 2026,
Publicerad 21 oktober 2026 – avEmil Fjellstedt
Foto: UN Biodiversity, CC BY 2.0
UNEP:s chef Inger Andersen säger att fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen har stängts. FN räknar nu på att begränsa överskridandet och återvända till gränsen senast 2100. Arkivbild från 2022.
I åratal har barn och unga fått höra att framtiden avgörs vid 1,5 grader. Nu dödförklarar FN:s miljöprogram UNEP möjligheten att hålla gränsen.
Beskedet står i rapporten Emissions Gap Report 2026: The Point of Return, som UNEP publicerade på onsdagen. För första gången kallar författarna ett brott mot gränsen "nära förestående och oundvikligt", skriver CNN.
FN överger inte Parisavtalet. Organisationen räknar fortfarande med att temperaturen ska kunna pressas tillbaka under 1,5 grader före seklets slut, alltså samma gräns som länge beskrivits som sista chansen.
— Vi säger nu att det här fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen genom att göra överskridandet så kort som möjligt, sade UNEP:s chef Inger Andersen till journalister.
Annons:
Kontot HWL på X ser Parisavtalet och klimathetsen som ett svek mot de unga. Där skrivs att man under ett decennium "skrämt en hel generation av unga och barn till ren framtidsångest". FN:s besked sammanfattar kontot med orden "Hoppsan, fönstret är helt stängt, det var omöjligt ändå".
Oron är verklig. En global undersökning i The Lancet Planetary Health bland 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder visade 2021 att en majoritet var mycket eller extremt oroade för klimatet, och att oron påverkade vardagen för många.
UNEP:s svar på det missade målet är ändå inte att tona ned larmet. Rapporten kräver utsläppsminskningar långt bortom vad länderna lovat, och FN:s generalsekreterare António Guterres skriver att "överskridande inte är kapitulation".
Nästa runda väntar vid klimatmötet COP31 i Antalya i november, där Parisavtalets andra globala översyn inleds.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.
Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.
Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".
Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.
Annons:
Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.
"Elpriser nära noll"
Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".
I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.
Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".
Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
