Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, har länge forskat om utrikes- och säkerhetspolitik och var en av få offentliga röster som argumenterade för att debatten inför Sveriges Natoansökan var ensidig, ytlig och och stundtals odemokratisk.

Nu konstaterar han att det Nato Sverige anslöt sig till för mindre än ett år sedan inte längre existerar, och att den svenska regeringen måste undersöka möjligheterna att säga upp det hårt kritiserade DCA-avtalet som ger amerikansk militär tillgång till svenskt territorium och svenska arméförläggningar.

”Trump-administrationens hantering av Ukraina och Gaza, liksom hoten mot allierade Danmark och Kanada, vittnar dessutom om en alltmer aggressiv och oförblommerad amerikansk imperialism än tidigare. Den riktas nu inte bara mot traditionella fiender utan även mot allierade och vänner”, skriver han i tabloiden Aftonbladet.

Hagström menar att Trump-administrationen inte är isolationistisk, vilket bedömare ofta hävdat. Istället drivs man av stormaktsambitioner och riktar ”sin aggression mot de krafter som föreställs lägga krokben för USA i hopp om att därigenom kunna realisera stormaktens fullbordan – ett begär som ständigt glider och aldrig helt kan tillfredsställas”.

Han betonar att Sverige valde att gå med i Nato när organisationen ”framstod som allra mest sårbar” och att de som vågade varna för anslutningen förlöjligades eller misstänkliggjordes.

”Trots allt tal om realism, inte minst från statsminister Ulf Kristerssons sida, präglades det svenska Natobeslutet av idealism och naivitet. Den organisation som Sverige anslöt sig till den 7 mars 2024 existerar i praktiken inte längre”, skriver han.

Inga fler amerikanska vapen

Professorn menar att den amerikanska utrikespolitiken blir alltmer paranoid och manipulativ – och drar paralleller till Ryssland. Han anser att det är direkt nödvändigt att regeringen sätter tydliga gränser mot stormakten i Väst för att säkerställa att vi inte blir styrda och utnyttjade.

”Efter 80 år som pseudo-allierad och senare allierad kommer det att bli svårare att kapa det känslomässiga beroendet av USA, men Sverige bör skyndsamt utreda möjligheten att säga upp DCA-avtalet och bestämt undvika att köpa fler amerikanska vapensystem”, slår han fast.

Hur man istället bör agera försvarspolitiskt och vilka samarbetspartner Sverige bör söka är en mer komplex fråga enligt Hagström, som pekar på att en upprustning ofta kan tolkas som ett hot som riskerar att leda till eskalering och en ”negativ spiral av åtgärder och motåtgärder”.

”Stormaktspolitikens psykopatologi”

Han påpekar att även Sveriges frikostiga stöd till Ukraina har en gräns – ”en punkt där vårt eget säkerhetsintresse skadas mer än det gagnas”.

”Den gränsen måste noga bevakas, utifrån insikten att all säkerhetspolitik är potentiellt osäker och till och med farlig”, varnar han.

Hagströms förhoppning är ändå att Sverige ska kunna vara med och ”bygga en allians på en mer genuint demokratisk grund” än dagens Nato och ”etablera ett alternativt kraftfält i internationell politik”. Vilka andra länder som ska ingå i denna allians och hur den ska utformas framgår dock inte.

”Utmaningen är att långsiktigt försöka förändra stormaktspolitikens psykopatologi – och samtidigt här och nu, så aktivt som möjligt, motverka dess mest akuta uttryck utan att själv därmed riskera att gå under”, avslutar han.