MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 18 augusti 2025

måndag 18 augusti 2025

 

Fortsatt långa handläggningstider på Migrationsverket

publicerad 24 november 2018
Utvisning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Migrationsverkets handläggningstider är fortfarande alldeles för långa – runt 14 månader i stället för de cirka 10 som är målet. Detta beror på att man fortfarande dras med sviterna av massmigrationen 2015. Samtidigt har 7.732 av de cirka 18.000 som sökte asyl under 2018 också fått besked under året.

Det betyder en handläggningstid för dessa på i genomsnitt 72 dagar, enligt DN.

I den prognos som Migrationsverket publicerade under fredagen oroas verket över en fortsatt hög besparingstakt. Man undrar även vad som kan komma att hända om den tillfällig skärpta asyllagen från 2016 försvinner i sommar.

I prognosen beskriver Migrationsverket en situation, där antalet asylsökande kommer att minska något från 23.000 till 22.000 i år men att den situationen kan förändras om den tillfälliga lagen upphör. Då kan antalet asylsökande stiga till 26.000 och sedan till 33.000 under 2020 och 2021 vilket med minskad personal skulle öka handläggningstiderna ytterligare. Anhöriga är inte inräknade.

En annan faktor som påverkar handläggningstidernas längd är den budget som ligger. I dag arbetar Migrationsverket med en budget som under 2018 har inneburit neddragningar av personalen med omkring 1.500 personer samtidigt som man har minskat kostnaderna med omkring 800 miljoner kronor.

 

Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemlig maktgrupp styr Lidingö bakom stängda dörrar

Korruptionen i Sverige

publicerad Idag 15:13
– av Jan Sundstedt
Lidingö centrum. OBS: Bilden är en arkivbild och personerna på bilden har ingen koppling till artikeln.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enligt uppgifter fattar en hemlig politisk styrgrupp i Lidingö kommun viktiga beslut om byggprojekt utan insyn från kommunfullmäktige och nämnder. Experter varnar för allvarliga brister i demokratin och brott mot lagen.

En informell och sluten grupp inom Lidingö kommun har enligt flera källor fått stort inflytande över beslut om byggprojekt – utan att kommunfullmäktige, oppositionen eller ansvariga nämnder får insyn. Uppgifterna har rapporterats och granskats av flera medier.

Gruppen består av politiker från kommunstyrelsen, främst från Moderaterna och Lidingöpartiet, tillsammans med högt uppsatta tjänstepersoner. De möts bakom stängda dörrar, utan protokoll, och tar beslut som sedan presenteras som färdiga tjänsteskrivelser för nämnder som inte känner till styrgruppens roll.

Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, berättar att hon sett hur politiska beslut fattades utan korrekt dokumentation och utan att nämnder och ledamöter fick insyn innan besluten skulle godkännas.

Efter hand insåg jag att vi i princip sitter och fattar politiska beslut utan att det protokollförs på rätt sätt. När det sedan ska komma upp för beslut i nämnden går det upp som tjänsteskrivelser.

Villor på Lidingö. OBS: Bilden är en arkivbild och fastigheterna på bilden har inte med artikeln att göra. Foto: Bengt Nyman, CC BY 3.0

Styrgruppen vill inte kommentera uppgifterna

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, varnar för att verksamheten strider mot kommunallagen och pekar på att det handlar om ljusskygga aktiviteter och allvarliga lagbrott. Lagen ställer krav på öppenhet och ansvar i kommunala beslut och ska förhindra att en liten grupp fattar beslut utan insyn.

Om de håller på med byggprojekt så fifflar de med stadsbyggnadsnämndens område och det är oförenligt med kommunallagen, säger han i en kommentar till Dagens ETC.

Flertalet politiker i styrgruppen har valt att inte kommentera kritiken. Oppositionen i kommunen kräver nu striktare transparens och anser att styrgruppen underminerar demokratins spelregler.

Fallet sammanfaller med en växande debatt om hur bostadsbristen i Stockholmsområdet hanteras, där Lidingö kommun kritiseras för att motarbeta utbyggnaden av hyresrätter trots stora behov. Kritiker ser den hemliga styrgruppen som en del av en ovilja från majoritetens sida att öppna upp för fler bostäder.

Situationen illustrerar de problem som kan uppstå när viktiga politiska beslut tas bakom stängda dörrar utan insyn utifrån. Flera aktörer inom kommunen väntas fortsätta diskussionen om hur Lidingös styrning ska fungera framöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskémordet i Örebro: Ännu ingen gripen

Ökade otryggheten

publicerad Igår 10:28
– av Jan Sundstedt
I skrivande stund är ingen misstänkt gärningsman gripen efter fredagens dödsskjutning vid moskén i Örebro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ingen har ännu gripits efter fredagens dödliga skottlossning vid en moské i Örebro. Polisen fortsätter jakten på misstänkta gärningsmän.

Polisen i Örebro arbetar fortsatt intensivt med utredningen efter skottlossningen vid moskén på fredagen, då en 25-årig man sköts till döds och en annan person skadades svårt. Trots omfattande insatser har ingen misstänkt ännu gripits.

Händelsen inträffade i samband med fredagsbönen och flera familjer och barn fanns i närheten, något som har väckt oro i området.

Utredningen bedrivs under rubriceringarna mord, försök till mord och grovt vapenbrott. Polisen har genomfört tekniska undersökningar vid brottsplatsen och samlat in övervakningsmaterial från närområdet. Man har också förhört flera vittnen som befann sig vid moskén när skotten avlossades.

Polisens bedömning: gängkriminalitet

Enligt polisens bedömning pekar allt på att händelsen är kopplad till gängkriminalitet och att moskén inte var det egentliga målet för skottlossningen. Polisen bekräftar att de kopplar dådet till gängmiljön utifrån den rådande lägesbilden.

Det är personer som vi känner till sedan tidigare. Sedan kommer jag inte gå in på exakt hur, säger lokalpolisområdeschef Roberto Eid Forest i en kommentar till Schibstedkontrollerade TV4.

Polisens arbete under helgen har fortsatt med att kartlägga de inblandades bakgrund och eventuella kopplingar till pågående konflikter inom den kriminella miljön. Man uppmanar samtidigt allmänheten att höra av sig med tips eller observationer som kan bidra till att identifiera gärningsmännen.

Det dödliga våldet i Örebro följer en oroväckande utveckling med gängrelaterade skjutningar på flera håll i landet under sommaren. Fredagens dödliga skjutning utgör en av de mest uppmärksammade på senare tid, och utredningen har hög prioritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad 14 augusti 2025
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.